Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aster, Ernst - Asterabad, Astarabad, Astrabad, Gorgan - Asterias - Asterisk - Asterism - Asteroider - Asterolepis - Asteropherus, Magnus Olai - Asterophyllites - Asther, Nils - Asti - Astigmatism - Astilbe - A-stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Asterabad—A-stjärnor
930
nislehre” (1913), ”Geschichte der neueren
Er-kenntnistheorie von Descartes bis Hegel”
(1921), ”Geschichte der enghschen Philosophie”
(1927), ”Naturphilosophie” (1932) och ”Die
Philosophie der Gegenwart” (1935). Hans
intresse för skandinavisk kultur var stort. Därom
vittnar hans bok ”Ibsen und Strindberg” (1921).
— A. var sedan 1923 g. m. författarinnan Hildur
Dixelius samt tillbragte flera år i Sverige.
Asterabäd, Astarabad, Astrabad,
Gorgan, ”st järnstaden”, huvudstad i pers,
prov. A., 35 km ö. om Kaspiska havets s. ö.
hörn och vid foten av Elburs; omkr. 40,000 inv.
A. är en urgammal handelsort.
Aste’rias, se Sjöstjärnor.
Asteri’sk (grek, asteriskos, liten stjärna), ett
tecken (*), som nyttjas för att hänvisa till noter
och anmärkningar utanför texten, som återfinnas
på annat ställe. I språkvetenskapliga arbeten
betecknar a., att en ordform är blott konstruerad,
d. v. s. ej funnen i tal el. skrift.
Asteri’sm, en optisk företeelse, som någon
gång kan iakttagas hos vissa varieteter av en del
till prydnadsstenar använda mineral, såsom safir
(s. k. stjärnsafir), rosenkvarts, granat m. fl.
Företeelsen består däri, att, om stenen belyses i
en viss riktning, en stjärnformig ljusfigur synes.
A. uppkommer genom ljusets reflektion mot
regelbundet anordnade mikroskopiska inneslutningar
i mineralet.
Asteroider, benämning på de, med några få
undantag, mellan Mars och Jupiter kretsande små
planeterna (se d. o.).
Asterolépis, ett fossilt fisksläkte, som hittills
är känt endast från avlagringar, tillhörande
de-vonperioden. I fråga om sin anatomiska
byggnad överensstämmer A. i allt väsentligt med
Bothriolepis.
Asteröpherus, Magnus Ola i, skolman,
dramatiker (d. 1647), rektor vid Arboga skola
1608, kyrkoherde i Västerfärnebo 1614. A. är förf,
till det märkliga dramat ”En Iwstigh comædia
vid nampn Tisbe”, uppf. f. ggn i Arboga 1610,
vilket på grund av sin genomförda handling och
sin jämförelsevis utvecklade dialog intager en
enastående ställning inom tidens svenska dramatik.
Motivet är hämtat från Ovidius’ ”Metamorfoser”,
ehuru åtskilliga detaljer äro fritt tillagda. Sannol.
är, att A:s drama går tillbaka till ett nu
förlorat Tisbedrama. A:s Tisbe påträffades 1862
av C. Eichhorn. Det utgavs 1863 av honom samt
ånyo 1909 av E. Meyer och i något
sammandragen uppl. av Ad. Noreen 1910. Det har
spelats i Uppsala och Stockholm av studenter.
Asterophyllites, ett inom stenkolsperiodens
avlagringar vanligt växtfossil av calamariacéernas
familj, med ledad stjälk och kransställda, smala
blad. Det anses nu vara de bladbärande grenarna
av den växt, vars stammar gå under namnet
Calamites.
Asther, Nils, svensk-amerikansk
filmskådespelare (f. 1897 17/i). A. debuterade som
filmskådespelare i M. Stillers film ”Vingarna” (1916).
NF l — 30
Figur för att pröva om astigmatism föreligger. Om en
person med regelbunden astigmatism betraktar bilden,
ser han vissa av linjerna suddigare, andra skarpare,
medan ett normalt öga icke ser någon skillnad på
linjerna.
Efter en rad svenska film- och teater roller och
några år i tysk film engagerades A. i
Hollywood, där han bl. a. spelat mot Greta Garbo.
A’sti, huvudstad i prov. Asti i Piemonte i n. v.
Italien, 45 km s. ö. om Turin, vid floden Tanaro.
49,000 inv. Biskopssäte. A. är berömt för sitt
musserande vin, ”asti spumante”. Fabriker för
siden m. m.; livlig handel. — Under medeltiden
en mäktig republik och känt för sina 100 torn.
Astigmati’sm (av grek, nekande a och stigma,
punkt). 1) Ett fel i ögats brytande medier.
Sam-manbrytningen i ögat sker ej i en punkt utan i
en mindre yta, brännytan, som vi i det dagliga
livet på grund av vana uppfatta som en punkt.
Ligga brännytorna från de olika axlarna i det
brytande systemet (hornhinna, lins m. m.) på ett
ändligt avstånd från varandra och sålunda ej ha
någon punkt gemensam, talar man om a. A.
indelas i regelbunden och oregelbunden,
allteftersom den kan korrigeras med optiska
hjälpmedel el. ej. Om ögats vertikala meridian är
starkast brytande, talar man om en a. enl. regeln,
om den horisontella är starkast brytande, om en a.
mot regeln. Följden av a. är en
formförändring av föremålen, som medför en nedsättning av
synskärpan, vilken i mycket beror på föremålets
form i förhållande till det starkast brytande
huvudsnittet. Fara för närsynthet finnes alltid vid
a. A. korrigeras med cylinderglas, vilket kan
vara ett krävande arbete och måste utföras av
läkare.
2) Egenskapen hos ett från en punkt utgående
strålknippe att ej åter sammanbrytas till en punkt
utan till (en el. två) brännlinjer. Så är fallet vid
brytning i vissa icke-sfäriska ytor och linser,
t. ex. en cylinderlins, vilken av en punkt,
exempelvis en stjärna, ger en linjeformad bild.
Vidare förekommer a. i mot sfäriska linser snett
infallande knippen, vilka då sammanbrytas till
två olika belägna, mot varandra vinkelräta
brännlinjer.
Asti’lbe, växtsläkte av fam.
stenbräck-växter (Saxifragaceae). Arten A. japonica
(Hoteia japonica), en buskig, örtartad växt med
bladverk, som erinrar om trolldruvans, och
talrika vita blommor, odlas ofta i kruka.
A-stjärnor, se Spektralklasser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
