Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - B. A. - Ba - Baade, Knud - Baader, Franz Xaver von - Baadsgaard, Anna - Baal - Baalbek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
B. A.—Baalbek
190
Flygbild av tempelområdet i Baalbek. I förgrunden t. v. Jupiter-, t. h. Bacchustemplet.
eng. b flat) elfte tonen i vår kromatiska skala
el. det med ett halvt tonsteg sänkta h.
Som symboliskt tecken nyttjas B
bl. a. för att beteckna det andra i ordningen, vid
numrering motsvarande siffran 2 (t. ex. serien
B, en tidnings B-nummer). — Vid betygsgivning
betecknar B betygsgraden ”godkänd”.
I algebran nyttjas b vanl. jämte a, c, d
o. s. v. som tecken för bekanta storheter.
I kemin är B tecken för en atom bor.
B nyttjas vidare i åtskilliga förkortningar: på
rom. mynt och inskrifter betyder det namnet
Balbus el. Brutus el. epitetet bonus (god), i
fornkristna inskrifter beatus el. beata (den
salige, -a) ; för Stockholms län (på bilskyltar) ;
för baumégrader o. s. v.
B. A. [bi ei], förkortning för eng. Bachelor
of Arts.
Ba, kemiska tecknet för en atom barium.
Baade [bå’da], Knud, norsk
landskapsmålare (1808—79), elev till Dahl. 1845 slog han
sig ned i München, där han 1849 väckte
uppseende med ett norskt kustlandskap i månsken.
Mestadels varierande samma motiv, förblev B.
till sin död bosatt i München, där han åtnjöt
stor uppskattning.
Baader [bä’dar], Franz Xaver von,
tysk filosof (1765—1841), först läkare, sedan
bergverkstj änsteman, slutl. prof, i spekulativ
dogmatik i München. B., som var troende katolik
men även påverkad av den kritiska filosofien,
sökte under inflytande av Böhme försona dessa
motsatta bildningselement i en mystisk religiös
världsåskådning. Han rönte inflytande av
Schelling och har även i ej ringa mån påverkat denne.
Av hans ”Filosofiska skrifter”, som merendels
äro aforistiska och dunkla, rika på etymologier
och lösliga analogier, utkom ett urval i svensk
övers. 1901.
Baadsgaard [bå’Ösgår], Anna, dansk
författarinna (f. 1865), utgav 1906 romanen ”Birgit
Borg”, som följts av en mängd
förströelseromaner, de flesta i sv. övers.
Baal, ”herre”, namn på gudomen hos de
väst-semitiska folken. Varje ort hade sin b., skild
från andra genom tillägg av ställets namn el.
lokalgudens särskilda egenskap. I Sikem
dyrkades en ”förbunds-baal”, Baal-berit (Dom. 9:4),
av filistéerna i Ekron en ”flugbaal”, Baal-zebüb
(”Beelzebub”). Melkart var staden Tyros’ b.,
Kemosj moabiternas o. s. v. Dessa b. voro
fruktbarhetsgudar. Regn gavs av en
”himmels-baal”. Baal-hammän var en solgud. — I Kanaan
upptog israeliternas jahvetjänst den inhemska
baalsdyrkans heliga orter, kultbruk och
gudsföre-ställningar.
Baalbek (grekernas Hello’polis, ”solstaden”),
stad i Syrien vid foten av Antilibanon, c :a 8,000
inv. B. omtalas redan i egyptiska och assyriska
källor, blomstrade som handelsstad och kultplats
under grekisk-romerska tiden, blev under Augustus
romersk koloni, erövrades 634 av araberna,
skövlades av mongolerna, tillhörde Egypten till 1516
och sedan turkiska riket till 1919, då det
införlivades med franska mandatområdet Syrien. B. har
härjats av flera jordbävningar. I B. ligga de
mäktiga ruinerna av ett Jupiters- och ett
Bac-chustempel, uppförda under Antoninus Pius.
Under kejsar Theodosius förstördes till stor del det
förra. Sedermera indrogos de antika byggnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
