Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Näringar, handel och samfärdsmedel - Politisk historia - Politisk indelning - Upptäcktshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Asien
884
Indien (69,500 km), Japan (24,500 km) och
Turkiet (7,000 km). I övriga delar är järnvägsnätet
mycket glest. Främre Indien, där
järnvägsbyg-gandet började tidigast (1853), har det bäst
utbyggda järnvägsnätet i A. Med undantag för
Manchuriet har Kinas järnvägsnät ända till
senaste tid utvecklats mycket långsamt. I Bortre
Indien och på Ostindiska öarna, frånsett Java,
har järnvägstrafiken än mindre betydelse i
jämförelse med sjöfarten. Genom de manchuriska
järnvägarna har det östasiatiska järnvägsnätet via
den 1891—99 byggda transsibiriska järnvägen
anknytning till det övriga eurasiatiska
järnvägsnätet. I ryska A. har det äldre bannätet i hög
grad utbyggts under senare årtionden. De
transkaukasiska linjerna stå å ena sidan i förbindelse
med turkisk-mindreasiatiska, å andra sidan med
persiska järnvägslinjer. I Turkiet har ett flertal
nya linjer börjat trafikeras. De turkiska banorna
ha nu anslutning till de syriska, irakska och
persiska.
Politisk historia. A:s hela nuvarande politiska
gestaltning är i stort sett en verkan av
europeiskt framträngande. Detta började omkr. år
1500 genom portugisernas ankomst sjöledes till
Indien (1498) och spanjorernas till Filippinerna
(1521), och därefter följde holländare, engelsmän
samt fransmän, men ännu vid mitten av 1700-talet
inskränkte sig de europeiska besittningarna i
södra och östra A. till fasta platser vid kusterna
el. till vissa öar. I Främre Indien bestod då
ännu Stora Moguls rike; Kina och Japan voro
fullständigt slutna stater, till vilka så gott som
intet tillträde fanns. Från ett annat håll hade
visserligen Ryssland över Sibirien nått Stilla havet
(1583—1639), men ryska väldet förblev länge
stationärt, och det inre A. var alltjämt en avstängd
värld. Ett nytt skede inträdde med grundandet
av det brittisk-indiska riket genom erövringen av
Bengalen (1757). Föga mer än ett århundrade
senare var efter kuvandet av det stora
seapoys-upproret den brittiska maktställningen befäst på
hela halvön, och från denna tid börjar även på
annat håll det slutliga europeiska framträngandet.
Franska Indokina grundades av Napoleon III,
Kina tvangs genom krig 1856—58 att definitivt
öppna sig för Europas och Amerikas handel och
diplomati, Japan förmåddes till ett liknande steg
1853, Ryssland vann genom fördrag med Kina
Amur landet (1858) och grundade Vladivostok
(1860), framträngde efter kirgisernas kuvande i
Centralasien och fullbordade Kaukasiens erövring
(1859); delar av Armenien hade 1828 vunnits
från Persien. Under följande årtionden fortgick
utvecklingen i samma riktning. Men i ö. A.
inträffade en politisk omkastning genom Japans
framträdande som stormakt, inlett genom krig med
Kina (1894—95) och fullföljt genom krig med
Ryssland (1904—05), varigenom det gjorde sig
till herre över Korea, fick fast fot i Kina (Port
Arthur) och grundade sitt inflytande i
Manchuriet. Kinas försök att genom en revolution vinna
motsvarande förnyelse fick ringa framgång.
Filippinerna erövrades från Spanien 1898 av U.S.A.,
medan 1 :a världskrigets omstörtningar
begränsa
des i ö. A. till Tysklands avstående av sin från
1898 innehavda kinesiska besittning Kiao-chou
och till befästandet av Japans inflytande i
Östasien. I Främre A. däremot måste Turkiet
uppgiva sina arabiska och syriska besittningar, som
under 1920-talet och senare blevo självständiga,
nämligen Saud-Arabien, Irak, Transjordanien,
Libanon och Syrien.
Politisk indelning. I Palestina har en
självständig judisk stat, Israel, upprättats. Under
mellan-krigsåren tilltog Japans aggressivitet i Kina. 1932
utropades den formellt självständiga, men reellt
helt japanska lydstaten Manchukuo. Japanerna
besatte även andra delar av Kina. 2.-a världskriget
slutade med katastrof för Japan, som förlorade
alla sina landförvärv sedan 1895. Formosa och
Manchukuo till Kina, s. Sachalin och Port Arthur
till Sovjetunionen. Efter kriget proklamerades i
Annam republiken Viet-nam, och Nederländska
Indien har blivit fritt (Indonesien). Även
Filippinernas självständighet har genomförts. De
indiska självständighetssträvandena ha likaledes
givit resultat, i det där två dominier upprättats,
Indien och Pakistan, ingående i Brittiska
samväldet. Även Burma i Bortre Indien har blivit en
självständig republik. Rysslands inflytande har
efter kriget ökat i ö. Asien, särsk. i Manchuriet.
I politiskt avseende råder ännu i flera punkter
stor ovisshet, så t. ex. beträffande Bortre Indien
och Palestina samt Korea.
A:s hela folkmängd efter 2:-a världskriget
uppskattas till ung. 1,250 mill. inv.
Upptäcktshistoria. Genom perserkrigen kom
Grekland i närmare kontakt med de främre
asiatiska länderna, och kunskapen om dem vidgades
betydligt genom Alexander den stores fälttåg till
Indien. Strabon (63 f. Kr.—25 e. Kr.) meddelar
skildringar från Turan, Pamir, Indien och
Cey-lon, och Ptolemaios (f. omkr. 100 e. Kr.) talar
bl. a. om landet ”Sinai” (Kina), med vilket
västerlandet redan trätt i handelsförbindelser. —
Under korstågstiden förnyades kunskapen om
Orienten. På 1200-talet besöktes mongolkanernas
hov i Karakorum av åtskilliga resande,
däribland av munken Ruysbroeck (1253—55).
Vene-zianen Marco Polo företog 1271—96 vidsträckta
färder i A., bl. a. i Kina. — Vasco da Gama
upptäckte 1498 sjövägen till Indien. Härmed
började den portugisiska kolonisationen i A. 1511
erövrades Malacka och Moluckerna, 1516
uppnåddes Kina och 1542 Japan. 1521 upptäcktes
Filippinerna och blevo en spansk koloni.
Jesuitiska missionärer, såsom Xavier, besökte från
mitten av 1500-talet Japan och Kina. Vid slutet
av 1500-talet började holländarna och något
senare engelsmännen undantränga portugiserna
från s. och ö. A:s kuster, och på 1600-talet
fingo holländarna monopol på handeln med
Japan. I tjänst hos det holländska kompaniet kom
svensken C. P. Thunberg i tillfälle att 1775—76
vistas i Japan, över vilket land han utgav en
värdefull reseskildring. — Ryssarna hade i
slutet av 1500-talet överskridit Ural, och redan
omkring 1640 hade de framträngt till Ochotska
havet, varjämte de stora sibiriska floderna av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
