Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barkborrar - Barkbrand, solbrand - Barkbröd - Barkdjur - Barkel, Charles - Barken, Norra och Södra - Barkens sågverks ab. - Barker, H. Granville - Barker, George - Barkeryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Barkbrand—Barkeryd
378
Bakkroppsspets av
fyra-tandade barkborren.
Bakkroppsspets av
sex-tandade barkborren.
Splintborrar: huvud synligt uppifrån,
halssköld stor, föga kortare än täckvingarna, som
ovan äro nästan horisontala och baktill tvärt
avhuggna; bukprofilen snett uppåtstigande.
Bastborrar: täckvingar i spetsen
nedåt-böjda, framtill ofta med upphöjd tandkant,
baksida horisontal el. sakta uppåtstigande, huvud
synligt uppifrån.
Äkta barkborrar: huvud ej synligt
uppifrån, täckvingarna vanl. med en urgrävning
baktill, vars kanter äro tandade.
De äkta barkborrarna, Ipini, räkna nära ett
40-tal svenska arter, av vilka de ekonomiskt
viktiga fördela sig på två släkten, Ips (Tomicus),
omfattande större arter (2,4—7,8 mm), och
Pi-tyogenes, omfattande mindre arter (1,5—2,5 mm).
Viktigast äro åttatandade b. el. granbarkborren,
tolvtandade b., skarptandade b. samt sex-,
fyra-och tvåtandade b. Åttatandade b. (Ips [-typo-graphus}-] {+typo-
graphus}+} har baktill på urgrävningens kanter
fyra par tänder, av vilka den tredje uppifrån är
störst (4,2—5,5 mm lång). Åttatandade b. är
granens farligaste fiende i vårt land, angriper
företrädesvis äldre och medelålders skog och
yng-lar i den nedre, tjockbarkiga delen av stammen
på såväl liggande som stående träd.
Tolvtandade b. (Ips sexdentatus’) har baktill på varje
sida sex tänder, av vilka den fjärde uppifrån är
störst och är 6—7,8 mm lång. Den är specialist
på grova timmertallar och ynglar under den tjocka
barken. Skarptandade b. (Ips acuminatus)
har baktill tre tänder
på var sida, men den
nedersta är störst (2,4—3,7
mm). Arten är funnen i
n. Sverige och i
Småland, är specialist på
tallen samt angriper
tunn-barkiga delar av
stammen och även smala
grenar. Arten är en av de
vanligaste
trakthygges-insekterna i n. Sverige
och kan under vissa
omständigheter skada
den uppväxande
ungskogen. Sextandade
b. (Pityogenes chalco
graphus) angriper
granen och gör sitt
stjärn-formiga gångsystem
under tunn bark, varför
den ofta förekommer i
Schema av en
bark-borres gångsystem, pk
parningskammare, -mg
modergång, äf
äggfickor, Ig larvgång, p
puppkammare.
toppen av de granar, som nedtill äro angripna av
den åttatandade b. De fyra- och
tvåtandade b. (Pityogenes quadridens och bidentatus)
leva på tallen och hålla till på grenarna uppe i
kronan, som genom deras verksamhet kan glesna
och torka. Båda arterna ha stjärnformiga
gångsystem; hos båda sakna honorna tänder baktill.
Barkbrand, s o 1 b r a n d, en på stammarna
av vissa trädslag inträffande, av atmosfäriska
inflytelser beroende skada, orsakad av
solbestrålning och uttorkning genom vinden.
Barkbröd bakades förr under hungersnöd och
missväxtår i Nordens fattigare trakter och
bestod av 2/s barkmjöl (av tall, lind o. s. v.) och
V3 rågmjöl. I dessa trakter har länge flerstädes
även under normala år ätits något b., för att man
vid inträffande missväxt skulle vara van vid dess
förtärande.
Barkdjur, se Stellers sjöko.
Barkel, Charles Ålvinus, violinist (f.
1898 6/2). Han studerade för L. Zetterquist vid
konservatoriet i Stockholm samt för P. Möller i
Köpenhamn och C.
Flesch i Berlin. B. är
sedan 1926 lärare i
violin, sedan 1931 även
i ensemblespelning vid
konservatoriet; prof:s
titel 1947. Sedan 1928
är han 1 :e
konsertmästare i
Konsertföreningen, där han ofta
också uppträtt som
solist. Genom sin
finslipade teknik och sitt
stilsäkra och
uttrycksfulla föredrag intar B.
en rangplats bland
yngre svenska violinister. Han bildade 1928
Barkelkvartetten, som också utomlands
konserte-rat med framgång. Han är konstnärlig ledare vid
Uppsala konsertförening.
Barken, Norra och Södra, två
sammanhängande långsträckta sjöar i s. ö. Dalarna med
avlopp till Mälaren genom Kolbäcksån och
Strömsholms kanal. Med vikarna Saxen och
Vevungen 35 km2. 100 m ö. h.
Barkens sågverks ab., med säte i Vad,
Sö-derbärke socken, Kopparbergs län, äger Sågverk,
hyvleri och kolningsverk. Bolaget, gr. 1907, har
ett aktiekap. på 4 mkr. och sysselsätter omkr.
230 arb.
Barker [bä’ka], H. Gr an vil le, se
Gran-ville Barker, H.
Barker [bä’ka], George, engelsk författare
(f. 1913). Hans tidigare lyrik präglas av stark
självupptagenhet. Denna får vika i
”Calami-terror” (1937), ett diktverk, inspirerat av spanska
inbördeskriget. Efter 2:a världskrigets utbrott
emigrerade han till Amerika. I sin senare
diktning har han orienterat sig i religiös riktning.
Barkeryd, socken i n. v. Småland, s. ö. om
Huskvarna, Tveta härad, Jönköpings län. 93,43
km2, 1,409 inv. (1950). Mycket höglänt, i s. 300
å 350 m ö. h.; genomflytes av Huskvarnaån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
