Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Auktoritet - Auktorsrätt - Aukuba - Aula - Aulard, Alphonse - Aulén, Gustaf - Aulestad - Aulie, Reidar - Aulin, Tor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Auktorsrätt—Aulin
88
randen m. m.) el. en
skrift. —
Auktoritet s t r o, en blind tro
på någons uppgifter,
åsikter o. s. v.
Auktorsrätt, se
Im-materialrätt.
Auküba, Aucüba
ja-po’nica, en till fam.
kornellväxter
(Cornaceae) hörande
större buske,
härstammande från Japan. A.
är en särsk. i fråga om
belysningen synnerligen
förnöjsam bladväxt, som
mycket ofta odlas i bo-
ningsrum. Bladen äro motsatta, brett lansettlika,
glänsande mörkgröna och vanligen försedda med
gulaktiga fläckar. Blommorna äro små, enkönade,
och frukterna utgöras av röda el. gula bär.
Aula, lat. i) Förgård, kringgärdad öppen
plats framför boningshuset; senare även inre
gård, ofta omgiven av pelarhallar. — 2) Stor
högtids- el. samlingssal, särsk. vid univ. och
skolor.
Aulard [ålä’r], Franqois Victor Alphon se,
fransk historiker (1849—1928). Han blev
berömd genom två arbeten om franska
revolutionens talare (1882—85) och utsågs 1886 till
innehavare av den av Paris’ municipalråd vid
Sor-bonne upprättade professuren i franska
revolutionens historia. Som frukter av hans
vittomfattande forskningar
föreligga förutom en
mängd viktiga
ur-kundssamlingar (välfärdsutskottets, jako-binklubbens förhandlingar m. fl.) flera
större och mindre
arbeten, bl. a. Ӄtudes
et lecons sur la
révo-lution franqaise” (9bd,
1893—1924) och
”His-toire politique de la
révolution franqaise”
(1901). A. redigerade
sedan 1890 tidskriften
La Révolution franqaise. A. har uppvisat
oriktigheter i många äldre berättelser och
föreställningar rörande revolutionen och har skarpt
kritiserat särsk. Taines framställningsmetoder.
Aulén, Gustaf Emanuel Hildebrand, teolog
(f. 1879 15/ä), teol. lic. i Uppsala 1906, docent
i teol. encyklopedi där 1907 och i dogmatik 1910,
prof, i systematisk teologi i Lund 1913, teol.
dr 1915, biskop i Strängnäs 1933. Han har som
förf, dels lämnat en rad bidrag till den svenska,
särsk. den lundensiska teologiens historia under
1800-talet, dels i värdefulla arbeten behandlat
flera av dogmatikens mest centrala spörsmål. Av
stor betydelse har hans ”Dogmhistoria” (1917)
varit. A:s systematiska huvudarbete är ”Den
allmänneliga kristna tron” (1923), som utkommit
i tre nya, utvidgade
upplagor (1924, 1931
och 1943). I ”Den
kristna gudabilden”
(1927) skildrar han
den kristna gudstrons
innebörd genom
seklerna och i nutiden,
och i ”Den kristna
försoningstanken”
(1930) tecknar han den
kristna idéhistorien
från försoningslärans
synpunkt. 1925
startade A. ”Svensk teolo-
gisk kvartalskrift”, vars huvudred, han var under
mer än ett årtionde. Han har medverkat vid
utarbetandet av de nya psalm- och evangelieböckerna
och fungerat som ordf, i den kommitté, som
utarbetade den nya koralboken. Även på det
liturgiska området har han gjort betydande
insatser. Han var en av initiativtagarna till de
angloskandinaviska teologkonferenserna. 1944—
1950 var han preses i Musikaliska akad.
Au’lestad, gård i ö. Gausdal, Gudbrandsdalen
i Norge, inköptes 1874 av Björnstjerne
Björnson, som bebodde den till sin död.
Nationalegendom sedan 1922.
Aulie [au’li], Re i dar, norsk målare (f.
1904). Med socialt patos har han i dramatisk
stil skildrat framför allt proletära scener.
Ocku-pationstidens prövningar ha också givit honom
motiv till stora målningar.
Aulin, Tor, violinist, kompositör (1866—
1914). Redan vid 21 års ålder gjorde han en
av sina viktigaste insatser i svenskt musikliv
genom bildandet av Aulinska stråkkvartetten,
vilken gav regelbundna kammarmusikkonserter i
Stockholm och även med framgång konserterade
i grannländerna och Tyskland. Efter att bl. a.
ha tjänstgjort som konsertmästare i hovkapellet
tog han verksam del i grundandet av
Konsertföreningen 1902 och blev s. å. dess dirigent.
Sedan nämnda orkesterföretag tills vidare måst
upphöra, flyttade A. till Göteborg, där han 1909
Reidar Aulie: 9 april 1940. 1943. Nasjonalgalleriet, Oslo.
Aucuba japonica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
