- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
483-484

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Batua, batwa - Batum - Batwa - Batyala (el. batygena) bildningar - Batylit - Batymeter - Batysfär, Beebes djuphavskula - Bauang el. Bauan - Bauch, Bruno - Bauchi (Yakoba) - Bauck, Carl Wilhelm - Baude, 1. Sture

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

483

Batum—Baude

484

samma namn i n. ö. Kongos skogar, de pygmoida,
med bantublod uppblandade b. i Urundi n. om
Tanganjika och b. i Bangveoloträsket (se nedan).
Andra batuadvärgar finnas i s. Kongobäckenet
(Kassaiområdet). Det sydligaste folk, som bär
namnet, äro buschmännen, som av kaffrerna
kallas abatua (abatwa).

Batua (b a t w a) el. träskfolket
kallas en i v. delen av Bangveoloträsket i
Central-afrika levande, nomadiserande folkstam. B. äro
småvuxna men ha kraftig kroppsbyggnad med
särsk. rik utveckling av armarnas och bålens
muskulatur. Hudfärgen är mörkt brunsvart.
Folket lever i byar, bestående av ett el. annat
tiotal små, bikupsformade, grästäckta hyddor,
uppförda på naturliga gungflyöar, som göras
mindre sanka genom pålägg av papyrus- el.
vassknippen. Numera synas b. ha flyttat upp på fast
mark. Männens vanliga dräkt utgöres av ett
skört av skinn. Kvinnorna bära långa mantlar
av skinn från träskantiloper med ornamentik
i en sorts läderplastik. Barnen gå alldeles
nakna. Folket livnär sig uteslutande av träskets
produkter. Jakt, fiske och insamling av vilda,
matnyttiga växter äro dess huvudsakliga
näringskällor. Jaktredskapen utgöras av pilbågar, spjut,
harpuner och vippsnaror. Pilarna äro ofta
be-strukna med ett hastigt dödande gift. Fisket
bedrives utom med nät, krok och mjärdar även
med gift. Det grunda vattnet i de öppna
lagunerna förgiftas medelst till mos sönderstötta blad
och kvistar av Tephrosia Vogelii, varvid fisken
dövas och flyter upp. Husgerådet är ytterst
primitivt. Eld uppgör man på mindre än en minut
genom att drilla en pinne mot en annan. Männen
leva i månggifte. De olika familjerna i en by
styras av en byhövding, som lyder under en för
hela stammen gemensam storhövding. Religionen
består huvudsaki. i tron på andar. Dessa b. ha
blivit kända framför allt genom den svenska
Rhodesia-Kongo-expeditionen 1911—12, ledd av
greve E. von Rosen (”Träskfolket”, 1916).

Batu’m, huvudstad i Adzjaristan,
Sovjetunionen, vid Svarta havet, ändstation för järnvägen
Baku—Tiflis—B. och för oljeledningen från
Baku; 71,000 inv. B. har utvecklats mycket
snabbt och blivit den viktigaste exporthamnen
för Transkaukasien och delvis också för
Turkmenistan. Utom petroleum exporteras
manganmalm, trävaror, siden och ull. — B. avträddes
genom freden i San Stefano 1878 av turkarna till
Ryssland. I enlighet med Brest-Litovsk-freden
mars 1918 överlämnades B. till turkarna, som
inryckte där 15 april s. å. Staden besattes efter
vapenstilleståndet mellan centralmakterna och de
allierade 1918 av brittiska trupper. Efter dessas
hemkallande och bolsjevismens seger i Georgien
kom B. åter i ryssarnas händer.

Batwa, se Batua.

Batyäla (el. batygèna) bildningar, se Hav.

Batylit, se Batolit.

Batyméter, se Batometer.

Batysf är, Beebes djuphavskula, en
för djupvattensforskning använd sfärisk
kammare, försedd med tublikt utskjutande fönster.

William Beebes batysfär el. djuphavskula.

Baua’ng el. B a u ä n, stad på Luzon,
Filippinerna vid Batangaviken, i ett rikt
jordbruksdistrikt; 16,000 inv.

Båuch, Bruno, tysk filosof (f. 1877), prof,
i Jena 1911. B:s filosofiska ståndpunkt
överensstämmer väsentligen med Windelbands och
Ric-kerts. Han har ägnat sig åt filosofihistoriska
undersökningar, särsk. över Kant och Luther, samt
behandlat kunskapsteoretiska och etiska problem.
Skr.: ”Immanuel Kant” (1917; 4æ uppl. 1933),
”Ethik” (i ”Kultur der Gegenwart”, 1:6, 3:e
uppl. 1921), ”Wahrheit, Wert und Wirklichkeit”
(1923), ”Das Naturgesetz” (1924),
”Glückselig-keit und Persönlichkeit” (1931) m. fl.

Bauchi (Y ak o b a), stad på Bauchiplatån i
mell. Nigeria; 11,000 inv.

Bauck, Carl Wilhelm, musikkritiker,
tonsättare (1808—77). Han var i Stockholm
verksam som musikanmälare först i Aftonbladet
(från 1842), sedan i Nya Dagligt Allehanda
(från 1860) och i Dagens Nyheter (från 1871).
Sedan 1858 prof, i musikens historia och estetik
vid Musikaliska akad., höll han där
musikhistoriska föreläsningar. B. verkade för
musikvetenskapens popularisering (”Handbok i musikens
historia”, 1862, 2 :a uppl. 1888, m. fl. arbeten).

Baude [båMa]. 1) Sture B., skådespelare
(1890—1946). B. var 1910—18 anställd vid olika
sällskap i landsorten,
1919—22 vid A. Ranfts
teatrar, 1923—28 vid
Komediteatern, 1928—
33 vid Blancheteatern,
1933—34 vid
Dramatiska teatern och från
1936 vid Stadsteatern
i Göteborg. Bland hans
roller märkas Polonius
i ”Hamlet”, Malvolio
i ”Trettondagsafton”,
Rebak i ”Johan
Ulf-stjerna”, Metternich i
”Örnungen” och justi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free