Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Basel
440
Flygbild över den centrala delen av Basel.
utsikt över Schwarzwald i n. och med kuperad
och skogrik terräng på Juras utlöpare i s.
Stadens centrala delar, som tillika äro de äldsta,
ligga på vänstra stranden. Nära floden reser sig
B:s ärevördiga domkyrka. Den är en basilikal
anläggning i övergångsstil, påbörjad 1185 och
försedd med ett yngre, rent gotiskt kor. Kyrkans
nordportal (”Gallusportalen”) har märkliga
senromanska skulpturer. Vid torget ligger rådhuset
(från 1500-talet), i närheten börsen, stadshuset
och univ. Barfüsserkirche från början av
1300-talet är nu historiskt museum. Tavelgalleriet
innehåller tavlor av bl. a. Holbein d. y. och
Böcklin. Kring Fischmarkt i närheten av Markt
ligga B:s bäst bevarade ålderdomliga kvarter. Av
de gamla fästningsportarna kvarstår Spalentor.
Flera broar förbinda stadens bägge huvuddelar.
— B:s främsta industri är sidenbandsväveri, som
härstammar från 1700-talet. Dessutom tillverkas
tråd, färger, kemikalier, papper m. m. B. är ett
av Europas viktigaste samfärdselcentra. — Under
2:a världskriget utsattes B. för allierade
flyganfall i mars 1945, varvid ett 15-tal byggnader
förstördes.
B. omtalas alltifrån senare romerska tiden
(300-talet e. Kr.). Namnet kommer av basilia
(kejserligt residens). B. blev på 600-talet
biskopssäte, men borgerskapet lyckades på
1300-talet genom långvariga strider tillkämpa sig frihet
från biskopsväldet och vinna erkännande för B.
som fri riksstad. Senare var staden ofta
inveck
lad i kamp med hab sburgarna. Vid övergången
till nyare tiden var B. genom sin industri och
handel, sitt univ. och även sina tryckerier en av
Tysklands ledande kulturstäder. 1501 upptogs
B. i Edsförbundet och antog 1528—29
reformationen. Politiskt utövade B. väldet över
omliggande landsbygd, och styrelsen var till 1798
strängt aristokratiskt organiserad. 1830—33
frigjorde sig landsbygden från allt beroende av
staden efter en av blodiga strider åtföljd revolution.
1832 hade lantkantonen B. antagit en
demokratisk författning; staden B. antog en mera
aristokratisk författning 1833. Sedan ha bägge
kantonernas författningar utbildats till fullständig
demokrati, lantkantonens särsk. genom revisionen
1863, då referendum infördes; staden B. fick
referendum 1875. — IB. slöts 5 april 1795 fred
mellan franska republiken och Preussen, varvid
Preussen utgick ur koalitionen mot Frankrike och
avstod sina besittningar på vänstra Rhenstranden.
22 juli 1795 slöt Frankrike i B. fred även med
Spanien; Frankrike återlämnade sina besittningar
i Spanien och erhöll i stället dess del av Haiti.
Om Baselkonsiliet sed. o.
3) Stiftet B. är mycket gammalt; på 600-talet
flyttades biskopssätet från Augst till staden B.
Från 1395 residerade biskopen vanl. i Pruntrut
och Delsberg. Efter reformationen flyttades
biskopssätet 1529 till Freiburg och 1679 till
Arles-heim. Stiftet ansågs från 1500-talet i allmänhet
inbegripet i Edsförbundets neutralitet. Dess tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
