Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beneš, Edvard - Beneš-protokollet - Benestad - Benét, 1. Stephen Vincent - Benét, 2. William - Benevento (Benevent)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Benes-protokollet—Benevento
640
Benestads kyrka.
tänkt av myndigheterna och sammanträffade med
sin chef, som använde honom för viktiga
förhandlingar i de allierades huvudstäder. Upprättandet
av tjeckoslovakiska nationalkommittén, som av
västmakterna erkändes som krigförande part, är
delvis B:s verk. — Efter tjeckoslovakiska
republikens utropande hösten 1918 blev B. dess förste
utrikesminister. 1921 övertog han därjämte
posten som regeringschef, vilken han lämnade 1922
för att behålla sysslan som utrikesminister till
1935, då han blev Masaryks efterträdare som
president. B. spelade tidtals en stor roll i de
internationella rådslagen. Han var en av grundarna av
Lilla Ententen, som var avsedd som ett bålverk
mot habsburgsk restauration och ungersk
revisi-onspolitik. Med Frankrike slöt han allians 1924
för att vinna trygghet mot Tyskland. Däremot
föll 1925 på engelskt motstånd det s. k.
Benes-protokollet, varigenom N. F. skulle utrustas
med verkliga maktbefogenheter och bli garant för
status quo. Den tyska upprustnings- och
expansionspolitiken efter Hitlers makttillträde förde
Tjeckoslovakien in i farozonen. Krisen blev akut,
sedan den tyska folkgruppen i Tjeckoslovakien
framställt krav på självstyrelse. B. drevs nu allt
längre i eftergifter och måste slutl. gå med på
de sudettyska områdenas avträdande till Tyskland.
Münchenuppgörelsen i okt. 1938 betecknade ett
sammanbrott för B:s utrikes- och inrikespolitik,
och sedan tyskarna krävt hans avgång, nedlade
han presidentämbetet 5 okt. s. å. Han begav sig
därefter till England och U.S.A. Efter
krigsutbrottet konstituerade B. i utlandet en regering 23
juli 1940, den hade sitt säte i London och
erkändes av England i okt. s. å. Under kriget var
B. livligt diplomatiskt verksam och knöt bl. a.
intima förbindelser med Ryssland. I april 1945
kunde han återvända till sitt hemland och
omvaldes 1946 enhälligt till president. Han kom
emellertid att stå inför stora svårigheter som
följd av kommunisternas allt mer pockande krav.
Vid kommunistkuppen febr. 1948 fick han falla
till föga, och några månader efteråt nedlade han
sitt ämbete. Nedbruten genom de inträffade
händelserna avled han kort därefter.
Benes-protokollet, se Benes.
Benestad, socken i s. ö. Skåne, s. om Tome-
lilla; Ingelstads härad, Kristianstads län. 15,62
km2, 360 inv. (1950). Utmed länsgränsen
framgår Fyledalen. Egendom: örup; ung. halva den
övriga socknen lyder under Högestads
fideikommiss. 1,207 har åker. B:s kyrka av kalksten
byggdes under noo-talets senare del. B. ingår
i öraby, B:s, Högestads och Baldringe pastorat
i Ingelstads kontrakt, Lunds stift; tillhör
storkommunen Tomelilla. — B. har Sveriges mest
kända kalktufförekomst, vid Skvaltemölla, n. ö.
om Ystad. Tuffen bröts förut till byggnadssten.
Benét [-e’t]. 1) Stephen Vincent B.,
amerikansk författare (1898—1943). 1916
debuterade B. med diktsaml. ”Five men and Pompey”,
som följdes av ”Young adventure” (1918) och
”Heavens and earth” (1920). 1928 utgav han sitt
mest ambitiösa verk, ”John Brown’s body”, ett
djärvt, icke i allo lyckat försök att skildra det
nordamerikanska inbördeskriget. I senare
diktsamlingar varnade han sina landsmän för den från
nazismen hotande faran. Av mindre betydelse äro
hans romaner.
2) William Rose B., den föreg:s bror,
författare (f. 1886). Han har utg. flera diktsaml.,
präglade av originalitet. Han har en storslagen
fantasi, är en ordmålare med färgrik palett och
skapar suggestiva rytmer. Hans symbolik är
realistisk och kraftfull.
Beneve’nto (B ene ven t). 1) Provins i s.
Italien (Kampanien); 2,586 km2, 350,000 inv. —
2) Huvudstad i B.i), 38,000 inv.
Ärkebiskopssäte sedan 949. B. är en av Italiens på
fornläm-ningar rikaste städer med bl. a. en triumfbåge från
114 e. Kr. (Trajanus’ triumfbåge), numera under
Trajanus’ triumfbåge i Benevento.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
