Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel (maskindel) - Axel Christian Georg (prins av Danmark) - Axelbössa - Axelcylinder, axon, axeltråd - Axelfors - Axelgehäng - Axel Heibergs land - Axelklaff - Axelkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Axel—Axelkoppling
174
moment, kallas arbets- el.
vridningsax-1 a r. Som exempel på bäraxlar kunna nämnas
fordonsaxlar och j
ärnvägsvagnsax-1 a r; till arbetsaxlar höra
transmissions-axlar och vevaxlar etc.
Axel Christian Georg, prins av
Danmark (f. 1888), son till prins Valdemar och
prinsessan Maria av
Or-léans, sjöofficer,
kommendör 1931,
konter-amiral 1939; inträdde
1921 i östasiatiske
Kompagnis tjänst, dir.
däri 1934 och ordf, i
dess styrelse 1938.
Förmäldes 1919 i
Stockholm med sin
kusindotter, prinsessan
Margareta av Sverige
och har med henne
sönerna Georg (f.
1920) och Fleming (f.
1922).
Axelbössa, se Axellager.
Axelcylinder, axon, axeltråd,
nervtrådens centrala, av neurofibriller och
neuro-plasma bestående del; förmedlar nervimpulserna.
Axelfors, storkommun i s. Västergötland,
Älvsborgs län, omfattar socknarna Redslared,
Ul-lasjö, Örsås och Revesjö; 241,24 km2, 2,091 inv.
(1950). Centralort: Axel fors, järnvägsknut
i Revesjö socken.
Axelgehäng, den breda läderrem, som förr av
militärer bars över högra axeln till vänstra sidan
och vid vars sammanlagda ändar värjan el.
”sidogeväret” uppbars.
Axel Heibergs land, en av arktiska öarna i
n. Canada, v. om Ellesmereländet. Upptäcktes
under O. Sverdrups expedition 1898—1902. Namnet
efter norske mecenaten konsul Axel Heiberg.
Axelklaff, en rektangulär slejf av tyg, vilken
anbringas å militärt livplagg och kappa. Genom
olika utstyrsel av a. angivas bärarens grad och
truppförband, förr även truppslag. A. ersättes
stundom av en flätad axelträns.
Axelkoppling, förbindningsled mellan två
axelpartier el. mellan en axel och en remskiva.
Kopplingarna kunna vara fasta el. lösbara.
Fasta kopplingar användas mellan två axeldelar,
som ej skola isärkopplas under drift, lösbara,
då en dyl. isärkoppling behöver företagas. De
fasta kopplingarna äro av två huvudslag: styva
och 1 e d b a r a. De senare
medgiva axelpartierna
större el. mindre rörelsefrihet
vinkelrätt mot
längdriktningen. — Till de fasta,
styva kopplingarna höra
muffkopplingar el.
axelmuffar, Sellers
muffkoppling, s k i
v-kopplingar, (fig. 1 och
2) skålkopplingar
(fig. 3) och kompress i-
onskopplingar.
Ledbara kopplingar äro
exempelvis universallänkar
(polhems- el. k a r d a n k n
u-t a r) i olika
utföringsfor-mer, korslänkkopp-lingar samt s. k. ku
1-leder. Dessa möjliggöra
kraftöverföring mellan
tvenne i vinkel mot
varandra anbragta axlar.
Principen hos polhemsknutar är,
att den ena länken är ledbar omkring en tapp
i ena riktningen, under det att den andra är
på en annan tapp ledbar vinkelrätt däremot.
Korslänkkopplingar äro konstruerade
efter samma princip som universallänkarna men
användas för att förbinda två axlar, av vilka
den enas riktning endast obetydligt avviker från
den andras.
För att medgiva en viss längdförskjutning av
axeldelarna användas klokopplingar,
bultkopplingar och
bandkoppling-a r. De senare medgiva
även, att axlarna ej ligga
exakt i samma plan,
d. v. s. att deras centra
ej absolut sammanfalla.
Vid bandkopplingar
för-bindes den ena (inre)
kopplingshalvan med den
andra medelst ett band,
som vanligen är av läder.
Lösbara kopplingar
äro av två huvudslag:
stumma och f r i
k-tionskopplingar.
De senare äro avsedda
för till- och frånslagning
under gång. Till stumma
kopplingar höra den
lösbara klokopplingen
och bultkoppling-
e n. Friktionskopplingar finnas av en mängd olika
konstruktioner. Principen hos dem alla är,
att den ena axeln så småningom och utan
stöt skall kunna bringa den andra upp till
sin egen hastighet, då den senare tillkopplas.
Detta emås t. ex. genom att låta kopplingsytorna
Fig. 2. Elastisk
skiv-koppling.
Fig. 4. Gummikoppling.
Fig. 5. Konisk frikoppling, principskiss.
Fig. 1 Skivkoppling.
Fig. 3. Skålkoppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
