Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Badalona - Badanstalt - Badarmästare, badare - Badelunda - Badelundaåsen - Baden (Tyskland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Badanstalt—Baden
220
lona. Kemiska fabriker, glasbruk m. m. Viktig
fiskehamn.
Badanstalt, byggnad, där bad serveras
allmänheten. Dessa anstalter ha — visserligen med
åtskilliga modifikationer och förändringar —
blivit inrättade efter mönster från forntiden; vi
finna sådana, ofta inredda med raffinerad lyx,
hos de gamla grekerna och romarna. Även hos de
muhammedanska folken (det turkisk-romerska
badet) och en del andra forntida folk
förekom-mo badinrättningar, anordnade med ej mindre
lyx och bekvämlighet. Då den nyare tidens
varmbad på grund av sin dyrhet ej kunde bli
verkliga folkbad och då behovet av ett billigt
ren-lighetsbad alltmer gjorde sig gällande,
framkallades därav det initiativ i denna riktning, som togs
i England på 1840-talet. Efter hand utvecklades
b. i den riktningen, att utom vanliga karbad och
efterföljande duschbehandling även en större el.
mindre simbassäng inrättades. I en modern b.
finnas varma karbad, ång- och hetluftsbad,
bassängbad, duschar samt dessutom flera andra
badformer, s. k. medicinska bad, gyttje- och
tvålmassagebad, salta bad, svavelbad,
tallbarrs-bad, kolsyre- och syr gasbad. Ofta finnes en
avdelning för s. k. folkbad, där många personer
på en gång kunna betjänas.
I Sverige hade b. i äldre tid badstugans typ.
Urban Hjärne uppförde redan 1697 i Stockholm
en b. med varma karbad, ång- och hetluftsbad
samt små bassänger. Den låg vid Klara sjö,
förde ett tynande liv och måste nedläggas. Det
var egentligen året 1831, som blev b:s födelseår
i Sverige. Sedan dess ha bad i badinrättningar
i Stockholm alltid varit tillgängliga för
allmänheten.
Den verklige skaparen av en fullständig svensk
b. i stor stil var prof. C. Curman, som 1867
framlade planen till en sådan i Stockholm. Den
kom till stånd vid Malmtorgsgatan och invigdes
redan 1868. Efter Curmans mönster, ofta efter
hans personliga anvisningar, ha efter hand b.
uppstått i våra flesta städer. N. Europas största
b. är Sportpalatset i Stockholm (färdigbyggt
1934). Här serveras simhallsbad med bastu,
turkiskt bad, finskt bastubad, karbad samt
medicinska bad och behandlingar av olika slag under
uppsikt av läkare.
Även badandet i fria luften med av- och
på-klädning i därför uppförda slutna byggnader
leder sitt ursprung från England, där det i större
utsträckning började praktiseras på 1700-talet.
Kallbadsinrättningar finnas numera i alla
världsdelar.
Badarmästare, b a d a r e, förr i Stockholm
benämning på personer, som höllo bad. De
betraktades som ett slags lägre hälsovårdspersonal
och tävlade med fältskärerna om utövningen av
den mindre kirurgien. Som särskilt skrå
erkändes de 1657 på grund av sina förtjänster vid
pestens behandling. Den siste b., som tillhörde
ämbetet, dog åttioårig 1894.
Badelunda, förutvarande socken i s. ö.
Västmanland, 1946 inkorporerad med Västerås.
Badelundaåsen, märklig rullstensås, som från
Svärdsjötrakten i Dalarna kan följas över
Kryl-bo genom Västmanland förbi Sätra brunn och
Badelunda samt tvärs över mälaröarna till
Södermanland, där den slutligen övergår i Kjulaåsen.
På B:s krön finnas talrika fornlämningar.
Baden, del av s. v. Tyskland vid Rhen med
gräns till Schweiz och Frankrike (Elsass); 15,070
km2; 2,518,000 inv.; huvudstad: Karlsruhe. Det
fylles till stor del av Schwarzwald, når i s. ö.
till Bodensjön, i n. ö. till Main, omfattar i
övrigt låglandet utmed Rhen och s. delen av
Odenwald samt mellan Odenwald och
Schwarzwald ett lågkulligt platåland, Neckarberglandet
(Kraichgau). På Schwarzwalds ö. sluttningar
upprinner Donau. I s. ö. beröres B. av
Schwä-bisches Alb. Schwarzwalds högsta punkt är
Feldberg (1,493 m) i s. B. Odenwald når i
B. sin högsta punkt, Katzenbuckel (626 m);
vid dess sydrand bryter sig Neckar väg till
Rhenslätten genom en djup och romantisk
dalgång. En enstaka bergshöjd av vulkaniskt
ursprung, Kaiserstuhl (557 m), reser sig i s. över
slätten. Rhen kantas av lågslätter, vilka äro
mycket väl odlade. Klimatiskt utgör B. genom
sin andel i Rhenslätten Tysklands bäst lottade
landsdel: kort vinter, tidig vår, varm sommar,
riklig nederbörd. Bergen i n. och ö. utestänga de
n. och ö. vindarna, s. v. vindar förhärska. Även
Schwarzwalds västsida får del av dessa
förmåner. En annan gynnad landsdel är ”sjölandet”
n. om Bodensjön, där temperaturmotsatserna
utjämnas av vattnets inverkan. Däremot ha de
högre liggande delarna i ö. ett strängare klimat.
Av B:s yta utgöra skogsmarkerna mer än en
tredjedel (39%). Milsvida barrskogar täcka
huvuddelen av Schwarzwald och Odenwald,
medan vid västranden mellaneuropeiska lövskogar
taga vid. Endast de översta höjderna äro kala.
Även slätten har på sandåsarna i n. åtskillig skog
(Hardtwald). Återstoden av B:s areal upptas
nästan h. o. h. av åker, trädgård, äng.
Huvudnäring: jordbruk. Utom brödsäd och foderväxter
odlas handelsväxter, förnämligast tobak. Det
bästa vinet fås från Kaiserstuhl, landet närmast
Rhenkröken (”Markgräfler”) och
Bodensjötrak-ten. Av betydelse är även frukt- och
grönsaksodlingen.
B:s lantbefolkning består mest av självägande
bönder. De största städerna äro Mannheim,
Karlsruhe, Heidelberg och Pforzheim. Av B :s
industrigrenar äro de viktigaste cigarr- och
to-baksfabrikation, textilindustri (bomull, siden),
maskintillverkning, guld- och silversmide, kemisk
storindustri. Den förstnämnda industrien har sina
medelpunkter i Mannheim och Lahr, och
Mannheim med omnejd är även säte för den kemiska
storindustrien. Pforzheim är ett viktigt centrum
för silver- och guldsmedsarbeten.
Textilindustrien åter har sitt hemvist i s. Baden. Här ligger
i Wiesedalen en rad av smärre städer, Zell,
Schopfheim och främst Lörrach med
bomullsspinnerier, väverier, färgerier, blekerier, och vid
Rhen märkas Säckingen (sidenband), Waldshut
m. fl. En annan stadsgrupp möter i mell.
Schwarzwald, där den s. k. Schwarzwaldindustri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
