Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad - Bad (kemi) - Badajoz - Badaksjan - Badalona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Bad—Badalona
218
tur är lika el. nästan lika
med hudens och kroppen till
följd därav varken upptager
el. avger värme, och v ä
r-meberövande bad, då
temperaturen är lägre än
hudens och kroppen av denna
anledning avgiver värme.
d) Med hänsyn till badens
kemiska
beskaffenhet indelas de i enkla
vattenbad och
medicinska el.
medikamen-t ö sa bad. Till dessa
senare räknas: saltbad,
kreuznachbad,
sodabad, pottas
k-bad, tallbarrsbad,
terpentinbad, k o 1 s
y-r e b ad, nauheimbad,
syrebad, maltbad, k 1
i-bad, svavelbad, s
e-n a p s b a d, fangobad,
gyttjebad,
tvålmassa g e b a d o. s. v.
e) Allteftersom det
verk
samma mediet kommer i beröring med hela
kroppen el. endast delar av densamma, indelas baden
i h e 1 b a d, ss. våra vanliga karbad, el.
delbad, ss. halvbad, sittbad, fotbad
o. dyl.
Badets historia. Hos orientens gamla folk var
badet i form av vissa tvagningar el. kalla
dopp-ningar av renande betydelse och nära förbundet
med den religiösa kulten, i det att man
betraktade kroppens renhet som en symbol för
moralisk renhet. Hos grekerna nådde baden en hög
grad av utveckling, ej minst i samband med
gymnastiken. I ett rum, som gjordes varmt genom
kolglöd el. heta stenar och där svettningen
framkallades, utfördes allehanda gymnastiska
rörelser. Gnidningen (massagen) var särdeles kraftig
och verkställdes gärna med olja; själva
avtvättningen el. övergjutningen gjordes med i början
varmare, därefter småningom svalare vatten.
Romarna gjorde småningom bekantskap med det
grekiska badet. Efter kejsardömets införande
inrättades allmänna badanstalter, som gjorde dessa
bad till hela folkets egendom. Det romerska
lyx-badet var ett torrare varmluftsbad efter grekiskt
mönster, medan det romerska folkbadet var ett
svettdrivande ångbad, liknande nutidens s. k.
finska bastubad. — Från romarna fördes badet
vidare till nästan alla delar av Europa under
namnet romerska bad.
Under medeltiden badade man mindre än förut,
åtminstone i Europa. Hos de slaviska folken
hade sedan urminnes tider funnits ett
svettdrivande ångbad, och denna badform upptogs, särsk.
efter korstågen, av folken i mellersta Europa och
användes därefter av dem i stor utsträckning.
Jämsides med dessa ångbad brukades även varma
karbad, ehuru endast i ringa utsträckning och
av de rika. Fr. o. m. 1600-talet blev badandet
sällsyntare såväl bland de förnäma som i folkets
Modernt badrum med bidé (innerst t. h.) och w. c.
breda lager. Först på 1800-talet började baden
åter omfattas med allmännare intresse och
offentliga badanstalter inrättas.
Bad (i kemisk bemärkelse). Vid arbeten på
det kemiska laboratoriet brukar man, när man
varsamt vill upphetta ett föremål el. under längre
tid hålla det vid konstant temperatur förfara så,
att föremålet nedsänkes delvis el. fullständigt i
ett större kärl (bad), fyllt med något
värmeledande ämne. Önskar man blott åstadkomma en
långsam upphettning, kan sand användas som
fyllnadsämne (sandbad). Vill man vara säker på
att ej erhålla för hög temperatur, brukas som
fyllnadsmedel ämnen med olika kokpunkt, t. ex.
vattenbad (ioo°), olje-, paraffin- och
svavelsyre-bad (omkr. 3000), metallbad etc. En temperatur
något över ioo° kan erhållas genom att använda
vatten, försatt med koksalt (1080), salmiak
(1140), kalciumklorid (1790).
Badajoz [a>aÖakå’t>]. 1) Provins i s. v.
Spanien, s. Estremadura; 21,623 km2; 819,000 inv.
— 2) Huvudstad i prov. B., vid Guadiana; 64,000
inv. A. var förr Spaniens viktigaste
gränsfästning mot Portugal. Biskopssäte. Dess
fästnings-liknande katedral uppfördes 1258. Över Guadiana
leder en ståtlig granitbro. B. har teol. högskola,
livlig handel och industri.
Badaksjän, berglandskap i n. ö. Afghanistan,
mellan Hindukusch i s. och Amu-darja i n.
Huvudstad: Faisabad. B. är känt för storartad
naturskönhet och rika mineralskatter, däribland
rubiner och lapis lazuli från redan i forntiden
berömda gruvor. Befolkningen är mycket
blandad.
Badalona [coaÖalå’na], stad i sp. prov.
Barcelona, Katalonien, vid Medelhavet, 10 km n. ö.
om staden Barcelona; 57,000 inv. Gammal stad
(romarnas Baetulo), nu industriförort till
Barce
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
