- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
469-470

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Batalha - Batalj - Bataljmålning - Bataljon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

469

Batalha—Bataljon

470

Bataljmålning av Carl Wahlbom: Gustav II Adolfs död vid Lützen. Nationalmuseum.

Batalha [batadja], liten stad i Estremadura, v.
Portugal, med Portugals väldigaste
klosterbyggnad, det glänsande Santa Maria da
Victoria, vanl. kallat Batalha, uppfört till
minne av nationalsegern vid (det närliggande)
Aljubarrota 1385. Klostret stod under byggnad
från 1387 in på 1500-talet. Bland dess många
praktfulla delar märkes särsk. den i gotisk stil
byggda kyrkan med det på 1430-talet påbörjade,
aldrig fullbordade gravkapellet för konung
Edvard. B. förklarades 1840 för
nationalminnes-märke, sedan klosterinstitutionen 1834 upphävts.

Bata’lj (fr. bataille), fältslag, drabbning.

Bataljmålning, en målning, framställande ett

Västfasaden på klosterkyrkan i Batalha.

fältslag till lands. Framställningar av sjöslag
pläga inberäknas under marinmålning.

Bataljon (fr. bataillon, av bataille, fältslag).
1) Från slutet av 1500-talet taktisk enhet, enl. den
spanska taktiken ordnad i sluten fyrkant, i den
nederländska taktiken (början av 1600-talet) samt
under Gustav II Adolf (benämnd skvadron)
ordnad i linje med 6—10 mans djup. Småningom
blev b. såväl taktisk som organisatorisk enhet. —
B. är numera inom svenska försvarsmakten dels ett
fredsförband inom inf., fästnings- och kustart.,
dels ett fältförband. Som det senare finnas inom
samtliga truppslag en mångfald olika slag av b.,
t. ex. skytte-, pansarskytte-, cykelskytte-, jägar-,
kav.-, stridsvagns-, ingenjör-, signal-, transport-b.
m. fl. En b. står i regel under en
regementsofficers befäl och omfattar, förutom i allm. 1
stabs-komp., olika slag av komp, (skvadroner) samt
trosskomp. B. av inf.-karaktär ha i regel 3
skytte-och 1 understöds- (tungt) komp, och äro de lägsta
taktiska enheter, som inom sig förena, förutom
eldhandvapen, tunga gevärskalibriga vapen, lättare
pansarvärnsvapen samt granatkastare.
Pansar-skytte-b. äro särsk. organiserade för samarbete
med stridsvagns-b. En kav.-b. omfattar
cykel-skvadroner samt pansarkomp. En stridsvagns-b.
har i regel lätta och tunga stridsvagnskomp. (om
c:a 15 stridsvagnar). Ingenjör-b. bestå av
ingenjör- och materielkomp., signal-b. av stations-,
tråd- och kabelkomp. Transport-b. omfatta komp,
av olika slag för transporter. B :s styrkor växla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free