Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balaklava - Balalaika - Balanider, Balanus - Balanitis - Balanoglossus - Balanophoraceae - Balans - Balansera - Balansering - Balanshjul - Balanskonto - Balanslinje - Balansmaskin - Balansmål - Balansplan - Balansplog - Balanspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Balalaika—Balanspress
270
Balalaika.
rysk position (”dödsritten vid B.”, förevigad i
Tennysons dikt ”The charge of the light
bri-gade”).
Balalai’ka, ryskt nationalinstrument, liknar en
trekantig gitarr med 2
—3 strängar. B. bygges
numera i sex olika
storlekar, ofta sammanförda
till en b.-orkester.
Balanider, B ä 1
a-n u s, se Kräftdjur.
Balanitis,
inflammation av manslemmens
ollon och förhud.
Balanoglo’ssus, ett
egendomligt,
masklik-nande, i havsbottnen
grävande djur, vilket, då
det ej visar avgjord
f rändskap med någon
annan grupp, anses
representera en särskild
avdelning
(Enteropneus-ta). Framändan bildas
av en cylindrisk,
musku
lös ”tapp”, medelst vilken djuret borrar sig
fram. Härpå följer den s. k. kragen, skarpt
avsatt från den egentliga kroppen, vars främsta
del betecknas som gäldelen. Munöppningen
ligger på undersidan vid främre randen av kragen
och leder in i ett långt svalg, vilket genom från
sidorna ingående veck delas i ett undre och ett
övre rum. Av dessa tjänstgör det undre som
näringskanal, medan det övre är försett med två
rader gälspringor och står i andningens tjänst.
Djuret slukar massor av sand och livnär sig av
det organiska innehållet däri.
Balanophoräceae, naturlig växtfamilj bland
fanerogamerna med ett fåtal former, som till
utseende och byggnad äro lika de flesta andra
växter. De äro parasitiska örter, vilka sakna
klorofyll och således ej äro gröna. Till utseendet
likna de ofta svampar och äro medelst en
underjordisk stam fästa vid andra växters rötter. B.
tillhör tropikernas regnskogar. Släktena
Ba-lanophora och Langsdorffia äro så rika på ett
vaxartat ämne (balanoforin), att de kunna
användas som ljus.
Balans [a’Ds] (fr. balance, av lat. bilanx, med
två vågskålar), jämvikt, motvikt. — 1) En
tvåar mad hävstång, som är vridbar omkring en fast
tapp el. egg. På de vanliga vågarna utgöra
vågarmarna en balans och kallas därför även
vågbalans. Balansen användes på många maskiner för
överförande av rörelser från en maskindel till
Balanoglossus.
en annan. — 2) ”Oron” i ur, vilken genom sin
svängande rörelse reglerar de övriga delarnas
rörelser. — 3) Som gymnastikterm betecknar b.,
att kroppen med minskad stödyta behålles i
jämvikt. — 4) Som handelsterm: det belopp, som
erfordras för utjämnande av ett konto, utgående
b., ingående b. — 5) Brist i kassa, varulager
o. s. v. hos den, som är ansvarig för
förvaltningen; ”komma på b.” = ha brist i kassan.
Balansera. 1) Avväga, hålla i jämvikt; b. på
lina, mellan partierna; obalanserad el. illa
balanserad människa, utan jämvikt, oharmonisk. —
2) Avsluta en räkning (ett konto, en bok), med
utförande av skillnaden mellan debet och kredit;
uppföra som balans. — 3) B. ett belopp till följ,
år.
Balansering, utjämnande av en ensidigt
verkande statisk kraft (t. ex. vid ångreglering genom
anordnande av två samarbetande ventiltallrikar)
el. av sådana dynamiska krafter som alstras av
rörliga massor. B. kan ofta uppnås genom
symmetrisk byggnad av maskinen (t. ex. vid 4-, 6-,
8- o. s. v. cylindriga motorer); å andra sidan
kunna vissa typer av maskiner (t. ex. 1-cylindriga
motorer) icke balanseras fullständigt utan
vidlyftiga tillsatsanordningar. — Ett roterande system
är statiskt balanserat om systemets
tyngdpunkt ligger i rotationsaxeln. För att systemet
dessutom skall bli dynamiskt balanserat
fordras att intet kippmoment uppstår vid
rotationen, ett fel som lätt uppstår vid t. ex.
elektriska motorer om j usteringsvikterna vid den
statiska balanseringen ej komma i rätt läge
utefter axeln. Dylik bestämning sker
rutinmässigt med tillhjälp av
balanseringsmaski-n e r, som på en gång ange storlek och placering
av de två för den fullständiga balanseringen
erforderliga vikterna.
Balanshjul, mindre bruklig benämning för
svänghjul; annat namn för balansen i ett ur.
Balanskonto, konto i huvudbok, vilket upptar
balanserna (se Balans 4) från övriga konton.
Balanslinje. Å ritningar över järnvägars och
landsvägars profiler indrages en s. k. balanslinje,
som anger vägbanans höjd över el. djup under den
naturliga marken. Vid vägens utförande skall all
jord över b. bortgrävas och utfyllas till bankar,
där marken är lägre än nämnda linje.
Balansmaskin, se Ångmaskin.
Balansmål, mål mot en redovisningsskyldig
tjänsteman om bristande redovisning av honom
i tjänsten anförtrodda medel el. persedlar. Även
balanserade mål, d. v. s. sådana ärenden, som
redovisas såsom vid tidpunkten för redovisningen
icke slutligt avgjorda, benämnas stundom b.
Balansplan, det plan, som bestämmes av
balanslinjen och en vågrät, mot denna vinkelrät
linje. Ofta i praktiken = balanslinje.
Balansplog, se Plog.
Balanspress, mindre pressmaskin med
skruvspindel och balansvikter, använd t. ex. för
stansning och pressning av tunnplåt, el. i allm. då ett
relativt stort men kortvarigt tryck skall verka
på en kort presslängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
