Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ate - Ateism - Atelektas, atelektasi el. atelektasis - Ateles - Ateli - Ateljé - Atellaner - A tempo - Aten, Athen - Antik topografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Ateism—Aten
6
niskorna dårar A. lätt och snabbt. Homeros
skildrar, hur hon, stark och uthållig, ilar fram
över deras huvuden utan att vidröra jorden.
Atei’sm (av grek, nekande a och theo’s, gud),
gudsförnekelse, gudlöshet. Vanligen tages ordet
i teoretisk betydelse och betecknar den åsikten,
som förnekar tillvaron av en personlig gud. Adj.:
A t e i’s t i s k.
Atelektäs, atelektasi el. atele’ktasis
(av grek, atelés, ofullständig, och e’ktasis,
utvidgning) betecknar ofullständighet i el. fullständig
frånvaro av den luftutspänning av lungvävnaden,
som normalt skall förefinnas, sedan barnet efter
födelsen dragit sina första andetag. Före
födelsen äro lungorna fullständigt lufttomma, och ett
kvarblivande efter densamma helt el. delvis i detta
tillstånd kallas medfödd (kongenital) a.
Förvärvad a. kan uppkomma vid en del olikartade
sjukliga tillstånd i lungorna under den fortsatta
levnaden. A. har då uppkommit antingen i) ”e
compressione”, genom sammantryckning av
lungorna på grund av luft (t. ex. vid pneumothorax}
el. vätska (t. ex. vid ”vatten i lungsäcken”), el.
2) ”e resorptione”, genom att luften resorberats,
sedan ett luftrör tillslutits genom var, slem o. dyl.
A. träffar då helt det område av lungan, som
hålles luftförande av ifrågavarande luftrör.
A’teles, se Klängapor.
Ateli (av grek, nekande a och the’le,
bröstvårta), medfödd avsaknad av bröstvårtor.
Ateljé, arbetsrum el. arbetslokal för
konstnärer, fotografer o. s. v.; arbetslokal för
konstindustri, artistiskt textilarbete, elegantare
damskrädderi o. dyl.
Atelläner, folklustspel i Italien, uppkallade efter
Atella, en stad i Kampanien och sannolikt
betraktat som ett antikt ”Grönköping”, dit
löjliga uppträden förlädes. A. brukades (i likhet
med det grekiska satyrdramat) mest som
efterspel till andra föreställningar. Under kejsartiden
övergingo a. i el. utträngdes av mim el.
pantomim. A., skildra lant- och småstadslivet och
äro uppfyllda av grovkornigt skämt. I dem
förekomma huvudsaki. fyra stående karaktärer med
sina masker, näml. M a c c u s (en tölpig narr),
Bucco (en fräck och skrävlande storätare),
Pappus (självklok, fåfäng och njutningslysten
samt lätt bedragen) och Dossennus (slug
skälm, ofta spåman).
A te’mpo, it., förk. a. t., på tid, i rättan tid;
som musikterm: i ursprungliga tidmåttet
(anvisning att detta skall återinträda efter en
tempoförändring).
Aten, A t h e n, grek. Athénai [nygrek, uttal
ajnhiä], lat. Athènae), huvudstad i Grekland,
481,000 inv. (utom Peiraievs), är beläget i Ättika
på slätten ej långt från Attikahalvöns v. kust
och Eginaviken och utbreder sig norrut över
slätten från en rad smärre kullar, av vilka
Akro-polisklippan var det forna A:s tempelborg. I ö.
reser sig brant intill staden den höga bergskäglan
Lykabettos (277 m), bakom i s. ö. framgår
Hy-mettosåsen, och i övrigt omramas stad och slätt
av bergsryggar, Pentelikon, Parnes, Aigaleos. Åt
s. v. äro havet och viken, och här ligger
hamnstaden Peiraievs. över slätten flyter Kefisos v.
om A. till Faleronviken.
Det forna A. låg samlat kring Akropolis och
gick i s. och s. v. upp på övriga stadskullar,
Ardettos, Museion (147 m), Areopagen, Pnyx och
”Nymfernas kulle”, som nu ligga fria och delvis
blottats genom grävningar.
Det moderna A. är en ung stadsbildning. 1834
gjordes A. för sin forna storhets skull till det nya
rikets huvudstad, och det har sedan växt i
denna sin egenskap. Dess univ. grundades
redan 1837. Andra viktiga institutioner äro
vetenskapsakademien, biblioteket, polytekniska
institutet, arkeologiska nationalmuseet, som samlat
antikens konstfynd från större delen av Grekland,
betydande skolanläggningar m. m.; och i
samband härmed må nämnas de av främmande länder
(Tyskland, Frankrike, U.S.A., England m. fl.)
upprättade arkeologiska instituten. A:s
biskopskyrka, metropolitankyrkan, uppfördes 1840—55 av
lämningar från sjuttio samtidigt rivna små
kyrkor. Lilla metropolitankyrkan därintill är från
800-talet. Det moderna A :s huvudpunkter äro de
bägge torgen Endräktsplatsen och
Författnings-platsen (Slottsplatsen), av vilka den förra intager
själva stadens mitt, den senare öppnar sig
framför kungliga slottet och utgör stadens politiska och
offentliga samlingsplats. Mellan dem gå parallellt
stadens tvenne huvudgator, Stadiongatan och
Uni-versitetsgatan, med de viktigaste offentliga
byggnaderna: parlament, ministerier,
vetenskapsakademi, univ., bibliotek m. m. Slottet självt är en
av den moderna stadens äldsta byggnader (1834
—38), delvis i marmor samt omgivet i s. och
ö. av en utomordentligt vacker, för allmänheten
öppen trädgårdspark. Ännu en offentlig park
ligger s. därom med en storartad
utställnings-byggnad, Zappeion. Stadens rörelse och
affärsliv samlar sig utom på Stadiongatan till övre
delen av Hermesgatan (från
Författningsplat-sen) och Aiolosgatan, som korsar den förra. Från
Endräktsplatsen utstråla olika huvudgator.
Aiolos-gatans fortsättning, Patissiagatan, är atenarnas
promenadgata och leder förbi polytechnikum och
nationalmuseum. Av största intresse för
främlingar äro de s. v. och s. delarna, där det gamla
Aten ännu fortlever i ruiner. Genom sitt
dominerande läge tillhör Akropolis den moderna
stadsbilden, och detsamma gäller Filopappos-kullen
(Museion). A. är en betydande handelsstad, och
även industrien spelar en viss roll, särsk.
textilindustrien. Med sin hamnstad Peiraievs
för-bindes A. genom en elektrisk järnväg, som även
fortsätter åt n. ö. till förorten Kefissia.
Vidare utgå från A. järnvägar till Peloponnesos
och Nordgrekland. A. är en viktig knutpunkt
för den internationella flygtrafiken. — I A.
höllos 1896 de första moderna olympiska spelen.
Antik topografi (om Akropolis se d. o.).
De av perserna 480 f. Kr. förstörda stadsmurarna
uppbyggdes, omedelbart efter fiendens förjagande,
i all hast genom Themistokles’ försorg mot
spartanernas vilja. För att trygga förbindelsen med
hamnstaden Peiraievs förenades denna kort där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
