Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Azerbejdjan, Aserbeidjan (provins i Persien) - Azev, Jevno Fisjelevitj - el-Azhar - Azider - Azilien - Azimut - Azincourt - Aziner - Azinfärgämnen - Azione cattolica italiana - Azobensol el. azobensen - Azofärgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Azerbejdjan—Azofärgämnen
184
Azerbejdjan, Aserbeidjan, provins i n.
v. Persien, med gräns mot Sovjetunionen i n.
104,840 km2, c :a 2 mill. inv., övervägande av
turkisk härkomst. A. är ett högland med evigt
snöklädda toppar (Savalan dagh 4,820 m) och
nedskurna, tättbebyggda och odlade dalgångar.
Det avvattnas genom Aras, Kizil Uzen och de till
Urmiasjön rinnande floderna. A. är Persiens
viktigaste handels- och industriprovins (tillv. av
mattor). Rika petroleumtillgångar. Boskapsskötsel
och jordbruk äro även betydande.
A. är forntidens Media Atropatene el.
Atropa-tene. Det tillföll vid upplösningen av Alexander
den stores välde Atropates och utgjorde en tid
en självständig hellenistisk stat. Slutl. kom A.
till Persien. 1828 delades det slutgiltigt
mellan denna makt och Ryssland, som erhöll
landet n. om Aras, Azerbaj dzj an. Under 2:a
världskriget besattes A. 1941 av ryssarna. Efter de
militära operationernas avslutande utbröt en
svår kris i och om A. Ett av ryssarna
understött parti tog i nov. 1945 makten och krävde
autonomi. Persiska trupper, som tågade mot A.,
avvisades av ryssarna. Krisen fick internationell
räckvidd, då England och U.S.A. erkände
Persiens hållning som berättigad. Man uppnådde
dock i maj 1946 enighet på grundval av de ryska
truppernas bortdragande från A., persiskt
medgivande av vidsträckt autonomi för området och
en rysk-persisk överenskommelse om de i A.
befintliga, rikliga olj etillgångarna. Autonomiens
genomförande stötte dock på svårigheter, varvid
sammanstötningar mellan de azerbejdjanska och
persiska trupperna förekommo. I dec. 1946 ryckte
persiska trupper in och besatte A., varefter
centralregeringen kom att behärska läget.
A’zev, Jevno Fisjelevitj, rysk-judisk
polisspion och provokatör (omkr. 1870—1918).
Han inträdde 1892 i ryska hemliga polisens (
och-ranans) tjänst, ingick senare som medl. i det
revolutionära socialistiska partiet och var efter
1903 oinskränkt härskare i partiets
stridsorga-nisation. Som revolutionär organiserade han ett
flertal attentat, av vilka han i tid förrådde en
mängd för polisen, medan han lät några gå i
verkställighet, t. ex. attentaten mot inrikesminis-
El-Azhar.
Harpun
av
hjorthorn,
Mas d’Azil.
tern Pleve 1904 och storfurst Sergej 1905. Hans
dubbelspel blev avslöjat först genom Burtsev,
som bl. a. med stöd av upplysningar från förre
polischefen Lopuchin 1908 anklagade A. inför
partiets centralkommitté. En av denna utsedd
hedersdomstol lät sig endast med stor svårighet
övertygas. Den dömde nu A. till döden, men
han lyckades försvinna och levde från 1910 under
antaget namn i Berlin.
el-Azhar, moské och högskola i Kairo,
grundad kort efter fatimidernas erövring av
Egypten. Moskén invigdes 972. A. har blivit
den ortodoxa islams förnämsta lärosäte.
Azider, salter av kvävevätesyra, HNs.
Flera a. ha fått teknisk betydelse genom
användning i st. f. knallkvicksilver i tändhattar. De ur
denna synpunkt viktigaste äro b 1 y a z i d och
kopparazid.
Azilien [azilja’], kulturepok inom den
västeuropeiska stenåldern, uppkallad efter fyndplatsen
Mas dAzil i s. Frankrike, ett
mellanstadium i utvecklingen från
paleolitisk till neolitisk tid. Bland
fynden märkas harpuner av
hjorthorn. I övrigt karakteriseras a. av
en utpräglat mikrolitisk flintindustri.
Azimüt. En stjärnas a. är den
vinkel på horisonten, som ligger
mellan sydpunkten och den punkt,
där den genom zenit och stjärnan
gående cirkeln träffar horisonten. A.
räknas från sydpunkten mot väster.
Azincourt [azakö’r], by i
franska dep. Pas - de-Calais. A. är
bekant genom den avgörande seger,
som Henrik V där vann 25 okt.
1415 över en numerärt överlägsen
fransk armé.
Azlner, kemiska heterocykliska
föreningar, vilka innehålla en
sex-ledad kärna, där åtminstone en atom
utgöres av kväve.
Azinfärgämnen, se Tj är färger.
Azione cattolica italia’na {atsiå’ne katå’-],
katolsk ungdomsorganisation; grundades av påven
Pius XI 1923, sedan han året förut i sin första
encyklika under slagordet ”actio catholica” manat
sin kyrkas medl. att samlas till en gemensam
kraftansträngning för att göra den katolska
trosåskådningen till en livsfaktor i samhällslivet. A.
vållade genom sin snabba kraftutveckling
åtskillig oro på fascistiskt håll, men genom
förhandlingar med ital. regeringen i sept. 1931 förband
sig Vatikanen att låta A. vara opolitisk och att
även undvika den vanliga partiorganisationen.
Biskoparna utöva ett dominerande inflytande.
Azobensol [-å’l] el. azobense’n, se
Azo-föreningar.
Azofärgämnen, konstgjorda organiska
färgämnen, som innehålla en el. flera tvåvärdiga
dubbelatomer av kväve, —Na—, bundna vid
aromatiska radikaler, samt dessutom antingen en
amino-, —NH2, el. en hydroxylgrupp, —OH.
A. äro synnerligen talrika, i det de utgöra ung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
