- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
907-908

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspenäs (Östergötland) - Asper - Aspergillus - Asperifoliaceae - Aspermi el. aspermatism - Aspern och Essling - Asperugo - Asperula - Asperö - Aspfjärilen - Aspglansbaggen el. aspbladbaggen - Asphodelus - Aspidistra - Aspidium - Aspidosperma - Aspirant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

907

Asper—Aspirant

908

kloster och senare Axel Oxenstierna. Nuv. ägare
är Boxholms ab.

Aspergillus herbariorum.
a mycelium med konidiebärare,
b—d konidier, e—g
frukt-kroppsanlag, h, i unga
fruktkroppar i genomskärning.

Asper, artnamn på växter med sträva blad,
stjälkar o. s. v. och på djur med sträv hud.

Aspergi’llus, ett till säcksvamparna (a s k
o-m y c e t e r n a) hörande, allmänt utbrett
svampsläkte, som jämte penselmöglet (.Penicillium)
omfattar de
svampar, som äro det
vanl. upphovet till
s. k. mögel.
Svampens vegetativa
system (m y c e 1
i-u m) består av
långa, fina,
greni-ga, cellulärt
byggda trådar (h
y-fer), som utbreda
sig i och på det
substrat, vätskor el.
fasta ämnen, varur
de hämta sin
näring. De föröka
sig särsk. ymnigt
genom s. k.
konidier, ett slags
små knoppceller,
som avsnöras i
pärlbandslika
ra

der från små flaskformigt tillspetsade
celler (sterigmer), vilka utbildats runt om den
klotformigt uppsvällda spetsen på vissa i
luften uppväxande hyfgrenar,
konidiebärare. Konidierna avsnöras i kolossala mängder
och spridas lätt i luften, vilket är orsaken till
att mögel finnes praktiskt taget överallt. A.
glaucus är den vanligaste arten, som är saprofyt
och bildar mögel på bröd, sylt o. s. v. Andra
arter kunna uppträda parasitiskt på människor
och djur och orsaka sjukdomar (s. k. m y k o s e r)
i öron, näsa, ögon och lungor. Vissa arter bilda
diastas och kunna därför förvandla stärkelse
till socker, varför de, som t. ex. A. oryzae,
användas i Japan vid fabrikation av soja och saké
(risbrännvin).

Asperifoliäceae, se Strävbladiga växter.

Aspermi el. aspermati’sm, frånvaro av
sädeskroppsbildning hos hanliga individer,
sterilitet.

Aspern och Essling, byar i Österrike på
vänstra Donaustranden, sedan 1905 inkorporerade
med Wien. Kända från Napoleons nederlag mot
österrikarna 21 och 22 maj 1809.

Asperügo, se Riva.

Aspèrula, se Madresläktet.

Asperö, municipalsamhälle i Västergötland,
Styrsö socken, Askims härad, Göteborgs och
Bohus län; 222 inv. (1950). Fiskläge på ön A.
Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 475,900
kr.; bevillningstax. inkomst 374,000 kr. (1949).

Aspfjärilen, Limenttis pöpuli, tillhör fam.
Nymphalidae bland dagfjärilarna och är
en av våra vackraste fjärilar, lätt igenkännlig på
sin ansenliga storlek, 72—90 mm vingbredd,

Aspfjäril, hona.

Asphodelus ramosus.

Aspidistra.

samt den
enastående färgteckningen,
svartbrun
grundfärg, med en
tvärrad av vita fläckar
och utanför denna
en rad av roströda
bågfläckar.

Aspglansbaggen
el.
aspbladbaggen, se Bladätare.

Asphodelus [-få’-], växtsläkte av fam.
liljeväxter (Liliaceae). Dit höra vackra växter med
jordstam, rosettställda smala blad och stora,
klocklika, oftast vita, i klasar ordnade blommor.
Mest bekant är A. ramosus, som växer i s.
Europa, ofta i så stor mängd på ängarna, att
dessa på avstånd te sig, som om de vore täckta
med snö. De
gamla grekerna
föreställde sig, att
sådana z4.-ängar
fun-nos även i
underjorden.

Aspidi’stra,
växtsläkte av fam. 1 i
I-j e v ä x t e r,
Liliaceae. Från en
tjock, grenig
jordstam uppskjuta
talrika stora,
lansett-lika, mörkgröna
blad. Blommorna
äro brunaktiga till
färgen och sitta på
korta, från
jordstammen utgående
skaft. A. elatior
(från Japan) odlas

allmänt i boningsrum. Bladen äro stundom
vitbrokiga el. vitrandiga (Plectogyne variegatd).

Aspidium, ett ormbunkssläkte, tillhörande fam.
Polypodiaceae och omfattande omkr. 130 arter,
hemmahörande företrädesvis i Gamla och Nya
världens varmare länder. Ingen art finnes vild
i Sverige.

Aspidospe’rma, artrikt växtsläkte av fam.
Apocynaceae, förekommande huvudsaki. i
tropiska Sydamerika. Hithörande arter äro träd,
varav flera utmärka sig genom sin täta, hårda
ved; mest bekant
är A. quebracho
blanco.

Aspira’nt (av
lat. aspiräre, andas,
eftersträva),
sökande (till en tjänst,
ett ämbete, en
förmån o. s. v.);
person, som genom
tjänstgöring under
mottagande av
undervisning förbereder sig till inträde
el, befordran vid en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free