Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bayern, Bajern - Bayerska bondeförbundet - Bayerska folkpartiet - Bayerska tronföljdskriget - Bayeux - Bayeuxtapeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501 Bayerska bondeförbundet—Bayeuxtapeten 502
partiet, centrum, allt starkare ställning och
framtvang eftergifter i skolfrågan och likaså i
fråga om gammalkatolikernas rätt till offentlig
gudstjänst. Regent var, sedan 1886, prins
Luit-pold (Maximilian II:s yngre bror), som kort
före Ludvig II:s självmord övertagit regentskapet
för dennes yngre bror Otto (1886—1913),
vilken led av obotligt vansinne. Luitpold
efterträddes 1912 som regent av sin son Ludvig, som
genom beslut av lantdagen erhöll kronan 1913
(Ludvig III, 1913—18). Vid 1 :a
världskrigets utbrott 1914 var centern i
regeringsställning under ministerpresidenten, frih. v. Hertling.
Mot krigets slut uppstodo ytterlighetsriktningar,
och vänstersocialisterna under K. Eisner gingo 7
nov. 1918 till revolution i München. 9 nov.
utropades Bayerska republiken;
konungen hade flytt. Eisner sökte påskynda
freden genom att upptaga direkta underhandlingar
med ententen. Denna hans politik jämte
bolsjevi-kiska revolter släppte lös motsidans lidelser;
Eisner mördades (21 febr. 1919), och en kortvarig
bayersk rådsrepublik i München kuvades av den
moderat-revolutionära socialdemokratiska
regeringen med tillhjälp av preussiska och
württem-bergska trupper genom blodig erövring av
München 1—3 maj 1919. En demokratisk författning
antogs i aug. 1919. Under de följ, åren hävdade
B. med stor bestämdhet sina särrättigheter inom
riket och blev en högborg för konservatismen
och tillflykt för omstörtningsmän från
högersidan inom riket samt en härd för hemliga
strids-organisationer (Ludendorff, Hitler, Ehrhardt). I
lantdagen blev redan 1919 bayerska folkpartiet det
dominerande partiet, och starka sympatier röjdes
på många håll för en wittelsbachsk restauration.
Motsatserna mot riksregeringen, som förut
framträtt under ministären von Kahr, skärptes under
den jäsning, som uppstod i Tyskland sommaren
1923, samtidigt som dåv. ministären v. Knilling
till statskommissarie med utomordentliga
fullmakter utnämnde den bayersk-konservative v. Kahr,
som bl. a. skilde det bayerska riksvärnet från det
övriga rikets genom en särskild de bayerska
trupperna avfordrad ed till B. I detta kritiska läge
gjorde Hitler sitt inträde i storpolitiken och sökte
genom en kupp (8 nov. s. å.) tvinga B:s regering
att proklamera den nationella revolutionen.
Kuppförsöket misslyckades emellertid, och Hitler
häktades. Konflikten med Berlin bilades i febr. 1924,
då von Kahr drog sig tillbaka.
I B:s regeringar under slutet av 20-talet hade
bayerska folkpartiet i allm. största inflytandet,
vilket medförde, att B:s politik fick en klerikal
och konservativ färg. Först 1927 fick Hitler
tillstånd att agitera i B. Omkr. 1930 började
nationalsocialisterna spela en allt större roll, och efter
den nationalsocialistiska revolutionen 1933 gjordes
det i B. inga allvarliga invändningar mot den nya
politiken. De gamla partierna upplöstes. En
riks-ståthållare, F. v. Epp, tillsattes. Nürnberg blev
platsen för den nationalsocialistiska partidagen.
Efter Tysklands sammanbrott under 2:a
världskriget kom huvuddelen av B. höger om Rhen
(70,238 km2, 9 mill. inv.) att tillhöra den
ameri
kanska ockupationszonen, medan B. vänster om
Rhen (Pfalz) och staden Lindau höra till den
franska zonen. I juni 1946 företogos i huvuddelen
val av en konstituerande bayersk
nationalförsamling, vilken kom att domineras av det s. k.
krist-ligt-demokratiska pariet, närmast motsv. det
tidigare bayerska folkpartiet. I okt. s. å. antog
denna församling en författning, enl. vilken en
lantdag upprättades, fördelad på två kamrar.
Författningen har godkänts av den amerikanska
militärförvaltningen. Vid val i dec. s. å. till
lantdagen erhöll det kristligt-demokratiska partiet
absolut majoritet. Ministerpresident är dr Hans
Ehard. På senaste tid ha starka separatistiska
strävanden gjort sig gällande i B.
Bayerska bondeförbundet, Bayrischer
Bau-ernbund, bildades 1893 och sökte i motsats mot
det likaledes agrariska, av storgodsägare
dominerade Bund der Landwirte främst tillvarataga
böndernas intressen. 1923 omibldades B. till
Bayrischer Bauern- und Mittelstandsbund
(Bayerska bonde- och
medelklassförbundet).
Bayerska folkpartiet, Bayrische Volkspartei,
uppstod under påverkan av revolutionen 1918 och
blev en sammanslutning av de bayrare, som
tillhörde centrum, men avsåg ock att bliva en
samlingspunkt för övriga konservativa element i
Bayern. I jan. 1920 bröt sig centrumgruppen ut
av missnöje med partiets unitaristiska hållning
och för långt åt vänster gående ekonomiska
politik. B. förblev intill 1933 Bayerns starkaste
parti och spelade stundom en betydande roll även
i rikspolitiken.
Bayerska tronföljdskriget, ett krig, som
fördes 1778—79 mellan Österrike å ena sidan och
Preussen och Sachsen å den andra samt gällde
tronföljden i Bayern efter kurfurst Maximilian
Josef, med vilken huset Wittelsbach dött ut 1777.
Efterträdaren, Karl Teodor av Pfalz, förmåddes
att till Österrike avträda hela Nedre Bayern, men
då eggade Fredrik II av Preussen Maximilian
Josefs dotterson, kurfursten av Sachsen, och Karl
Teodors arvinge, hertig Karl av
Pfalz-Zwei-brücken, att protestera. Fredrik inryckte med
stöd av sachsiska trupper i juli 1778 i Böhmen,
men kriget fördes utan eftertryck å någondera
sidan. Fred slöts under fransk-rysk medling i
Teschen 13 maj 1779, vari Österrike fick nöja
sig med Innviertel.
Bayeux [bajö’], stad och biskopssäte i
Nor-mandie, 8 km från Kanalen; 10,000 inv. Gotisk
domkyrka. Spetstillverkning och
porslinsfabrikation. I B:s museum förvaras bayeuxtapeten
(se d. o.). B. var den första stad, som befriades
vid den allierade invasionen i juni 1944 under
2:a världskriget. Den blev därvid svårt skadad.
Bayeuxtapeten [bajö’-], en ryktbar
väggbonad, broderad med ullgarn på linne, utförd vid
1000-talets slut för katedralen i Bayeux, över
70 m lång och 50 cm hög. I mer än 70 bredvid
varandra framställda scener visar den
norman-dernas erövring av England med rörlig,
uttrycksfull och åskådlig figurstil; handlingen förklaras
av bifogad latinsk text. Tapeten är märkligt väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
