Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babinski, Joseph François Félix - Babinski, Henri - Babirussa - Babism - Bablah el. babolahskidor - Babol, Babal, Barf(u)rush el. Barferush - Babongo (abongo, obongo) - Babord - Babrios - Babuin - Babur (Bábar, Baber; Zahir-ud-din Muhammed) - Babusch - Babuyanöarna - Baby - Babylon - Babylonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Babinski—Babylonien
196
Symtomet förekommer normalt hos barn under
2—3 år men bevisar hos fullvuxna i regel
organisk skada på vissa ryggmärgsbanor
(pyramidbanorna).
Babi’nski, Henri, polsk-fransk
kokboksför-fattare (1869—1931). A. var gruvingenjör med
stora gastronomiska intressen. Under pseud.
Ali-Bab utgav han flera böcker om kokkonsten.
Babiru’ssa, se Hjortsvin.
Babi’sm, sekt, se Islam.
Ba’blah el. babolahskidor,
garvsyrehal-tiga frukter av vissa Acacia-arter.
Babol, B abal, förr Barf(u)rush el. B
arfe r u s h, betydande handelsstad i Persien,
mellan Elburs och Kaspiska havet; 35,000 inv.
Staden torde ha grundats i början av 1 ooo-talet.
Ruiner av slott från Abbas den stores tid.
Babo’ngo (a bong o, obong o), dvärgfolk i
Franska Ekvatorialafrika mellan floderna Kongo
och Ogowe. De äro mera pygmoida än pygméer
i egentlig mening. En del av dem äro bofasta,
och över huvud taget är deras gamla pygmékultur
i upplösning.
Babord, den vänstra sidan av ett fartyg, då
man står vänd för över. Orden b. och styrbord
ha uppkommit därav, att styret el. styråran på
gamla tiders fartyg satt nära akterstäven på högra
”bordet”, varigenom den som styrde måste till
en del vända ryggen (”baken”) åt v. bordet. —
Ett seglande fartyg el. båt säges ligga (el. segla)
för babords halsar, då vinden kommer in
om b. — Babord med rodret! el. blott
Babord! äro å svenska örlogsfartyg och å de
flesta ång- och segelfartyg i hemlands farvatten
kommandoord till rorgängaren att lägga rodret
så, att fartyget, då det går framåt, girar
(svänger) b. hän (åt vänster). — Babords
vakt, ena hälften av det vaktgörande manskapet
på ett fartyg.
Ba’brios, grekisk fabeldiktare i 2:a årh. e. Kr.,
versifierade
Aiso-pos’ fabler (utg.
av Crusius 1897).
Babuin, Papio
cynocephalus, en
babianart från
Nu-bien, Sennar och ö.
Ekvatorialafrika. I
allm. är
hårbeklädnaden täml. ljus,
grågrön el. gul. De
nakna delarna av
ansiktet samt
händer och fötter äro
mörkt blygrå.
Hannarna nå c:a 1 m
i kroppslängd.
Bäbur (B ä b a r,
Baber), eg. Z
a-h i r-u d-d 1 n
Muhammed B.,
grundläggaren av
det stormoguliska
Babuin med unge.
väldet i Indien (1483—1530). Han var i
rakt nedstigande led ättling av Timur. B.
ärvde 1494 det lilla konungariket Fergana vid
Amu-darja och gjorde därifrån upprepade men
fåfänga försök att intaga tronen i Samarkand,
Timurs gamla härskarsäte. Däremot kom han
1504 i besittning av Kabul och företog 1525 ett
tåg till Hindustan, som resulterade i den
avgörande segern vid Panipat, n. om Delhi, över den
afghanske sultanen Ibrahim Lodi, som själv
stupade i striden (april 1526). B. satte sig i
besittning av både Delhi och Agra, som han gjorde
till sin huvudstad. Segern över koalitionen av
rajputer vid Kanwaha, v. om Agra (1527),
befäste hans välde, som slutl. utom hans ärvda riken
också omfattade den västliga och mellersta delen
av Nordindien. B. var en genial härförare. I sina
ytterst intressanta och välskrivna memoarer har
han givit en god bild av sitt liv ända från
tronbe-stigningen (1494) •
Babu’sch, österländska tofflor el. skor med
spetsig näsa och utan klack och bakkappa.
Babuyanöarna
ja’n-j, vulkanisk ögrupp bland
Filippinerna, n. om Luzon, tillsammans med de
n. därom belägna Batanöarna 620 km2; c:a
10,000 inv. B. äro fruktbara samt ha [-koppar-och kol fyndigheter.
Baby [bei’bi], plur. babies, eng., litet barn.
Babylon (akkad. Bäbili, hebr. Bäbel), forntida
stad vid Eufrats nedre lopp, sedan 1900-talet
f. Kr. Babyloniens huvudstad, en av Gamla
världens märkligaste städer. B. bestod ännu på
Alexander den stores tid (320-talet f. Kr.), ehuru
starkt på förfall, men konkurrensen med staden
Seleukia, som kort därefter grundlädes, gav det
dödsstöten, varefter det länge var bortglömt.
Herodotos (400-talet f. Kr.) besökte B. och har
lämnat en i detaljer dock otillförlitlig beskrivning.
Även Ktesias beskriver staden. Båda omtala de
i verkligheten av Nebukadnessar II, ej av
”Se-miramis”, anlagda ”hängande trädgårdarna”, vilka
gällde som ett av världens sju underverk.
Ett ofantligt ruinfält vid Eufrats ö. strand i
närheten av staden Hilla, omkr. 80. km s. om
Bagdad, är nu allt, som finnes kvar av det
stolta B. Systematiska utgrävningar av ruinerna ha
verkställts av Tyska orientsällskapet 1899—1914.
Framför allt är det Nebukadnessar II :s (604—
561 f. Kr.) storartade byggnadsverk, som bragts
i dagen.
Babylonien är ett av världens äldsta
kulturländer. B:s naturliga gränser utgjordes i s. av
Persiska viken (vilken i forntiden sträckte sig
betydligt längre inåt än nu), i ö. av Tigris, i
v. av Eufrat och öknen; i n. angav endast en
obetydlig höjning av slätten övergången till det
assyriska området. Under det babyloniska rikets
storhetstid sträckte sig dock dess välde till Elams
berg i ö. och Medelhavet i v. Vattnet från Eufrat
och Tigris leddes i forna tider genom ett
omsorgsfullt ordnat nät av kanaler ut över hela
slätten, som sålunda vattnades och gjordes
odlingsbar. Klimatet är nästan tropiskt. B. var i
forntiden berömt för sin fruktbarhet.
Väldiga ruinhögar utmärka numera
läm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
