Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basilika (byggnad) - Basilik-ört, basilika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Basilik-ört
446
Plan av basilikan San Paolo fuori le mura, Rom.
b. en byggnad med tre el. flera skepp, där
mittskeppets väggar genombrytas av fönster ovanför
sidoskeppens yttertak (motsats hall, där alla
skeppen äro lika höga).
i) Torgbasilikan utgjorde en
byggnadstyp, som under romersk tid fick en vidsträckt
utbredning. Den tjänade huvudsaki. som saluhall
och som plats för offentlig rättskipning samt
bestod i regel av ett rektangulärt, högre mittrum
med basilikal överljusanordning samt en lägre
omgång, som mellan fria stöd öppnade sig mot
det förra. Vanligen tillkom ett tribunal för
rättskipningen, i form av en apsis el. exedra, fogat
till omgången. Bland de många i Rom byggda
b. märkas B. Julia (påbörjad av Caesar och
fullbordad av Augustus), vilken hade dubbla
omgångar i två våningar och vars ytterväggar
åt trenne håll voro upplösta i arkader, samt
framför allt B. Ulpia (byggd under Trajanus),
med väldiga exedror å båda gavlarna, och den
s. k. Konstantinsbasilikan (påbörjad
av Maxentius), vilken på grund av sin helt
genomförda välvning och sina jättestora mått helt
bryter ramen för det gamla basilikaschemat.
Andra b. av intresse äro kända från Pompeji,
Trier, Jerusalem, Antiokia o. s. v.
2) Privatbasilika kallas en större
samlingssal, som stundom förekom i större privathus
och palats under antiken. De mest kända
exemplen äro b. i kejsarpalatset på Palatinen i Rom,
byggd av Domitianus (ett rektangulärt rum med
kolonnrader, som helt nära följde långväggarna,
avslutat med en inbyggd absid), och b. i Hadriani
villa vid Tivoli (en treskeppig byggnad med
fyrkantig exedra och absidartad nisch i fonden).
3) Den kristna basilikan, sådan den
framför allt representeras av Roms äldsta kyrkor,
består av ett långhus, uppdelat i tre, stundom
fem skepp av kolonnrader, som sträcka sig från
gavel till gavel. Huvudingången ligger mitt på
ena gaveln, mitt emot i fonden ligger en
halvrund absid. Stundom är ett tvärskepp inskjutet
mellan absiden och långhuset. Uppbyggnaden
karakteriseras av överljusanordningen i
mittskeppet samt av den i träkonstruktion — platt tak
el. öppen takstol — utförda taktäckningen. I
vissa fall •— särsk. i ö. Medelhavets kusttrakter
— äro sidoskeppen försedda med emporer, som
öppna sig mot mittskeppet. Framför
ingångs-gaveln låg vanl. en öppen, kolonnadomgiven
fyrkantig gård, atrium, i vars mitt befann sig en
brunn, cantharus, avsedd till rituella reningar.
För den genom huvudportalen inträdande
öppnade sig ett perspektiv, vars alla linjer syftade
mot det i absiden uppställda altaret, som ofta
befann sig över platsen för en martyrgrav och
var överbyggt med ett ciborium, ett litet tak på
fyra kolonner. Bakom altaret vid absidväggen
stod biskopens stol, cathedra, och på ömse sidor
om denna bänkar för prästerskapet. I de
östliga länderna tillfogades ofta två avskilda rum,
diaconicon -— sakristia ■— och prothesis, där
nattvardsmåltiden tillreddes. Hela denna övre del
av kyrkan var avsedd för prästerskapet och dess
tjänst och kallades presbyterium el. sanctuarium.
Denna gammalkristna basilikatyp utbredde sig
huvudsaki. över Medelhavets kustområden. I
det inre av Främre Asiens landområden gjorde
sig däremot andra strömningar gällande.
Naturligast är att anse b. ursprungi. ha varit en
enkel församlingssal med absid av samma slag,
varav man känner flera från den förkristna
antiken; denna har på grund av ökat utrymmesbehov
vidgats till flerskeppighet, varvid man av
praktiska skäl upptog den i torgbasilikan och
annorstädes ofta använda överljusanordningen. Den
sista fasen i detta utvecklingsförlopp torde ha
ägt rum under 200-talets andra hälft; de äldsta
bevarade b. tillhöra 300-talet.
Inom den romerska kyrkan är b. en
beteckning för kyrkor av särsk. hög rang, t. ex. Roms
fyra patriarkalkyrkor, vissa ryktbara vall
fartskyrkor (S. Francisco i Assisi, katedralen i
Lour-des o. s. v.).
BasiTik-ört, basilika, en i varmare delar
av Asien och Afrika vildväxande och ofta odlad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
