Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askomyceter - Ask-onsdag - Askorbinsyra - Askospor - Askov - Askum - Askungen - Ask-Upmark, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Ask-onsdag—Ask-Upmark
900
med en s. k. askogonbefruktning. I sin enklaste
form visar den sig däri, att två lika hyfgrenar
sammansmälta, varvid
sammansmältningsproduk-ten direkt blir till en s. k. spor säck (ascus),
vars innehåll omedelbart uppdelas i ett antal, vanl.
8, askosporer. Hos andra typer äro de
kopulerande hyfcellerna olika, i vilket fall den cell,
som avger sitt innehåll till den andra, d. v. s.
hanorganet, benämnes a n t e r i d i e och den
mottagande hyfcellen, honorganet, a s k o g o n. Efter
askogonets befruktning utväxa från detsamma
ibland talrika, upprepat greniga hyfgrenar, de
s. k. askogena hyferna, i vilkas spetsar
först senare sporsäckarna bildas. Dessa utvecklas
oftast i större antal tillsammans, förenade i en
s. k. fruktkropp, vars byggnad växlar hos
de olika grupperna. Ofta bildas i dessa då jämte
de många sporsäckarna även safttrådar, s. k.
parafyser, vilka spela en viss roll vid
sporernas spridning. Är fruktkroppen öppen med vid,
skålformig mynning, kallas den apothecium,
som t. ex. hos disksvamparna; är den helt
sluten el. försedd endast med en liten, hopdragen
mynning, benämnes den perithecium, som
t. ex. hos kärnsvamparna. Perithecier kunna
stundom utbildas i täta skikt, s. k. s t r o m a, el. sitta
på långskaftade fruktkroppar som hos
mjöldry-gan.
Säcksvamparna äro till sitt levnadssätt mycket
olika. Somliga äro saprofyter, som leva på
gödsel, myllrik jord el. döda växter, andra äro
parasiter på djur el. växter. Bland dessa må särsk.
påpekas de, vilka med lägre alger bilda
lavarnas artrika grupp. Säcksvamparnas systematiska
indelning grundar sig i främsta rummet på
fruktkroppens beskaffenhet. De viktigaste ordningarna
äro följande:
A. Med alldeles slutna el. med trång mynning
försedda fruktkroppar (perithecier):
i. Mjöldaggsvampar (Erysipheaé).
2. Penselmögelsvampar (Plectascineae).
3. Kärnsvampar (Pyrenomycetes).
B. Med vidöppna fruktkroppar (apothecier):
4. Disksvampar (Discomycetes).
C. Med till en början öppna, sedan helt slutna,
underjordiska, oftast köttiga fruktkroppar:
5. Tryffelsvampar (Tuberaceae).
D. Särskild fruktkroppsbildning saknas:
6. Biåssvampar (Exoasci).
7. Jästsvampar (Saccharomycetes).
Ask-onsdag, onsdagen efter fastlagssöndagen;
förväxlas ibland med dymmel-onsdagen, onsdagen
i påskveckan. Namnet a. har uppkommit av ett
gammalt katolskt bruk att på denna dag, då den
stora fastan . före påsk börjar, till tecken på
botgöring beströ sig med aska.
Askorbinsyra, dets. som C-vitamin, se Vitamin.
Askospör, se Askomyceter.
A’skov, dansk folkhögskola i s. Jylland, c:a
30 km n. ö. om Ribe. Efter kriget förflyttades
1865 folkhögskolan i Rödding av L. Schröder till
Askov. Den blev under hans ledning en av de
förnämsta danska folkhögskolorna samt, efter
utvidgning 1878 med en fortsättningskurs för för-
Askovs folkhögskola.
utvarande folkhögskolelever och med
anställning av P. La Cour som lärare i naturvetenskap,
medelpunkten för folkhögskolorna i hela Norden.
A. har haft den allra största betydelse för de
danska böndernas politiska, ekonomiska och
sociala vakenhet och även varit av stor vikt för
danskhetens bevarande i Sönderjylland.
Undervisningen, som från 1885 är gemensam för män och
kvinnor, omfattar 3 vinterkurser å 6 mån., medan
en vanlig flickhögskolekurs pågår maj—juli. Till
A. är även förlagd en statsunderstödd
sommarkurs för unga folkhögskollärare. Vid Schröders
avgång 1906 blev hans måg J. Appel
föreståndare (till 1928), och under hans ministerskap
innehade hans hustru, Ingeborg A. (f. 1868),
ledningen.
Askum, socken i mellersta Bohuslän, n. v. om
Åbyfjärden, utmed Skagerak, n. om Lysekil;
Sotenäs härad, Göteborgs och Bohus län; 59,66
km2; 2,191 inv. (1950). A. omfattar Sotenäsets
s. del och består mest av ljungklädda bergkullar.
773 har åker. I v. resa sig Sotebonde och
Sote-huvud. Här framgår Sotenkanalen. I A. munL
cipalsamhällena Väjern och Hovenäset. Talrika
kummel och hällristningar. Kyrkan av granit är
uppförd 1880. A. är församling i Kungshamns,
Smögens, A :s och Malmöns pastorat i Vikarnas
s. kontrakt, Göteborgs stift; ingår i S. Sotenäs1
storkommun.
Askungen, huvudpersonen i en folksaga, en
av styvmor och styvsystrar illa behandlad ung
flicka, som tvingas till de grövsta köksgöromål
men slutligen genom skönhet och godhet vinner
en konungasons kärlek och hand. Namnet
motsvarar fr. Cendrillon, som först uppträder 1697
i Ch. Perraults behandling av sagan. —
Ask(e)-f i s (da. A s k e f i s, no. O s k e f i s el. A
skela d d), den manliga motsvarigheten till A., den
yngste av tre el. flera bröder, som av dem hålles
för dum och oduglig men som genom klokhet
stiger till makt och ära, medan de själva
misslyckas.
Ask-Upmark, Karl Erik Fritz, läkare (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
