Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atombomb - Framställning av plutonium - Bombfällningar - Atombombens verkningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Atombomb
46
byggdes ”milor” el. ”staplar”, innehållande
metallisk uran, inbäddad i grafit. Sedan milan
erhållit tillräcklig storlek, komma reaktionerna i
gång av sig själva. För detta ändamål
erfordrades några ton uran. Energien härstammade från
sprängda kärnor av 235U; grafiten tjänade som
”moderator”, d. v. s. till att bromsa de vid
sprängningarna bildade snabba neutronerna. Då
långsamma neutroner lättare spränga 235U-kärnan än
snabba, underlättades genom nedsättning av
neutronernas hastighet de sprängningsprocesser, som
höll milan ”brinnande”. En del av
neutronöverskottet reagerade med kärnor av 238U, varvid
slutl. bildades plutonium i enlighet med de
anförda reaktionsformlerna. Genom fj
ärrmanövre-rade, neutronabsorberande skärmar, t. ex. av
kadmium, kunde reaktionshastigheten regleras. Den
första uranstapeln igångsattes 2/i2 1942 i
Chicago. Effektutvecklingen avpassades, så att den
maximalt uppgick till 200 W. Senare byggdes
flera staplar i Clinton i Tennessee och i Hanford
i staten Washington med avsevärt större
effekter. Vid hanfordstaplar uppgick effekten tidvis
till milliontals kW, och det var nödvändigt att
kyla stapeln, vartill användes vatten från
Columbia River. Den oerhörda energiutvecklingen
medförde, att flodens vatten märkbart
uppvärmdes. Den i staplarna bildade plutoniummetallen
kunde sedan på kemisk väg skiljas från stapelns
övriga beståndsdelar. För detta ändamål hade
man med tillhjälp av en cyklotron tidigare
framställt ytterst små mängder av det nya
grundämnet och genom mikrokemiska arbeten fastställt
dess kemiska egenskaper.
Det stora arbetet med tillverkning av dessa
högbrisanta sprängämnen, vilket under
fredsför-hållanden säkerligen skulle ha tagit årtionden i
anspråk, genomfördes i hemlighet under loppet av
ett par krigsår tack vare en planmässig
organisation och ett insättande av alla tillgängliga
resurser utan hänsyn till kostnaderna. De i det
föregående skildrade förhållandena ge endast en
svag föreställning om alla de problem, som måste
lösas, och om alla de svårigheter, som måste
övervinnas. Så t. ex. måste enbart på
renframställning av uran och grafit ett omfattande
ke-miskt-tekniskt arbete nedläggas, då föroreningar
även i minimala mängder kunna ha en
ödeläggande inverkan på resultatet. Hela industristäder,
avsedda endast för tillverkning av a., byggdes
upp på kort tid. Sålunda uppstod staden Oak
Ridge i Tennessee, som 1945 hade 75,000
innevånare. 1943 ställdes verksamheten i U.S.A. helt
under militär ledning, och till dess chef utsågs
generallöjtnant L. R. Groves. De totala
kostnaderna för projektets genomförande belöpte sig
1945 till 2 milliarder $, vilket ung. motsvarade
U.S.A :s totala krigskostnader under 14 dagar.
Bomb fällningar. För experiment och försök
med a. byggdes 1943 ett stort laboratorium vid
Los Alamos i New Mexico. Vid detta, som
ställdes under ledning av J. R. Oppenheimer, arbetade
tidvis över 300 vetenskapsmän, därav flera av
spetsarna inom kärnfysikalisk forskning, jämte
250 militärer. 16A 1945 fälldes i största hemlighet
en försöksbomb i en sandöken i New Mexico vid
Alamogordo. Det var nämligen ej möjligt att
utföra försöket i liten skala, då det existerar
en viss kritisk bombstorlek, som ej kan
underskridas, och verkningarna av en bomb av denna
minimistorlek kunde på förhand beräknas bli
oerhörda. Bomben placerades på ett ståltorn 30 m
över marken. Utlösningen skedde på elektrisk
väg, varvid trol. bombens olika delar bragtes
varandra nära, så att den kritiska bombstorleken
överskreds. För att sätta kedjereaktionerna i
gång finnes det alltid tillräckligt med neutroner
förhanden, härrörande t. ex. från den kosmiska
strålningen. Effekten av bomben var
överväldigande. En ljusblixt med en intensitet, som
uppskattades till flera ggr större än intensiteten av
fullt solljus vid middagstid, upplyste landskapet,
och en oerhörd rökpelare steg hastigt mot
höjden. Samtidigt utbredde sig genom luften en
kraftig tryckvåg, som kastade omkull oskyddade
åskådare ännu på 1 mils avstånd från
explosions-centrum. Kring detta bildades en bred krater,
vars botten utgjordes av smält sand. En stab
av vetenskapsmän följde och studerade med
alla-handa instrument experimentets förlopp på
betryggande avstånd.
Efter detta lyckade generalprov var a. färdig
för militär användning. ®/s 1945 fälldes den andra
a. mot den japanska staden Hiroshima. Nyheten
om uppfinningen och resultatet av densamma
tillkännagavs samtidigt i Washington av
president Truman och i London av premiärminister
Attlee. De politiska verkningarna följde snabbt.
8/8 förklarade Ryssland krig mot Japan, 9/s
fälldes en ny a. mot Nagasaki, och därpå följde
snabbt japanernas kapitulation.
Efter 2:a världskrigets slut ha hittills
ytterligare 2 a. fällts, båda i experimentsyfte. Den 4:e
a. fälldes W 1946 vid den lilla atollön Bikini i
Söderhavet, den 5:e a. bragtes att explodera 25/t
s. å. på samma plats (se vidare nedan). Dessa
experiment avsågo att undersöka a:s inverkan
på krigsfartyg.
A:s •verkningsförmåga. A. är i första hand en
spräng- och brandbomb. Den temp., som
momentant utvecklas vid explosionen, uppskattas till
milliontals grader och är av samma
storleksordning som den temp., som beräknas råda i
stjärnornas inre. Jämte spräng- och
brandverkningarna uppträder, huvudsaki. i
explosionsögon-blicket, en intensiv radioaktiv strålning, ytterst
farlig för allt organiskt liv, som nås därav. De
vid a:s explosion bildade radioaktiva ämnena
motsvara till sin verkan 1 t radium. Vår
kännedom om a:s verkningar grundar sig väsentligen
på en 1946 publicerad rapport, som avgivits av
en amerikansk kommitté, vilken studerat verkan
av a. i Japan. Bomberna fälldes från ”flygande
fästningar”. Hiroshima-bomben förmodas ha
bringats att explodera på en höjd av c:a 600 m
över markytan, medan Nagasaki-bomben synes
ha fått krevera vid el. strax ovan markytan. Av
Hiroshimas 255,000 inv. dödades 66,000 och
skadades 69,000. I Nagasaki, som har ett backigare
läge, dödades 39,000 och skadades 25,000 av sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
