Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien el. Australkontinenten - Geologiska förhållanden - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Australien
102
Julitemperatur.
Januaritemperatur.
gångar i sådana mängder, att det är föremål
för brytning. Silver, bly och zink finnas
flerstädes, likaså koppar. Tenn finnes på Tasmanien
och på gränsen mellan Queensland och Nya
Syd-Wales, järn har upptäckts flerstädes.
Klimat. Den minsta kontinentens egendomliga
topografi, enkla landkontur och läge mitt under
det s. vindfattiga högtrycksbältet förklara
ökenklimatet i dess inre delar. A:s klimat påminner
om n. Afrikas på motsvarande n. bredd. De höga
temperaturerna, de stora dygns- och
årstidsväx-lingarna samt regnfattigdomen i det inre stå icke
mycket efter Saharas. Sydkustens milda klimat
påminner om medelhavskustens. För A.
särskiljande äro dels de tropiska virvelstormar
(cyklo-ner), som bildas över de heta haven vid Timor
el. Fidjiöarna, dels de regelbundet omväxlande
heta nordvindarna, särsk. i Victoria, och kalla
sydvindarna, särsk. i Nya Syd-Wales; i all
synnerhet de senare äro utpräglade genom sin
plötslighet och de häftiga störtregn med temperatur-
Ärsnederbörd.
fall på io grader, som i regel åtfölja dem.
Ungefär halva kontinenten har en medelmolnighet
på mindre än 2/io. Härigenom blir
sommaruppvärmningen och vinteravkylningen mycket
utpräglade. På sommaren skjutes sålunda
högtrycksbältet åt s., så att monsunregn komma till
stånd i n. A. Under vintern drar sig området för
högsta lufttryck mot n. över det inre, vilket
underlättar lågtrycksrännors strykande över s. A.
med åtföljande regn där. A:s inre tredjedel får
c:a 250 mm regn per år, medan Sydney har
1,228 mm, Cairns på n. ö. kusten 2,228 mm och
Perth på kusten i s. v. 846 mm. Regnen året
om på östkusten, sommarregnen på nordkusten
och vinterregnen på sydkusten ge åt området för
största nederbörd formen av en månskära, som
om sommaren vrides mer mot n., om vintern
mot s. och v. Området kring Wyndham i n. v.
A. har en årsmedeltemp. av 29—300 och är en
av jordens hetaste trakter. På Tasmanien är
årsmedeltemp. 12—130. I Alice Springs mitt
inne i A. har observerats + 47^2, men också
— 5% i Melbourne -f- 44^0 och — 2°s.
Växtvärld. A:s flora utmärkes genom sin
stora mängd egenartat utbildade växtformer, som
blott finnas inom världsdelens område. Man
urskiljer tre olika beståndsdelar i floran. Det
förhärskande elementet är det australiska, till vilket
räknas de typer, som blott finnas i A. el.
huvudsakligen utvecklats där, t. ex. Eucalyptus, de
fyllodiebärande HcaHa-arterna, Epacridaceae,
Pit-tosporaceae, Proteaceae och Restionaceae. Det
australiska elementet visar anknytningar dels till
den malesiska floran, dels till den sydafrikanska
och sydamerikanska. I s. ö. A. och Tasmanien,
framför allt i bergstrakterna, är det antarktiska
floraelementet väl företrätt, bl. a. genom
Notho-fagus. I n. och ö. består floran till stor del
av malesiska former, såsom Ficus,
anacardia-céer, anonacéer, palmer o. a.
Det släkte, som mer än andra sätter sin
prägel på A:s vegetation, är Eucalyptus. Det har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
