Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Upptäcktshistoria - Asige - Asikkala - Asilus - Asimut - Asine - Asinius Pollio, Cajus - Asinus - Asio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asige—Asio
886
885
•dem följdes och undersöktes. Vid upptäckterna
1 Sibirien bidrogo senare icke så litet svenska
krigsfångar från Poltavaslaget, bland vilka särsk.
märkes Ph. Stralenberg, som efter
tillgängliga källor och egna iakttagelser sammanställde
■en mycket god karta över landet. Särsk.
viktig är den ”stora nordiska expeditionen” 17 34
—43 under befäl av dansken Bering. Under
■denne dels rekognoscerades A:s nordkust, dels
blevo naturförhållandena i det inre Sibirien
närmare kända. Bland senare resande i Sibirien
märkas Erman (1828—30; n. Ural och
Kamt-sjatka), Humboldt (1829; v. Sibirien),
Midden-■dorf (1842—45; nordligaste A.). Nordostpassagen
fullbordades 1878—80 av svensken A. E.
Nordenskiöld. F. ö. ha ryska myndigheter och
vetenskapliga samfund utsänt ett flertal
expeditioner till ryska A. Mindre Asien har botaniskt
utforskats av Tsjitsjasjev och
geologiskt-geografiskt av tysken Philippson. Turan och de
iranska länderna ha genomforskats av
Våm-béry, Chanikov, MacGregor m. fl. Främre A.
har lockat flera arkeologisk-etnografiska
expeditioner. — Redan 1783 övergicks Himalaja av
Turner, och Ganges’ källor funnos av Webb 1808.
Moorcroft bereste 1812—20 gränstrakterna
mellan Indien och Centralasien . Efter
engelsmännens erövring av Burma 1826 framträngde
Craw-ford härifrån mot ö. och s. till Siam. Detta land
blev dock först närmare känt genom Crawford
och Richardson (1830—37). Malacka har
undersökts bl. a. av Maclay (1871—75), och i Annam
ha franska upptäcktsresande, t. ex. Dupuis (1863
—73), verkat. Bland Himalaj aforskare märkas
hertigen av Abruzzerna, H. och F. Workman
samt M :t Everestexpeditionerna. — Genom krig
med England och Frankrike öppnades Kina
delvis för forskningen. Bland senare Kinaforskare
märkas Richthofen (1868—72), Pumpelly (1863
—64) och Hosie (1882—84). Margary trängde
1875 upp för Yang-tsi-kiang och genom
Yün-nan till Burma. Särsk. betydelsefulla voro de
av J. G. Andersson ledda geologiska och
paleon-tologiska undersökningarna i Kina. —
Centralasien var länge ett okänt land för européerna.
Tibet har under 1800-talet till stor del
geografiskt rekognoscerats från Indien. Redan 1846
besöktes Lhasa av jesuiterna Huc och Gabet. För
övrigt ha här mest ryssar och engelsmän gjort
sig bemärkta. Bland de främsta märkas
Young-husband (1884—94) och särsk. Przewalski, som
åren 1871—84 genomreste stora delar av
Mongoliet, Nordkina, Tibet och östturkestan. Han
fick senare en efterföljare i Sven Hedin, vilken
på tre stora resor (1893—1909) berest hela
Centralasien; 1927—33 ledde han en expedition till
Centralasien och Tibet med bl. a. tio svenska
och flera tyska, danska och kinesiska deltagare.
F. ö. må nämnas Aurel Stein (östturkestan
m. m.), Rawling och Ryder, Younghusband
(Tibet), McGovern (Lhasa), Merzbacher,
Machat-schek, Friedrichsen och Huntington (Tienshan).
I Tarimbäckenet med dess intressanta
ruinstäder ha ett stort antal expeditioner arbetat.
Filippinerna och Moluckerna ha genomrests av
i främsta rummet tyska resande och
Sunda-öarna av engelsmän och holländare. Celebes har
besökts av bl. a. F. och P. Sarasin, Abendanon
samt svensken Kaudern. över huvud har A:s
utforskning under senaste årtionden gjort
betydande framsteg, främst i Centralasien, ryska
A. och Arabien. I Centralasien ha sålunda
viktiga resultat nåtts av bl. a. F. W. Bailey, P.
Visser, R. Ch. Andrews, A. Stein, W. Filchner
och E. Trinkler. Sovjetregeringen har
igångsatt ett systematiskt forskningsarbete i de
nordliga delarna av Sibirien. Bl. a. upptäcktes
Tsjerskijbergen av Obrutjev 1926.
Asige, socken i mellersta Halland s. ö. om
Falkenberg; Årstads härad, Hallands län; 65,73
km2; 614 inv. (1950). S. v. delen tillhör
slättbygden det övriga bergs- och skogsbygden. 1,432
har åker. Egendomar: Knobesholm och
Tolla-storp. I Torkelstorp finnas kvarn och kraftverk.
Flera fornlämningar. Kyrkan härstammar i sina
äldsta partier från medeltiden. A. utgör
församling i Årstads och A. pastorat i Halmstads
kontrakt, Göteborgs stift; ingår i Årstads
storkommun.
A’sikkala, finsktalande socken i s. Finland, vid
s. Päijänne, Tavastehus län; 579,1 km2; 8,000 inv.
A’silus, se Rovflugor.
Asimüt, se Azimut.
Asi’ne, en forngrekisk stad, av vilken betydande
ruiner finnas på en i havet utskjutande udde vid
det nuv. Kastraki på Peloponnesos’ östkust vid
Argolisviken, ej långt från staden Nauplion.
Akropolen (borgen) i A. utgöres av en omkr.
300 m lång, 125 m bred och inemot 50 m hög
klippa, lättare tillgänglig endast i n. och n. ö.,
där man finner de starkaste befästningarna invid
huvudingången. — De utgrävningar, som
företagits på platsen, ha givit vid handen, att A.
redan i förmykensk tid varit en betydande ort.
Rika kulturlager ha påträffats såväl på borgen
som i lågstaden, vilken legat på borgkullens
västra sluttning. Synnerligen betydelsefulla fynd,
framför allt av keramik, ha gjorts, som visa,
att staden varit bebyggd redan i 3:e årtusendet
f. Kr. På Barbunaberget n. v. om staden ha
betydande begravningsplatser påträffats,
innehållande dels ett 50-tal mykenska kammargravar
(bronsålder), dels ett stort antal gravar från s. k.
geometrisk tid (järnålder). Utgrävningarna i A.
ha på dåv. kronprins Gustav Adolfs initiativ och
delvis med statsunderstöd företagits åren 1922,
1924, 1926 och 1930 av en svensk exepdition
under ledning av antikvarien O. Frödin och prof.
A. W. Persson. Bilder se nästa sida.
Asi’nius Po’llio, C a j u s, romersk författare
och politiker (76 f. Kr.—5 e. Kr.). Han var
under de borgerliga krigen efter Caesars död
anhängare till Antonius men bröt sedan med
denne och drog sig tillbaka till litterära
sysselsättningar. A. grundade det första offentliga
biblioteket i Rom och vann stort anseende som
historiker. Blott fragment återstå av hans många
arbeten.
A’sinus, lat., åsna.
A’sio, se Hornugglesläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
