Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Béarn - Béarnaisesås - Beata - Beateberg (socken) - Beateberg (herrgård) - Beatelund - Beaticum - Beatifikation - Beati possidentes - Beatitudo vestra - Beaton el. Bethune, David - Beatrice - Beatrix - Beatty, David - Beatus - Beaucaire - Beauce - Beauchet, Ludovic
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Béarnaisesås—Beauchet
510
vins i s. Frankrike, som uppgått i dep.
Basses-Pyrénées. Det utgjorde 1058 ett särskilt
grevskap, vilket 1290 tillföll grevarna av Foix,
förenades mot 1400-talets slut med Navarra och kom
med detta lilla rike till huset d’Albret. Sedan
ätten Bourbon ärvt detta land och senare
Frankrike, anslöts B. 1620 till Frankrike. I staden Pau
i B. föddes Karl XIV Johan.
Béarnaisesås [-nä’z-], sås av äggulor, smör,
något vatten el. köttextrakt, vinäger, lök, peppar
och olika kryddgrönsaker, vanl. använd till fina,
halstrade kötträtter.
Beäta, lat., den lyckliga, saliga; kvinnonamn.
— Beata virgo, den heliga jungfrun.
Beateberg, socken i n. ö. Västergötland, på s.
stranden av sjön Viken; Vadsbo härad,
Skaraborgs län; 59,73 km2, 464 inv. (1950). V. delen
slättland, ö. delen bergig och skogklädd
(Vikaskogen). Inom B. egendomarna Ryholm och
Magderud. 1,144 har åker. Den gamla träkyrkan
ersattes 1877—79 med en tegelkyrka. B. bildar
med Bällefors och Ekeskog pastorat i Skara
stift, Södra Vadsbo kontrakt; ingår i
storkommunen Moholm.
Beateberg, herrgård i s. ö. Uppland; Rö
socken, Stockholms län; omfattar med underlydande
gårdar i Rö, Riala, Skederid, Kårsta och
össeby-Garn 3,350 har, därav 450 åker;
taxeringsvärde 901,000 kr. B:s park (70 har) är en
sevärdhet. B., förr kallat M å 1 n e k u 11 a, har
från 1600-talet tillhört släkterna Oxenstierna,
Bielke, Bunge m. fl.
Beatelund, herrgård på Värmdön i n. ö.
Södermanland invid Baggensfjärden; Ingarö socken,
Stockholms län. B. ägdes mot 1600-talets slut av
riksrådet frih. Claes Rålamb och fick sitt namn
efter hans hustru, Beata Soop (det hette förut
Kåhrnäs). Genom arv övergånget till
fri-herrliga ätten Cederström, var det fideikommiss
inom denna från 1700-talets mitt till 1916. Den
gamla huvudbyggnaden, uppförd av trä i en
våning med två flyglar på platsen för ett av
ryssarna 1720 nedbränt stenhus, försåldes 1917 med
omgivande park till legationssekreteraren C. L.
Reuterskiöld och av honom till dir. S.
Westerberg.
Beäticum (av lat. beätus, salig) el. v i ä t
i-c u m, hos katolikerna benämning på den åt en
döende räckta hostian; sista smörj elsen.
Beatifikatiön, den handling, varigenom påven
förklarar en avliden för salig, är en lägre grad
av kanonisation.
Beäti posside’ntes, lat., ”de lyckliga
besittande” (i sing. beätus po’ssidens). Uttr. är hämtat
från rom. rätten och betecknar den förmånligare
ställning, som den faktiska besittningen av ett
föremål ger vid en rättstvist.
Beatitüdo ve’stra, lat., ers helighet (eg. ”ers
salighet”), hederstitel, varmed påven tilltalas.
Beaton [bitn] el. Bethune, David, skotsk
ärkebiskop, kardinal (omkr. 1494—1546). Han
blev 1538 kardinal och 1539 ärkebiskop av S:t
Andrews och skotska kyrkans primas. B. var
reformationens ivrigaste motståndare i Skottland
och sökte vid Jakob V:s död 1542 med stöd av
ett understucket testamente bli regent under
Maria Stuarts minderårighet. Hos regenten, earlen
av Arran, fick B. stort inflytande och blev 1543
Skottlands kansler. Då han 1546 lät bränna
reformatorn George Wishart som kättare, rågades
måttet av det hat han bland olika samhällsklasser
ådragit sig, och han blev av några
samman-svurna adelsmän överfallen i sitt eget slott och
på ett grymt sätt mördad 29 maj 1546.
Beatrice [-trftje], Dantes ungdomsälskade,
B. P o r t i n a r i. Se Dante.
Beätrix, lat., ”den lyckobringande” (it.
Beatrice), kvinnonamn. Bland dem, som burit det,
märkes, utom flera helgon, en svensk drottning,
gemål till konung Erik Magnusson. Hon var
dotter till markgreve Ludvig av Brandenburg
och hans gemål Margareta, en syster till konung
Valdemar Atterdag av Danmark, och förmäldes
med Erik Magnusson 1356. Hon avled 1359.
Beatty [bi’ti], David, Earl B., brittisk
amiral (1871—1936). Han deltog i ett flertal
strider i Sudan (1896—97) och i Kina under
boxar-upproret (1900).
Redan 1910 utnämndes
han till konteramiral.
1913 blev han
befälhavare för hemflottans
kryssareskader. Han
utmärkte sig under
världskriget 1914—18
för stor djärvhet, om
ock det stått mycken
strid om hans insatser.
Han förde först
befälet över
slagkryssar-förbandet i Nordsjön
och deltog med detta
i slaget vid Doggers-
bank 24 jan. 1915 och i Skagerakslaget
(31 maj—1 juni 1916). Han efterträdde därefter
Jellicoe som högste befälhavare över stora flottan
i Nordsjön. 1919 befordrades B. till ”Admiral
of the Fleet”, den högsta graden inom eng.
flottan, och blev s. å. ”First Sea Lord”. Han
avgick från aktiv tjänst 1927.
Beätus, lat., lycklig, salig.
Beaucaire [båkä’r], stad i franska dep. Gard
(Languedoc), mitt emot Tarascon, vid Rhone och
Beaucairekanalen, som går till Aigues-Mortes
vid Medelhavet; 8,000 inv. Handel med siden-,
linne- och lädervaror. Kallades av romarna
Ugernum.
Beauce [bås], landskap i det forna Orléanais,
Frankrike, mellan Loire och Seine. En mycket
fruktbar kalkplatå. Huvudort: Chartres.
Beauchet [båjä’], Ludovic, fransk
rätts-lärd (1855—1914), prof, i civilprocessrätt i Nancy.
Han har i Sverige särsk. gjort sig känd och
uppskattad som forskare i svensk rättshistoria, bl. a.
genom ”Histoire de la propriété foncière en
Suède” (1904) och sina kommenterade övers, till
franska av Västgötalagen (1899) och
Upplandslagen (1908).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
