Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augsburgska bekännelsens försvar (apologi) - Augsburgska religionsfreden - Augur - Augurium - Augurlöje - August (hertig av Dalarna) - August I (kurfurste av Sachsen) - August II (konung av Polen) - August III (konung av Polen) - Augusta (namn) - Augusta, Agosta (stad på Sicilien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Augsburgska religionsfreden—Augusta
76
stämdare än denna, dock under tydlig strävan att
bevara sambandet med den katolska moderkyrkan.
Augsburgska religionsfreden, ingången på en
riksdag i Augsburg 1555, bekräftande de tyska
evangeliska riksständernas likställighet med de
katolska och bestämde, att alla riksständer skulle
äga fritt val mellan katolicismen och augsburgska
bekännelsen och att detta val skulle vara bindande
för deras undersåtar (enl. grundsatsen cuius règio,
eius religio, ”den som härskar över ett land,
bestämmer ock dess religion”). Dock förebehölls
för härmed missnöjda undersåtar rätt att
utvandra. I riksdagsbeslutet intogs det s. k. andliga
förbehållet om förlust av besittningar och
värdigheter för de andliga riksfurstar, som
anslöto sig till reformationen. I ett särsk.
förbehåll förklarade luteranerna, att de ej ansågo sig
bundna av detta.
Au’gur [sv. uttal augü’r], lat., teckenskådare,
teckentydare. De gamla romarna trodde, att
gudarnas vilja kunde utrönas därigenom, att man
gav akt på vissa tecken och under, och a. voro
de religiösa ämbetsmän, som tolkade dessa tecken.
Augu’rium, lat., teckenskådning.
Augürlöje, ett om hemligt samförstånd
vittnande leende över oinvigda personers överdrivna
vördnad för någonting i sig självt föga
vördnadsvärt. Uttrycket har sitt upphov i Ciceros
yttrande, att han ej begrep, huru två offerskådare
(haru’spices’) kunde mötas utan att le. Detta
omdöme överflyttades sedan på augurerna.
August (Nicolaus A.), arvfurste, titulärhertig
av Dalarna (1831—73), den yngste av Oskar I:s
söner. Han vistades 1849—53 tidtals som student
i Uppsala. 1872 blev han generallöjtnant. Han
förmäldes 1864 med prinsessan Teresia av
Sachsen-Altenburg (1836—1914).
August I, kurfurste av Sachsen (1526—86).
Han var en av Tysklands mest betydande furstar
under senare hälften av 1500-talet. Stor
hushållare, bragte han med god hjälp av sin kloka och
energiska gemål, Anna av Danmark,
kurfursten-dömets finanser i utmärkt skick och främjade
näringslivet, bl. a. genom att låta nederländare,
som flytt undan spanjorernas förföljelser, slå
sig ned i Sachsen. Till stor del genom hans
inflytande åvägabragtes religionsfreden i
Augsburg 1555. Hans motvilja mot kalvinister och
kryptokalvinister föranledde honom att
understödja utarbetandet av konkordieboken. Mot Erik
XIV understödde A. sin svåger, konung Fredrik
II i Danmark.
August, konungar av Polen. 1) August II,
under namnet Fredrik August kurfurste av
Sachsen (1670—1733), son till kurfursten Johan
Georg III och Anna Sofia, Fredrik III :s av
Danmark dotter, och därigenom kusin till Karl XII.
Han blev kurfurste 1694 och vann vid polska
konungavalet 1697 genom ränker, bestickningar och
övergång till katolicismen ett parti för sig samt
lyckades undantränga medtävlaren, den franske
prinsen av Conti. Efter freden med turkarna
1699 vände han sina erövringsplaner mot
Sverige, slöt hemliga förbund med Danmark och
Ryssland samt lät en sachsisk styrka överfalla
Riga. Det stora nordiska kriget bragte till en
början A. ständiga nederlag samt medförde hans
avsättning i Polen 1704 och avsägelse av polska
kronan genom freden i Altranstädt 1706. Efter
Karl XH:s nederlag vid Poltava förnyade A.
förbundet med tsar Peter, inbröt i Polen 1709
och blev åter erkänd som konung men måste
länge kämpa med genstöriga
adelskonfederatio-ner. Kriget med
Sverige utbröt ånyo 1710
och fortsattes i
Tyskland nominellt ända
till 1719 års
stille-stånd, vilket först 1732
förvandlades till fred.
A. var en mycket
skicklig diplomat, som
förstod att hålla både
vänner och fiender i
ovisshet om sina
verkliga syften. Emellertid
missräknade han sig
på sina motståndares
styrka och nådde
där
för aldrig sitt politiska huvudmål: att skapa
ett starkt, ärftligt rike åt sin ätt. A:s polska
regering befordrade landets inre upplösning och
Rysslands ödesdigra inflytande. Trots A:s
omsorg om Sachsens näringar (Meissens
porslinsindustri) och försvarsväsende gick även Sachsen
tillbaka genom de ofantliga krigsbördornas tyngd.
Hans böjelse för kostbara byggnader (Zwinger
i Dresden), dyrbara samlingar och praktfullt
hovliv bidrog ock att förstöra finanserna.
Eftervärlden har vanligen fäst sig vid berättelserna
om A:s ofanliga kroppsstyrka (”A. den starke”),
om hans lust för prakt och nöjen samt om hans
otaliga galanta äventyr; bland hans många
älskarinnor märktes Aurora Königsmarck.
2) August III, som kurfurste i Sachsen
Fredrik August II (1696—1763), son till
föreg. Faderns efterträdare i Sachsen 1733,
valdes han s. å. av sachsiska partiet till konung i
Polen men blev först 1735 allmänt erkänd. Såsom
regent liknade han fadern i slöseri och
praktlystnad samt överlät från 1738 nästan fullständigt
styrelsen åt sin gunstling, greve Brühl, som ledde
den helt och hållet i ryskt intresse. Polen, som A.
sällan besökte, befann sig i full anarki. Under
krigen mellan Österrike och Preussen stod han
på Österrikes sida och måste därför fly ur
Sachsen 1756 och återkom först kort före sin död.
Augu’sta, lat., ”den höga”, ”den
vördnadsvärda”, romerskt binamn, som gavs åt särsk.
hedrade kvinnliga medlemmar av den romerske
kejsarens familj. — A. ingår även i namnen på
en mängd romerska städer, t. ex. A. praetöria
(Aosta), A. Suessiönum (Soissons), A.
Taurinö-rum (Turin), A. Trevirörum (Trier) och A.
Vindelicörum (Augsburg).
Augusta [-o’s-], Agosta, stad på Siciliens
östkust, 18,000 inv. A., som grundades 1232,
har god hamn, betydande figke och saltutvinning.
Viktig flygstation (bl. a. för linjerna från
London till Asien och Sydafrika).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
