Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bacon, Sir Reginald Hugh Spencer - Bacon, Roger - Bács-Bodrog - Bactris - Baculard d’Arnaud, François - Baculites - Bacup - Bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Bacon—Bad
216
dal” (1925) skarpt kritiserat amiral Beattys
åtgärder under Skagerak-(Jutland-) slaget.
Bacon [beTkan], Roger, engelsk
medeltids-filosof och naturforskare (omkr. 1214—94),
fran-ciskanmunk, en av upphovsmännen till den
empiriska riktningen inom den engelska filosofien.
Flera år verkade han som lärare i Oxford och
stod i gunst hos påven Clemens IV. Men efter
dennes död anklagades han för kätteri och
tillbrag-te sina sista år i fångenskap. Han opponerade sig
mot skolastikens auktoritetstro och formalism och
hänvisade till erfarenheten såsom den enda säkra
kunskapskällan. B. ägde stora språkkunskaper
och matematisk lärdom, vilken särskilt inom
optiken kom till godo; även de experimentella
metoderna uppskattade och använde han. B.
uppfann förstoringsglaset, kände krutets
verkningar, gjorde viktiga iakttagelser om ljusets
brytning och färgförnimmelserna samt
beräkningar över solens och månens storlek, gjorde
kemiska upptäckter och var i det hela långt före
sin tid i naturkunskap. Hans huvudarbete hade
titeln ”Opus majus”.
Båcs-Bodrog [bätj-bå’dråg], komitat i s.
Ungern, ö. om Donau; 1,660 km2; 112,000 inv.
Huvudstad är Baja. Större delen av det forna
ungerska komitatet B. tillföll 1920 Jugoslavien.
Ba’ctris, palmsläke med omkr. 150 amerikanska
arter. Frukterna av B. (Guilielma) speciosa,
amazonasindianernas p u p u n h a, likna aprikoser
och spela, kokta el. rostade, på grund av sin
rikedom på stärkelse en viktig roll som
näringsmedel. Trädet odlas i Nordbrasilien och i
Venezuela.
Baculard d’Arnaud [bakylä’r darnå’],
Fran-q o i s, fransk författare (1718—1805), en tid
Voltaires och Fredrik II :s skyddsling, skrev
förromantiska romaner och skådespel (t. ex. ”Comte
de Comminges”).
Baculites, avvikande ammonittyp med alldeles
rakt, stavliknande, ortoceratitlikt skal. Släktet
tillhör uteslutande kritsystemet. Flera arter ha
påträffats i Skåne.
Bacup [beTkap], stad i Lancashire, n. v.
England, 20,606 inv. Betydande bomulls- och
metallindustri; i omgivningen stenkolsgruvor.
Bad användes, utom för renlighet,
uppfriskning el. som sport, i stor utsträckning som
behandlingsmetod vid ett flertal sjukdomstillstånd.
Baden indelas på följande sätt: a) om
temperaturen är den bestämmande faktorn, i h
e-ta, varma, ljumma, kyliga och kalla b.
Hett kallas ett b., vars temperatur ligger
över 400, Ett dylikt b., vars temperatur efter
hand kan höjas till 500 och mer, kräver
stor försiktighet, enär det utövar ett mycket
kraftigt inflytande på hjärta och blodkärl. Det
åstadkommer en mycket kraftig retning av huden
och de organ, som äro belägna i den. Detta b.
är mycket användbart mot reumatiska åkommor.
Varmt kallas ett b., vars temperatur är
37—38°. Det bör alltefter den effekt, som
avses, räcka 10—20 minuter, i vissa fall ännu
mycket längre. Då det gäller att nedsätta en stark
psykisk retlighet, lindra häftiga smärtor o. dyl.,
kan det vara nödvändigt att låta badet räcka
i timmar, ja, dagar och ännu längre, det s. k.
protraherade varma badet. Har det
vanliga, varma badet till ändamål endast att göra
kroppen ren, det s. k. renlighetsbadet, bör den
badande efter en stunds liggning i badet borstas
med tvål el. badsåpa. Därefter bör vattnet göras
varmare (1— 20) och den badande kvarstanna i
badet 3—5 minuter, varefter en lämplig avkylning
tages. Dusch är den vanligaste och i de flesta
fall bästa avkylningsformen. Den ges lämpligast
som regndusch. Dess temperatur bör i
allmänhet icke sänkas under i8° och duschen räcka
endast några sekunder, högst 1—1V2 minut. Efter
avkylningen bör kroppen noggrant torkas och
—1 timmes vila följa. Det varma badet, som
verkar lugnande på nerverna och lindrar smärtor,
är lämpligt vid reumatiska åkommor, njurlidande,
hjärtfel m. m.
Det 1 j u m m a badets temperatur ligger mellan
22° och 320. Det användes antingen som
avkylning efter ett varmare bad el. som självständig
badform för att nedsätta kroppstemperaturen el.
minska nervretligheten och öka nervkraften. Det
bör räcka V2—högst 5 minuter och efterföljas
av promenad, gymnastik el. (för svagare
personer) av noggrann påhöljning i bädden. Det är
ett utmärkt medel vid febrar, särsk. vid
nervfeber och influensa. — Ett bad på 250—300
under V2—1 minut, taget på morgonen direkt från
den varma bädden med noggrann torkning och
efteruppvärmning, är en mycket god
nervstärkande behandling.
Vid det kyliga el. svala badet ligger
vattentemperaturen mellan 140 och 220. Det tages
antingen i badkar el. bassäng (bassängbad)
som avkylning efter ett varmare bad el. som
självständig badform. Tages det i ett badkar, bör det
räcka endast ett kort tidsmoment (några sekunder
— 2 minuter); som bassängbad kan det göras
vida längre, enär kroppen genom simning el.
annan kraftig rörelse kan skaffa sig nödig värme.
Vida vanligare och angenämare är det svala badet
ute i havet el. i sjö, flod el. dyl. Detta bad
verkar uppfriskande, härdande och nervstärkande.
Det kalla badets temperatur ligger under
140, och det får endast räcka ett kort
tidsmoment (några sekunder — 1 minut) samt bör
användas med mycket stor försiktighet. Det kan
tagas i badkar, bassäng el. ute i naturen. Detta
bad är mycket härdande och stärkande men får
under inga förhållanden tagas av blodfattiga,
klena, reumatiska personer el. av dem, som lida
av hjärtfel, åderförkalkning, njursjukdomar el.
dyl.
b) Tager man badmediets
beskaffenhet till indelningsgrund, få vi vanliga
vattenbad, ångbad, luftbad (med varm el.
kall luft), solbad, sandbad, gyttjebad,
fangobad, oljebad.
c) Med avseende på badens fysiologiska
verkan indelas de i värmetillförande
bad, då det verksamma mediets temperatur är
högre än hudens och värme således tillföres
kroppen, indifferenta bad, då vattnets
tempera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
