Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baker, George Pierce - Baker, Josephine - Baker, Mary - Baker, Newton - Baker, Oliver Edwin - Baker, Ray Stannard - Baker, 1. Sir Samuel White - Baker, 2. Valentine - Bakerfjorden - Baker Island - Bakersfield - Bakflamma - Bakkehuset - Bakker, Piet - Bak-kol - Bakladdning - Bakland - Baklykta - Bakning - Bakningsförmåga, bakningsduglighet - Bakongo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 Baker—Bakongo 252
övningar. Från 1925 var han prof, i teaterhistoria
vid Yale Univ. i New Haven, Connecticut, och
dir. för univ:s teater. Bland hans skrifter märkas
”The development of Shakespeare as a dramatist”
(1907) och ”Dramatic technique” (1919).
Baker [bakä’r, eng. uttal béi’ka], Josephine,
fransk dansös av negerhärkomst (f. 1906 i U.S.A.).
Efter några teaterår i Amerika kom hon till
Paris 1925. Sedermera har hon företagit turnéer
i Sydamerika och Europa, varvid hon flera gånger
besökt Sverige. Som temperamentsfull dansös har
hon uppfört såväl plastiskt som rytmiskt
originella negergrotesker på scenen. Hon har även
medverkat i filmer.
Baker [béi’ka], Mary, se Eddy och Christian
Science.
Baker [béi’ko], Newton Diehl, amerikansk
politiker (1871—1937). Han var advokat och
sedan mayor i Cleveland, tillhörde demokratiska
partiet och utsågs 1916 av president Wilson till
krigsminister. Det var under B:s högsta ledning,
som de amerikanska trupperna inövades och
översändes till Frankrike 1917—18.
Baker [béi’ka], Oliver Edwin, amerikansk
geograf (f. 1883), fil. dr 1921, anställd i U. S.
Department of Agriculture sedan 1912 samt i
redaktionen av Economic Geography. Han har utg.
en rad jordbruksgeografiska arbeten, bl. a. ”The
climate of Wisconsin and its relation to
agriculture” (1912; tills, m. A. R. Whitson), ”Geography
of the world’s agriculture” (1917; tills, m. V.
C. Finch) samt utgivit och medarbetat i ”Atlas
of American agriculture” (1912 ff.).
Baker [béTka], Ray Stannar d, amerikansk
tidningsman, författare (1870—1946), var 1919
pressbyråchef åt amerikanska delegationen vid
Pariskonferensen. Han har skrivit de för
konferensens historia värdefulla arbetena ”What Wilson
did at Paris” (1919) och ”Woodrow Wilson and
world settlement” (3 bd, 1922). Han
sammanfattade sina studier över Wilson i det stora
verket ”Woodrow Wilson, Life and letters” (8 bd,
1927—39). Under pseud. David Grayson har
han skrivit flera essäistiska böcker.
Baker [béi’ka]_ 1) Sir Samuel White,
engelsk upptäcktsresande (1821—93). B. delar med
Speke och Grant äran av att ha löst frågan om
Nilens källor. 1861—65 företog han nämligen en
stor expedition söderut längs Nilen. Vid
Gondo-koro n. om Victoria njansa mötte han de båda
nämnda forskarna, som under framträngande från
Afrikas östkust upptäckt denna sjö. B. fortsatte
uppför floden och upptäckte nu Albert njansa.
1869 fick B. som pascha befälet över en egyptisk
expedition för att utrota slavhandeln och taga ö.
Sudan i besittning.
2) Valentine B., den föreg:s bror, militär,
känd som Baker pascha (1827—87). Han deltog
bl. a. i kafferkriget 1852—53 och i Krimkriget.
Han anträdde 1873 en resa till Persien och
Afghanistan och skildrade den i ”Clouds in the
East” (1876). Han deltog på Turkiets sida i
rysk-turkiska kriget 1877—78, vars historia han
skrev (”The war in Bulgaria”, 1879). Därefter
gick han i egyptisk tjänst, befordrades till pascha
och sändes 1883 under mahdins uppror med en
armé till Suakin, sökte därifrån undsätta Tokar
men blev 5 febr. 1884 i grund slagen av Osman
Digna.
Bakerfjorden [béi’ka], i Chile, på 48° s. br.,
120 km lång, en av jordens djupaste fjordar,
1,261 m.
Baker Island [béi’kar åi’land], ö i Stilla havet,
närmast n. om ekvatorn, ö. om Gilbertöarna på
1770 v. Igd; 2 km2. B. tillhör U.S.A.; flygbas.
Bakersfield [béi’kazfild], stad i Kalifornien,
U.S.A., 175 km n. v. om Los Angeles, 30,000
inv. I närheten finnas rika petroleum- och
naturgaskällor. Flygstation.
Bakflamma. Vid öppnandet efter
skottlossningen av en kanons bakladdningsmekanism rusa
de i kanonen kvarvarande heta krutgaserna
(koloxid m. fl.) ut även bakåt, varvid koloxidgaserna
förbrännas till kolsyra. Då uppstår en b., vilken
särsk. vid sjöartilleriets grövre pjäser är så
betydande, att till förekommande av olyckshändelser
särskilda genomblåsningsinrättningar måst
anbringas för att utdriva krutgaserna genom
kanonmynningen medelst komprimerad luft.
Bakkehuset, lantställe nära Fredriksbergs slott
vid Köpenhamn, ryktbart som bostad 1798—1830
för K. L. och Kamma Rahbek. Senare var det
i flera år sommarbostad för J. L. Heiberg och
hans maka. B. är numera museum.
Bakker, Piet, holländsk författare (f. 1897).
Han har gjort sig ett namn inom modern
holländsk litteratur med romanen om storstadspojken
Frans, en utomordentlig barn- och
ungdomspsyko-logisk studie. Romanen är i två delar och har
även översatts till svenska.
Bak-kol äro feta stenkol, som vid upphettning
mjukna upp (”baka ihop”) och därvid bilda en
porös, sammanhängande massa.
Bakladdning. De första eldvapnen voro
öppna i båda ändarna och kunde således laddas
bakifrån. På 1400-talet infördes fast botten på
såväl handeldvapen som tunga eldvapen, varför
laddningen måste ske framifrån. I mitten av
1800-talet konstruerades de moderna
bakladd-ningsvapnen; det första geväret antogs 1841 i
Preussen. Vid artilleriet infördes b. allmänt efter
1870—71 års krig.
Bakland, se Uppland.
Baklykta skall föras av varje automobil och
utgöres av en baktill placerad lykta, som vid
bromsning visar rött el. gult ljus bakåt.
Bakning, se Brödtillverkning.
Bakningsförmåga, bakningsduglighet,
mjöls större el. mindre användbarhet för
bakning av bröd. Ett mjöl kan sägas ha god b.,
när det, bakat enl. gängse metoder, ger en deg,
som är lätt att bearbeta, samt ett stort och
smakligt bröd av god form och med jämna, fina
porer. Olika mjölsorter kunna näml, vid
bak-ningen upptaga olika mängd vatten, vilket
inverkar på vikten av det erhållna brödet. Det är
huvudsaki. de i brödet ingående äggviteämnena
(gluten), som äro bestämmande för dess b.
Bakongo [-å’ugå], bantufolk s. om nedre
Kongo, mellan Matadi och Stanley Pool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
