- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
457-458

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bassiasmör - Bassist - Basso continuo - Bassompierre, François de - Basso-narok - Bassong - Basso ostinato - Bassora - Bassoragummi - Basso rilievo - Bass’ sund - Bassäng - Bast (vävnadsmaterial) - Bast (knippa) - Bast (gudinna) - Bast, 1. Anton - Bast, 2. Jörgen - Basta - Bastable, Charles - Bastant - Bastard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

457

Bassist—Bastard

458

smöret av fulvaträdet (Illipe
butyr-acea).

Bassi’st, se Basist.

Ba’sso conti’nuo, it., ”oavbruten bas”, i) I
äldre kyrkomusik mycket bruklig, i lika
tonfigurer (mest åttondedelar) med få avbrott
fortgående instrumentalbas, som gentemot de övriga
(särsk. sång-) stämmorna har en självständig
rörelse. — 2) Basstämma, som spelar med i hela
stycket, i motsats till basso ripieno, som
medverkar endast i tutti men ej i soli. — 3)
Basstämma, försedd med generalbasskrift, efter
vilken den spelande bör utfylla harmonierna.

Bassompierre [basåpiä’r], Fran^ois de,
fransk krigare (1579—1646). Han kom vid 20
års ålder till Henrik IV :s hov, där han genom
sitt muntra och ridderliga sätt vann konungens
ynnest. Han förstod ock att bibehålla sig i
Marias av Medici och Ludvig XHI:s gunst, utförde
en del diplomatiska och krigiska uppdrag, bl. a.
vid La Rochelle under hugenottkrigen. Men
Richelieu, som misstänkte hans förbindelse med
hertigen av Guise och prinsessan av Conti, satte
honom 1631 på Bastiljen, där han fick stanna till
Richelieus död 1643. På Bastiljen författade han
sina bekanta men föga tillförlitliga memoarer.

Basso-narok, se Rudolf sjön.

Bassong (fr. basson), storbas, fagott.

Ba’sso ostina’to, it. (fr. basse contrainte),
”hårdnackad bas”, ett kort bastema, som
oupphörligt upprepas genom ett helt stycke, medan
överstämmorna däremot utveckla sig allt rikare. B.
brukades i synnerhet i äldre kyrkomusik. Detta
bastema användes även i den s. k.
passa-caglian (urspr. ett slags dans).

Ba’ssora, se Basra.

Ba’ssoragummi, ett med dragantgummi
besläktat ämne, innehåller liksom detta växtslemmet
b a s s o r i n.

Ba’sso rilie’vo, it., se Relief.

Bass’ sund [bäs] skiljer Tasmanien från
Australiska kontinenten, djupet i allm. blott 50—
75 m, 200—350 km brett och uppfyllt av öar
(King Island, Hunter Island, Furneauxgruppen).
B. upptäcktes 1797 av marinläkaren George Bass.

Bassä’ng (fr. bassin-, jfr lat. ba’cca, vattenfat).
1) Vattenbehållare, särsk. en konstgjord (t. ex.
hamnbassäng, simbassäng). 2) Om b. inom
geologien se Bäcken.

Bast, det huvudsakliga vävnadsmaterial, som
växten använder för att ernå mekanisk fasthet.
Det utgöres av långsträckta, tillspetsade celler,
bastceller, med starkt förtjockade, vanligen föga
el. ej alls förvedade väggar. B. hos hampa, lin
och flera andra växter användes som
spånads-material. Åtskilliga växtanatomer ha använt
benämningen b. även för silrörsdelen i
ledningssträngarna och då kallat denna mjukbast
till skillnad från det som mekanisk vävnad
fungerande hårdbastet.

Olika slags fibrer och bastämnen ha hos
naturfolken sedan urminnes tider spelat stor roll.
Råmaterialet hämtas från olika växter, vanl.
palmer (Raphia m. fl.). Av fibrerna göras snören
och rep, nät, hängmattor, slungor, väskor,
säc

kar, klädesplagg. Vävning av bastfibrer
förekommer mångenstädes. Av stor betydelse är
tillverkningen av s. k. barktyg (Söderhavet, s. ö.
Asien, Amerika, Västafrika), varvid ett
sammanhängande bastskikt genom bultning o. a. processer
förarbetas till tyg.

Bast, knippa småfisk (24 stycken), särsk. om
nejonögon.

Bast, egyptisk gudinna, se Bubastis.

Bast. 1) A n t 0 n B., dansk metodistbiskop (1867
—1937)- Han verkade 1906—20 som präst vid
Jerusalemskyrkan i Köpenhamn och blev 1920
metodist-episkopalkyrkans biskop för
församlingarna i Sverige, Danmark, Finland och Norge.
B. utvecklade en omfattande verksamhet för att
avhjälpa nöd och elände, bl. a. genom den av
B. 1920 stiftade ”Centralmissionen”. 1924
anklagades B. för att ha förskingrat en del av
kyrkans och till välgörande ändamål insamlade
medel. Metodistkyrkans undersökningskommitté
frikände honom i Haag 1927 från anklagelserna
för bedrägeri men suspenderade honom på gr.
av bristandé reda och varsamhet i
ämbetsåliggan-den. Generalkonferensen 1928 i Amerika
från-dömde honom biskopsämbetet men avsatte honom
icke som präst.

2) Jörgen B., den föreg:s son, journalist
och författare (f. 1894). Han har skrivit en rad
köpenhamnsromaner. Bland hans skrifter i övrigt
märkas: ”To krige — men ikke eet skud”
(1938), ”Mænd der skabte freden” (1945) och
”Italien” (1946).

Ba’sta (it. och sp.), avvisande utrop: ”nog nu”;
även i uttrycket ”och därmed b.”: ”nu får det
vara nog”.

Bastable [bä’stabl], Charles Francis,
engelsk nationalekonom (1855—1945). Sedan 1883
och in på 1920-talet verkade B. vid olika univ.
i England, på Irland och Nya Zeeland och
utvecklade ett rikt författarskap, till vilket främst
räknas de vitt spridda verken ”Theory of
International trade” (1887) och ”Public finance”
(1892).

Basta’nt (av it. basta’re, vara nog), tillräcklig;
stark, hållbar, duktig, grov.

Bastärd. 1) Avkomma av olika arter
(artbastarder) el. olika varieteter (varietetsbastarder).
Härtill komma släktbastarder, som dock äro
sällsynta. Man brukar beteckna bastarden el.
hybriden genom att sätta -J- el. X mellan
föräldrarnas namn. I allmänhet har det visat sig
vara utan betydelse vilken typ som utgör
modern el. fadern; b. blir i bägge fallen lika.
Undantag från denna regel finnas dock. Det mest
bekanta fallet är skillnaden mellan mula och
mulåsna. Den förra är produkten av bastardering
mellan åsnehingst och häststo, den senare av
bastardering genom hingst och åsnesto. B.
förekomma ofta bland växter och stundom även
bland djur i det naturliga tillståndet och kunna
också framställas i kultur.

G. Mendel upptäckte, att alla högre varelser i
avseende på sina ärftliga anlag äro
dubbelorganismer, i det att de för varje yttre märkbar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free