- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
171-172

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avvittring - Avvittringsinstrument - Avvägning - Avvältning av skatt - Avvänjning - Ax - Axberg - Axehiälm, Johan - Axel el. skuldra - Axel (himlakropps) - Axel (geometri) - Axel (maskindel)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171

Avvittringsinstrument—Axel

172

avskiljande av makes och arvingars andel i
oskiftat bo, närmast arvskifte. Änkling, änka el.
frånskild make fick ej gå i nytt gifte, förrän barn
och andra arvingar voro avvittrade. Fr. o. m.
1915 års äktenskapslagstiftning ingår ej detta
förbud i vår rättsordning.

2) En lantmäteriförrättning, varigenom kronans
jord avskiljes från enskildas. Vid a., som
förekommit allenast i Norrland och i Dalarna, där
den benämnes storskifte, skulle svaga hemman
av kronans jord tilldelas fyllnad i sina behov,
och från hemman, som innehade jord utöver
sitt mantal, skulle jord avskiljas. Huvudsakliga
syftet med a. var att befordra landets
bebygg-ning och uppodling. — A. började redan i slutet
av 1600-talet och har sedermera med större och
mindre avbrott fortgått till våra dagar. Den
egentliga a. är numera avslutad.

Avvittringsinstrument, ett av vederbörande
förrättningsman upprättat dokument över en av
honom verkställd avvittring.

Avvägning, se Nivellering.

Avvältning av skatt äger rum, om
producenten av en beskattad nyttighet sporras till att
effektivisera driften på ett sådant sätt, att han kan
intjäna skatten utan att höja försäljningspriset,
sänka arbetslöner e. d. Från a. får skiljas
övervält n i n g, som innebär, att skatten i realiteten
träffar någon annan än den, som formellt står
som skattebetalare.

Avvänjning, dibarnets övergång från
modersmjölken till annan föda. A. bör ej ske
brådstörtat på en gång utan helst så småningom.

Ax, se Blomställning.

Axberg, socken i n. Närke, vid Dyltaån och
Väringen; Örebro härad och län; 92,13 km2;
1,619 inv. (1950). Ö. delen tillhör Käglans
skogshöjd, v. och n. v. delen är mera låglänt och
jämnare. 3,043 har åker. Sjöar: Väringen i n.
ö., Lången i s. v. I A. ligga Dylta bruk,
Ax-bergshammar och Kvinnerstatorps (Dylta)
kalkbruk. Kyrkan av sten har torn från äldre
medeltid. A. bildar med Hovsta ett pastorat,
Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt; utgör tills, m.
Ervalla, Hovsta och Kil storkommunen A.; 331,90
km2, 5,562 inv. (1950).

Axehiälm, Johan Henriksson, jurist och
fornforskare (1608—92). Han var en kunskapsrik
fornforskare, lärjunge och måg till den lärde
Bureus, blev 1652 riksantikvarie och 1667
assessor i Antikvitetskollegium samt var 1672—75
dess preses efter Stiernhielm.

Axel el skuldra, det rundade kroppsparti,
som bildar övergång mellan halsen och armen.
Dess rundning betingas av en stark muskel,
deltamuskeln. Dess skelett består av nyckelbenets
yttersta del, ett utskott från skulderbladet,
benämnt skulderhöj den, samt överarmbenets övre
ända, förbunden med skulderbladet genom en
ledgång, axelleden. Denna led är den mest rörliga
i människokroppen; den bildas av en oval skål
på skulderbladet och en kulformig ansvällning

Höger axelled, genomskuren och sedd bakifrån. I
skulderblad, 2 överarm, 3 ledkapsel.

av överarmbenet; rörelsen i lederna verkställes
av elva muskler. Under axeln, mellan armen och
bröstkorgen, märkes axel- el. armhålan, vars
underhudsvävnad är fettfylld och där de stora
blodkärlen och nerverna gå fram till armen.

Axel. Med en himlakropps a. förstås
den tänkta linje, kring vilken himlakroppen
roterar. Således är jordens geografiska axel
(jordaxeln) den räta linje, som går genom jordens
geografiska poler. Jordens axel är (liksom de
övriga planeternas) under jordens rörelse kring
solen ständigt parallell med sig själv, oavsett
de små avvikelser, som kallas precession och
nutation. Världsaxeln är den tänkta linje, kring
vilken hela himmelssfären verkställer sin
skenbara dagliga rörelse. Den sammanfaller med
den förlängda jordaxeln.

Axel. I fråga om plana kroklinjer
menar man med axel den räta linje, som skär
alla mot densamma vinkelräta kordor mitt itu
och således delar figuren i symmetriska hälfter.
På samma sätt förstår man med en solid
figurs axel en rät linje, som går genom
medelpunkterna till alla mot denna linje vinkelräta
plana avskärningar. — Med axel till en
roterande kropp förstår man inom mekaniken
den tänkta linje, som icke deltager i vridningen
utan kring vilken kroppens delar röra sig i
cirkelformiga banor. — Magnetiska a. är den
räta linje, som kan tänkas sammanbinda polerna
i en magnet. — Med optisk a. menas
sym-metriaxeln vid ett avbildande optiskt system.

Axel, en i lager vilande el. roterande resp,
svängande maskindel, som har till uppgift
antingen att endast uppbära rörelseförmedlande
element el. att med tillhjälp av sådana överföra
mekaniskt arbete. Axlar, som med sina lager
endast uppbära el. stödja de belastande delarna
och krafterna, benämnas bär- el. k r a f t a x 1 a r,
sådana, som därjämte överföra vridande kraft-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free