Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bartholomé, Paul Albert - Bartholomew, John - Barthou, Louis - Bartlett, Frederic Charles - Bartlett, Vernon - Bartmännchen - Bartok, Béla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Bartholomew—Bartok
428
”Ät de döda” (1899, på
Pére-Lachaise-kyrko-gården i Paris), vilket intar en hedersplats i
den moderna konsten. Med osökt uttryckt känsla
och rörande innerlighet framställas där en man
och en kvinna, som med böjda huvuden,
kvinnan med sin hand på mannens skuldra, gå in i
gravens mörker, medan där utanför människor
av olika åldrar vänta på att gå samma väg.
Bartholomew [bät>å’lamjö], John, skotsk
kartograf (1831—93). Han utvecklade det av fadern
grundlagda Edinburghs geografiska institut till
Storbritanniens främsta. Hans son John G.
(1860—1920) fortsatte faderns verk och har bl. a.
utgivit Times’ atlas.
Barthou [barto’1, Louis, fransk politiker
(1862—1934), advokat. Deputerad 1889, ansågs
han snart som en av de mest slagfärdiga
talarna och blev en av ledarna för det republikanska
partiets högra flygel; senator sedan okt. 1922.
B. var maj 1894—jan. 1895 arbetsminister i
Dupuys, april 1896—
juni 1898
inrikesminister i Mélines
ministär men slöt sig
senare till det
antiklerikala partiet och blev
mars 1906
arbetsminister i ministären
Sarrien, senare i
Cle-menceaus första
ministär (till juli 1909)
samt var
justitieminister i Briands första
(1909—10) och tredje
ministär (1913).
Konseljpresident och
un
dervisningsminister mars—dec. 1913, genomdrev
han lagen om den treåriga värnplikten.
Tillsammans med Briand bildade B. febr. 1914 en ny
politisk sammanslutning mot de radikala. I sept. 1917
inträdde han i ministären Painlevé som medl. av
krigskommittén, avlöste där i okt. Ribot som
utrikesminister och avgick med Painlevé i nov. s. å.
Under de första mellankrigsåren var B:s
politiska verksamhet mest betydande. Då Briand
jan. 1921 bildade sin sjunde ministär, blev B.
krigsminister. Han övergick jan. 1922 till
ministären Poincaré som justitieminister och vice
konseljpresident samt var april—maj s. å. Frankrikes
förste delegerade vid konferensen i Genua. B.,
som stod Poincaré mycket nära, blev okt. 1922
fransk led. av skadeståndskommissionen och dess
ordf. Juli 1926—juli 1929 var B. åter
justitieminister i Poincarés nationella samlingsregeringar
och juli—nov. 1929 under Briand. I febr. 1934
blev han utrikesminister i Doumergues
samlingsregering. Med iver försökte han stärka
Frankrikes positioner gentemot det upprustade
Tyskland, bl. a. genom att utbygga Frankrikes
allianser. I detta syfte företog han flera
diplomatiska resor, bl. a. till Balkanhalvön. Då han i
okt. 1934 i Marsielle just mottagit konung
Alexander I av Jugoslavien, föll han jämte denne
offer för ett attentat. B. har utg. bl. a.
”Mira-beau” (1913), ”Impressions et essais” (1914),
”Lamartine orateur” (1916), ”Les amours d’un
poète” (om Victor Hugo, 1919). Led. av Franska
akad. 1918.
Bartlett [bä’tlit], Frederic Charles,
engelsk psykolog (f. 1886), prof, i
experimentalpsy-kologi i Cambridge sedan 1932, intar som utg.
av British Journal of Psychology sedan 1924
och medutg. av Mind en ledande ställning inom
engelsk psykologi.
Bartlett [bä’tlit], Vernon, engelsk författare
(f. 1894). Efter 1 :a
världskriget, i vilket
han deltog, har han
verkat som
tidnings-korrespondent. 1934
inträdde han som
diplomatisk medarbetare
i News Chronicle. 1938
invaldes B. som
oavhängig progressist i
parlamentet. Mest
kända äro B:s skildringar
av
efterkrigsdiplomati-en, ”Behind the scenes
at the Peace
confer-ence” (1919). Hans
tidshistoriska arbeten ha också livligt
uppmärksammats. Av värde är B:s självbiografi
”This is my life” (1937, sv. övers. ”Detta har
jag upplevat” 1938). B. har även skrivit romaner
och tills, m. den
svenske
finansexperten Per Jacobsson
flera
detektivromaner.
Ba’rtmännchen
(ty., ”skäggman”),
sfäriskt stengodskrus
med en grepe och
kort, ganska smal
hals, på vars
framsida ett skäggigt
ansikte är anbragt i
relief. Tillverkades i
Rhenlandet under
15-och 1600-talet.
Ba’rtok, B é 1 a, ungersk tonsättare (1881—
1945), 1907 prof, i pianospel vid
musikakademien i Budapest. Som tonsättare är B.
avancerat modern men kännetecknas även genom
nationellt ungerska drag.
Han har komponerat
orkesterverk,
kammarmusik, en rapsodi för
piano och orkester,
smärre pianostycken
och sånger,
enaktsope-ran ”Die Burg des
Herzogs Blaubart”,
musik till baletter
m. m. Som resultat av
sina folkloristiska
studier har B. utgett
samlingar av ungerska,
slovakiska och ru-
Bartmännchen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
