Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baude, 1. Sture - Baude, 2. Anna-Lisa - Baudelaire, Charles - Baudissin, släkt - Baudissin, 1. Wolf Heinrich von - Baudissin, 2. Gustaf Adolf von - Bauditz, Sophus - Baudot, Jean Maurice Émile - Baudouin (kronprins av Belgien) - Baudouin, Pierre-Antoine - Baudouin, Charles - Baudouin de Courtenay, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Baudelaire—Baudouin de Courtenay
486
tierådet i ”Ett brott”. B. var en av den svenska
scenens originellaste personligheter med en rik
karakteriseringskonst.
2) Anna Elisabeth (Anna-L i s a) B.,
skådespelerska (f. 1897 25/9). Efter engagemang vid
olika teatrar blev hon 1937 fast knuten till
Blanche-teatern. Hon har med framgång kreerat en mängd
roller, särsk. inom det komiska karaktärsfacket.
— B. var 1916—20 g. m. B. 1), 1926 med red.
Harald Hansen (d. 1932).
Baudelaire [bådlä’r], Charles Pierre,
fransk skald (1821—67). Efter att under en
resa till Ostindien ha insupit kärlek till orientens
färger och dofter, ägnade sig B. från 1842 åt
litteraturen, gjorde sig först känd som romantisk
konstkritiker och gav ut mästerliga
översättningar av amerikanen E. A. Poe, som tack vare B.
fick inflytande i Europa. B:s diktsamling ”Fleurs
du mal” (1857) karakteriseras av Victor Hugos
omdöme, att den gav konstens himmel en okänd,
hemsk stråle och skapade en ny rysning. B.
sökte framför allt att ge en poesi, som bjöd nya
sensationer, uppdrivna, raffinerade känslor, och
blev symbolisternas
föregångare genom sin
gåva att finna
korrespondenser och
analogier mellan tingen
och det andliga. På
bottnen av själslivet
fann han en
oförklarlig perversitet, och
B:s avoghet mot det
friska och naturliga,
hans sysslande med det
stygga och sjuka, ja,
abnorma, kontrasterar
våldsamt med hans
drömmar om det
abso
lut sköna, som var idealet för hans konst. ”Petits
poèmes en prose” innehålla korta prosadikter,
besläktade med poemen. Han utgav vidare
uppsatser om Wagner, som han beundrade, och T.
Gautier, ”Les paradis artificiels” (1859) m. m. B:s
”Giuvres complètes”, ”Lettres”, ”CEuvres
post-humes” äro utg. i flera uppl. — Litt.: Enid
Star-kie, ”B.” (1933); Georges Blin, ”B.” (1939).
Båu’dissin, tysk uradlig släkt från
Ober-Lausitz, känd tidigast 1326 och uppkallad efter
staden Bautzen. Dess huvudgren inflyttade på
1600-talet till Danmark. Flera medlemmar av
släkten deltogo i det slesvig-holsteinska upproret
1848—50 och lämnade sedan Danmark. En tysk
släktgren fick 1741 riksgrevlig värdighet. Flera
släktmedlemmar skrevo sig B au di t z (se d. o.),
och under detta namn blev släkten naturaliserad
som dansk adel 1884.
1) W o 1 f H e i n r i c h von B., tysk krigare
(1579—1646). Han vann i kejserlig, pfalzisk
och dansk krigsttjänst rykte som tapper men om
manstukten föga noggrann rytteriöverste. Han
blev 1628 överste i svenska armén och
utnämndes 1631 till generallöjtnant vid kavalleriet,
utmärkte sig vid Werben, deltog i slaget vid
Brei-tenfeld, förde 1632 efter Åke Tott självständigt
befäl i nedre Sachsen och tog, harmsen över
missräkningar i förläningsväg, avsked 1633. Sedan
han gått över i kursachsisk tjänst 1635, blev han
okt. s. å. av svenskarna slagen vid Dömitz och
tog 1636 svårt sårad avsked. På 1640-talet
uppträdde B. i Danmark som underhandlare och
värvare för polsk räkning.
2) Gustaf Adolf von B., den föreg:s son,
dansk krigare (1629—95). Han deltog som
generalmajor i Kristian V:s krig mot Sverige och
förjagade svenskarna från Bremen 1675. Som
medlem av generalitetet och krigskollegiet deltog
han under skånska fälttåget 1676—77 i
belägringen av Malmö och slagen vid Lund och
Landskrona. Då B. misslyckats med den s. k.
kavalkaden till Kristianstad (aug. 1677), som företogs
för att undsätta Landskrona, tog han avsked och
slog sig ned på sina gods i Ostfriesland.
Båu’ditz, Sophus, dansk författare (1850—
I9I5), av den till Danmark inflyttade tyska
släkten Baudissin (se d, o.). Han var skoldirektör i
Köpenhamn och fick prof:s titel. Mest bekanta
av B:s många berättelser, som kännetecknas av
goda naturskildringar och godmodig borgerlig
humor, äro ”Historier fra skovridergaarden”
(1889), ”Kroniker fra garnisonsbyen” (1892),
”Hjortholm” (1896) och smärre berättelser, av
vilka flera liksom de tre föreg. översatts till sv.
Baudot [bådå’], Jean Maurice Émile,
fransk telegraf ingenjör (1845—1903), utarbetade
1873—83 direkt skrivande telegraf apparater för
multiplextelegrafering, vilka använts mycket,
särsk. i Frankrike.
Baudouin [bådæa’], kronprins av Belgien,
hertig av Brabant (f. 1930), son av Leopold III av
Belgien och Astrid av Sverige. Då det
inrikespolitiska läget i Belgien tillspetsats efter konung
Leopolds hemkomst i juli 1950, såg sig denne
tvungen att överlåta de kungl. befogenheterna
på B., som n aug. avlade eden som regent.
Konung Leopold utfäste sig att definitivt avstå
kronan på B:s 21-årsdag i sept. 1951.
Baudouin [bådæa’], P i e r r e-A n t o i n e,
fransk målare (1723—69), elev till Boucher.
Hans gouachemålningar behandla oftast frivola
genremotiv, hämtade både från den förnäma
världens budoarer och från pigors och
bondflickors kärleksäventyr i vindskupor och logar. Både
i original och reproducerade i kopparstick av
Moreau och andra fingo hans arbeten en mycket
vidsträckt spridning.
Baudouin [bådæä’], Charles, fransk
psykolog (f. 1893), prof, vid J. J. Rousseauinstitutet
och föreläsare vid univ. i Genève. B., som är
påverkad av psykoanalysen, har sökt vetenskapligt
utveckla Émile Coués läror om suggestionen. I
flera skrifter har han därjämte påvisat
suggestionens praktiska användbarhet för uppfostran
och läkekonsten.
Baudouin de Courtenay [bådæa’ dä kortnä’],
Jan, polsk-rysk språkforskare (1845—1929).
Han blev prof, i slaviska språk i Kazan, sedan
i Dorpat; efter att en rad av år ha varit prof,
i jämförande språkforskning i Petersburg
återbördades han efter revolutionen åt Polen. B. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
