Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Landskapsbeskrivning - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning - Religion - Undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Belgien
578
ligga städerna gruppvis samlade kring vissa
huvudorter, vardera tillika centrum inom sitt
koldistrikt: Mons, La Louvière, Charleroi och
Na-mur samt i ö. Liége (ty. Lüttich), som är rikets
fjärde stad. Av kuststäderna märkes främst
Ost-ende, nära franska gränsen Kortrijk (fr.
Cour-trai) och Tournai samt vid den tyska Verviers.
Geologi. I geologiskt hänseende erbjuder B. stor
olikhet mellan den n. och s. delen. I s. delen,
Ardennernas bergland, utgöres berggrunden av
paleozoisk.a bildningar, silur, devon och
karbon, i öst—västligt strykande veck, tillhörande
den variskiska bergskedjan. Lagren äro här i hög
grad rubbade och störda; särsk. märkes den stora
belgisk-nordfranska överskj utningen, där lagren
från s. blivit skjutna över mot n. Denna kan
följas från Aachen genom B. och Nordfrankrike
till Kanalen vid Calais, i v. delen, visserligen täckt
av yngre bildningar, krita och tertiär. B:s
stenkolsgruvor, från Aachen—Liége till
Mons—Va-lenciennes, tillhöra denna överskjutningszon. — I
n. täckas de paleozoiska bildningarna av yngre
sediment, krita och tertiär, mestadels lösare
avlagringar, sand, grus och lera. I den mellersta
delen av B. gå på enstaka ställen, i floddalar etc.,
de äldre bildningarna i dagen, blottade genom
erosion. På slättlandet intaga de äldre delarna
av tertiärsystemet, mest eocen, den s. delen,
Flandern, medan på Kempenlandslättert, ö. om Schelde,
pliocena avlagringar, mest sand, bilda
undergrunden. — Längs Nordsjön ligger ett bräm av
allu-viala bildningar, mest sand, ställvis flygsand med
väl utvecklade dyner.
Klimat. B. tillhör Europas atlantiska
klimatområde, vars karaktär väsentligen bestämmes av
de fuktiga havsvindarna från s. v. och v. Dessa
medföra en under alla årstider riklig nederbörd
och utjämna temperaturmotsatserna, så att
sommaren blir sval och vintern mild. I Bryssel har
den varmaste månaden (juli) medeltemperaturen
J- 17,6°, den kallaste (januari) + 2,3°;
nederbörden uppgår till 804 mm om året. I de s. ö.
bergstrakterna är nederbördsmängden ännu större
och överstiger på sina ställen 1,000 mm. Årets
medeltemperatur sjunker mot s. ö. med den ökade
höjden över havet.
Växtvärld. Å slätterna i n. är flor an huvudsaki.
av atlantiskt ursprung och har kommit från
sydväst. S. Belgiens höglandsområden ha fått största
delen av sin växtvärld från Centraleuropa. På
grund av den täta bebyggelsen har den
ursprungliga vegetationen i hög grad fått vika för
kulturen, och största delen av B. är nu lagd under
odling. Det är egentligen blott en del dynområden,
hedmarker, sumpmarker och torra klipptrakter,
som i huvudsak undgått kulturens påverkan. Dessa
ofruktbara områden ha sin huvudsakliga
utbredning i Flandern efter Nordsjöns kust, i
Kempen-land i n. ö. B. och i Ardennerna i s. ö. De
skogar, som fordom täckt större delen av landet,
äro mestadels försvunna, och de, som finnas kvar,
äro starkt kulturpåverkade. Sin största
utbredning har skogen för närvarande i s. B :s
höglandsområden.
Djurvärlden i B. har en typisk mellaneuropeisk
NF II — 19
Bondgård s. om Beauraing i Ardennerna.
karaktär men är på grund av landets täta
bebyggelse tämligen fattig och företer egentligen endast
i Ardennerna mera ursprungliga drag.
Befolkning. B. tillhör Europas tätast befolkade
delar med 273 inv. pr km2. Befolkningen är
i avseende på härstamning och språk delad i
flamländare (germaner) i n. (51 °/o av hela
befolkningen) och valloner (fransmän) i s. (43 °/o);
därtill kommer ett mindre antal tyskar i ö.
Flamländskan är i huvudsak samma språk som
holländskan, vallonskan är en fransk munart.
Gränsen mellan de båda stammarna går tvärs över
landet i nästan rak väst—östlig riktning från
franska gränsen (Meenen, n. om Lille) till
nederländska gränsen s. om Maastricht. Bryssel och
de flesta av dess förorter utgöra en språkö med
huvudsaki. franskt språk. Både flamländska och
franska äro officiella språk. Till de bägge
folkspråken kommer hög- el. skrivfranska som de
bildades allmänna språk. — Åldersfördelningen
har sedan 1 :a världskriget undergått en betydande
förändring; antalet personer under 30 år har
minskats till 43,9 °/o av befolkningen mot 56,4 %
1910. Befolkningen är tätast i det kol- och
industriområde, som följer Maas—Sambre-dalen,
med över 1,000 inv. pr km2 i trakten av Liége
och några koldistrikt i Hainaut. Glest befolkade
trakter äro i synnerhet Hohe Venn.
Religion. Till religionen är B. katolskt, och
kyrka och prästerskap ha stort inflytande. Men
kyrkoanslutningen räknas som frivillig, och någon
statsreligion finnes icke. Ärkebiskopen av
Meche-len är den katolska kyrkans primas. Den nutida
katolicismen i B. är ultramontan och
jesuitpåver-kad och har varit nära förbunden med
partipolitikens växlingar, särsk. i fråga om
undervisningslagarna. De protestantiska samfunden räkna
mycket få medl. 1928 uppgick antalet
icke-ka-toliker till omkr. 150,000 (därav omkr. 75,000
judar).
Undervisning. Undervisningen är sedan 1914
obligatorisk. I varje kommun skall finnas en
folkskola med kostnadsfri undervisning (école
primaire). Det grundläggande skolsystemet
kompletteras genom småbarnsskolor (écoles
gardien-nes) och skolor för fortsatt utbildning (écoles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
