Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asp (fisk) - Asp (träd) - Asp, Hjalmar - Asp, Pehr Olof von - Aspa - Asparagin - Asparaginsyra - Asparagus, sparrissläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Asp—Asparagus
904
Asp.
Bland svenska karpfiskar igenkännes a. på sin
jämförelsevis långa analfena, korta ryggfena,
spetsiga nos med snett uppåt riktad, jämförelsevis
stor mun och något framskjutande
underkäks-spets. Bland våra svenska karpfiskar blir a.
störst och kan nå en längd av i m. ögonen
äro jämförelsevis små. Ryggen är mörkblå, på
sidorna övergående till vitt med silverglans; buken
vit med bukfenorna röda.
1 Sverige är a :s utbredning huvudsaki.
inskränkt till Mälardalens och Vänerns vattenom
råden. I april och maj börjar a. sin lek.
Namnet ”asp” brukas f. ö. såväl i södra Sverige
om f ä r n a n (den bredpannade iden) som i
Norrland om siken.
Asp, Pöpulus tre’mula, ett till fam. p i 1 v ä
x-t e r (Salicaceae) hörande träd, vars stam ofta
når en betydlig storlek, ända till 25 m i höjd.
Bladen äro cirkelrunda med långa, från sidorna
hoptryckta skaft, vilket förorsakar deras till
ordspråk blivna lättrörlighet. De långa, gråludna
hängena utvecklas på bar kvist. Fröna äro be-
Asp, Populus tremula.
i gren med blad, 2 hanhängén, 3 honhängen, 4
skärmblad från hanhänget, 5 d:o från honhänget, 6
hanblomma med basen av skärmbladet, 7 honblomma med basen
av skärmbladet, 8 frö, 9 bladbas med nektarier.
klädda med ulliknande hår och spridas med lätthet
av vinden. I Sverige förekommer a. allmänt
i hela landet och går i fjälltrakterna ända upp i
björkregionen. F. ö. förekommer den i hela
Europa, mell., n. och ö. Asien samt n. Afrika.
Veden har stor användning vid tillverkning av
tändstickor. Av stort intresse är jätteaspen
(Populus tremula gigas), som f. g. 1935
anträffades av Nilsson-Ehle på Lillö vid Ringsjön och
som är synnerligen snabbväxande.
Asp, Hjalmar, tecknare och djurmålare
(1879—1940). Efter studier i Köpenhamn och
München verkade han i sin hemstad Malmö,
från vars omgivningar han hämtade sina flesta
motiv, framför allt hästar, kreatur och får i
landskapsmiljö.
Asp, Pehr Olof von, diplomat, donator
(1745—1808). Han var som diplomat i lägre
grader 1770—86 verksam i London, Haag och Paris,
därefter presidentsekreterare i kansliet 1786—91,
svensk minister i Konstantinopel 1791—95 och i
London 1795—99 samt 1805 t. f. hovkansler. Som
presidentsekreterare var A. Gustav HI:s närmaste
biträde vid utrikespolitikens ledning. Han sökte
1788 och 1789 förgäves åstadkomma försoning
mellan Gustav III och oppositionen. A. var en
redbar och duglig ämbetsman och kunnig
skriftställare i nationalekonomiska frågor. Märkligt är
hans projekt (omkr. 1789) till en svensk
nationalrepresentation på två kamrar. Av särsk.
intresse är hans skrift ”Politisk dröm 1806”, utg.
1932 av G. Landberg.
Aspa, bruksegendom i s. v. Närke vid en vik
av Vättern; Hammars socken; taxeringsvärde
84,500 kr. Till A. höra även c:a 12,000 har
skogsmarker och 750 har inägor inom Hammar,
Askersunds landskommun, Tived och Undenäs med
ett sammanlagt taxeringsvärde av 4,242,000 kr.
Bruket hörde till de s. k. von Boijska verken,
som anlades i mitten av 1600-talet. Efter verkens
upplösning 1710 har A. tillhört olika ägare,
däribland den beryktade partimannen G. Kierman,
släkterna Wahrendorff, Reuterskiöld m. fl., till
år 1900, då aktierna i det år 1885 bildade ab. A.
bruk såldes till Laxå bruks ab. Sedan 1918
tillhör A. Munksjö ab., som här driver sulfatfabrik
och sågverk.
Asparagin, NH2CO . CH2. CH(NH2) . COOH,
mono-amiden till asparaginsyran, isolerades först
ur sparris och är mycket spridd i växtriket, särsk.
i leguminosgroddar. I etiolerade groddar anhopas
a. starkt, hos lupiner upp till 20% av växtens
torrvikt. Asparaginsyran, som är ett aminoderivat
av bärnstensyran, ingår tillika med andra
aminosyror, visserligen i ringa mängd, i talrika
äggviteämnen. Den uppstår i växter även genom
spjälk-ning av a. samtidigt med ammoniak. För
mikroorganismer utgör a. ett utmärkt näringsämne.
Asparaginsyra, se Asparagin.
Aspa’ragus, sparrissläktet, ett
växtsläkte, tillhörande fam. 1 i 1 j eväxter
(Lilia-ceae, underfam. Smilacaceae), utmärkt bland
annat därigenom, att bladen äro förkrympta och att
trinda el. tillplattade smala grenar (fyllokladier)
ha övertagit deras uppgift. Odlad och förvildad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
