Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Azorerna - Azotemi - Azotobacter - Azov, Asov - Azovska sjön - Azteker - Azuay - Azul - Azur - Azurit - Azurkusten - Azzilino, Decio - B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Azotemi—B
188
varma källor. Klimatet är ett jämnt och milt
havsklimat; nederbörden är riklig. Växtligheten
är rik och har medelhavskaraktär. Jorden är
bördig och väl bevattnad, och jordbruket är
huvudnäring. De viktigaste kulturväxterna äro batater,
varav beredes ett brännvin, som är ögruppens
förnämsta exportvara, samt ananas, bananer, vin
och sydfrukter. Boskapsskötsel och fiske äro
av vikt. Den täta befolkningen består mest av
portugiser, men med inblandning av bl. a. morer,
negrer, judar och flamländare. A:s huvudstad är
Angra do Heroismo (11,000 inv.) på Terceira.
Bästa hamnstäderna äro Ponta Delgada (18,000
inv.) på Säo Miguel och Horta på Fayal. A.,
som anges på kartor redan under 1300-talet,
återupptäcktes 1431 av Gonzalo Velho Cabral och
togos 1432—57 i besittning av portugiserna. Till
följd av den interkontinentala flygtrafikens
utveckling har A. under de senaste årtiondena fått
ökad betydelse. På ön Santa Maria finnes sålunda
mellanlandningsstation för flyglinjer mellan
Europa och U.S.A. Under 2:a världskriget upplät
Portugal i okt. 1943 flyg- och flottbaser på A.
till Storbritannien och U.S.A.
Azotemi (av grek, nekande a, 20’tik os,
livgivande, och hSi’ma, blod), en ökning av de icke
koagulabla kvävehaltiga beståndsdelarna i blodet,
det s. k. restkvävet. A. förekommer vid en mängd
sjukdomar, framför allt njurlidande.
Azotoba’cter, en bakteriegrupp, biologiskt
karakteriserad av stor förmåga att binda luftens
fria kväve. A. förekommer i jorden och i
vatten i ett flertal arter, av vilka den vanligaste
och mest kända är A. chroococcum. Denna art
bildar stora runda el. ovala celler, som ibland
även kunna antaga stavform. —- A., som är
strängt aerob, utvecklar sig ej under -j- 50, medan
dess optimumtemperatur ligger vid -j- 300. Den
förekommer talrikt i all åkerjord, där
förhållandena äro gynnsamma för dess utveckling. I
sura jordarter kan den ej leva, och den finnes
ej ens alltid i neutrala. Under gynnsamma
förhållanden förmår den assimilera stora mängder
atmosfäriskt kväve, och den är härvidlag
överlägsen andra kvävebindande, fritt levande
mikroorganismer. Härigenom spelar denna
bakteriegrupp en stor roll i jordbruket, i det den direkt
tillför jorden kväve, som upplagras i form av
bakterieäggvita för att sedan vid bakteriecellernas
förruttnelse övergå i ammoniak och därifrån i
salpeter.
Azov [azå’f], Asov, stad i s. Ryssland, vid
Dons mynning i Azovska sjön; 17,500 inV.
Handel med fisk och spannmål. — A. intogs 1696
av Peter den store, var 1711—36 ånyo turkiskt
men kom definitivt genom Belgradfreden 1739
till Ryssland.
Azovska sjön [azå’f-], bukt i n. ö. delen av
Svarta havet, förbunden med detta genom
Kertj-sundet; 37,605 km2. I dess n. ö. del,
Taganrog-viken, utfaller floden Don, längst i s. ö i
Tem-rjukbukten utmynnar en arm av Kuban. I v.
skiljer en smal landtunga A. från Sivasjviken.
Sjöns djup är högst 13 m. Salthalten uppgår till
10—11 %o. Bottnen utgör en fortsättning av
de omgivande Azovska stäpperna. A.
är de översvämmade områdena kring nedre Don.
Vattnet är i sjunkande, och hamnarna bli allt
svårtillgängligare. Sjöfarten hindras även genom
isbeläggning nov.—april och häftiga stormar. A.
är mycket fiskrik.
Azteker, forntida indianfolk, vid tiden för
Amerikas upptäckt Mexicos härskande folkslag.
Se Mexico.
Azuay, provins i s. Ecuador; 7,799 km2;
237,000 inv. Huvudstad: Cuenca (45,000 inv.).
Azul [aso’l], stad i Argentina, 260 km s. s. v.
om Buenos Aires; 42,000 inv. Järnvägsknut;
betydande kreaturshandel.
Azür (av arab, ursprung), dets. som
lasur-sten; en blå färg, även kallad ultramarin;
himmelens blå färg.
Azurit, se Kopparlasur.
Azurkusten (fr. Cöte dfAzur}, namn på ö.
delen av franska medelhavskusten, Rivieran.
Azzoli’no, Decio, italiensk kardinal (1623
-—89). Han stod på höjden av sitt inflytande
som statssekreterare (ledare av utrikesärendena)
under Clemens IX
(1667—69), vars val
till påve han
genomdrivit. I Sveriges
historia är han känd
genom sitt nära
förhållande till drottning
Kristina, över vilken
han ända från 1659
utövade ett så gott
som oinskränkt
inflytande. Han blev
också hennes
universalarvinge men dog blott
ett par månader efter
henne. Större delen av
drottning Kristinas arkiv stannade i släkten A:s
ägo, tills det 1925 efter släktens utslocknande på
manssidan förvärvades åt svenska riksarkivet.
Samlingen utgjorde 57 volymer.
Bär den andra bokstaven i det vanliga
europ.-lat. alfabetet, liksom i alla de
europ. alfabet, som utvecklats ur det
semitiska. Dèt har fått sin form närmast från
det grekiska beta. I de flesta nyeuropeiska språk
har b samma ljudvärde som i svenskan. I
tys
kan uttalas det dock som p i slutet av ord (t. ex.
ab som ap, gab som gap}, i spanskan som bilabial
frikativa (ett med läpp mot läpp uttalat v). I
de slaviska alfabeten har det urspr. è-tecknet
värde av v.
Som musikterm är B (fr. si bémol,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
