Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Jönsson - Bengt Magnusson - Bengts, Josefina - Bengtsfors - Bengtson, Valdus - Bengtsson, Frans - Bengtsson, Gustaf - Bengtsson, Josua - Bengtsson, Simon - Bengtsson, Sven (träsnidare) - Bengtsson, Sven (politiker) - Bengt Stensson - Bengtzén, Johannes - Benguela (São Felipe de) - Benguelaströmmen - Ben-Gurion, David - Bengädda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Bengt Jönsson—Bengädda
646
Bengt Jönsson, lagman, se Oxenstierna.
Bengt Magnusson, riksråd, lagman i
Östergötland (d. 1294). Hans fader Magnus Bengtsson,
av Folkungaätten, hade före honom beklätt
lag-mansämbetet, och sonen Magnus ärvde det trol.
redan vid hans död 1263. B:s dotter Ingeborg,
förmäld med Birger Pedersson till Finsta,
lagman i Uppland, blev moder till den heliga
Birgitta. Till B. och hans andra hustru, Sigrid,
anknyter sig den bekanta, av Frans Hedberg i
”Bröllopet på Ulfåsa” behandlade sägnen, som
oriktigt gör B. till ”konungens” broder och
låter honom å Ulvåsa mot broderns vilja fira
sitt bröllop med den lågättade Sigrid den fagra.
Sägnen saknar historisk sannolikhet.
Bengts, Josefina, finländsk författarinna
(1875—1925), bonddotter. Hon har utg. några
beaktansvärda hembygdsskildringar. Hennes
mog-naste arbete är romanen ”Fäderna” (1921).
Bengtsfors, köping (sedan 1926) i n. Dalsland,
26 km v. om Åmål, utgörande en del av
Ärte-marks förs., Vedbo härad, Älvsborgs län; 4,37
km2, 2,930 inv. (1950). B. ligger vid
Upperuds-älven och Dalslands kanal samt vid järnvägen
Mellerud—Arvika och linjen från Uddevalla. B.
har utvecklats till en betydande handels- och
industriort. Här finnas sulfitfabrik, såg och
hyv-leri, kraftverk, möbel-, snickeri- och
betongvaru-fabrik. B. har samrealskola. På maj berget ligger
landskapets största hembygdsgård. I B. utges
”B.-tidningen Dalslänningen” (2 ggr i veckan).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 192,000 kr., å annan fastighet
11,848,000 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst, fysiska personer 6,460,000 kr., svenska
ab. 527,000 kr. (1949).
Bengtson, Håkan Gustaf Valdus, präst
(1873—1947), teoretisk teol. examen i
Uppsala 1898, teol. lic. 1908 och teol. hedersdr i
Breslau 1922. B. blev kyrkoherde i
Masthuggs-församlingen, Göteborg, 1908 och i Oskars
församling, Stockholm, 1916. Hans förkunnelse
hade starka impulser från Rosenius och
väckelsens folk. I ett par skrifter har han skildrat
sina intryck från Tyskland och Polen under och
efter 1 :a världskriget.
Bengtsson, Frans Gunnar, författare (f.
1894 4/io), fil. lic. i Lund 1930. Han framträdde
inför offentligheten med de båda diktsamlingarna
”Tärningskast” (1923)
och ”Legenden om
Ba-bel” (1925). Hans
eleganta språkbehandling
och historiska lärdom
ha framför allt
kommit till sin rätt i
essäsamlingarna ”Litteratörer och militärer”
(1929),
”Silversköldarna” (1931), ”De
långhåriga merovingerna”
(i933) och ”Sällskap
för en eremit” (1938).
Hans historiska
skild
ring ”Karl XII:s levnad” (2 bd, 1935—36) är
gjord med stor bravur. En mustig vikingaroman
är ”Röde orm, sjöfarare i Västerled” (194Ö
med fortsättningen ”Röde Orm. Hemma och i
österled” (1945). 1947 utkom ”För nöjes skull”.
B. har även gjort sig känd som skicklig
översättare.
Bengtsson, Gustaf Adolf Tiburtius,
kompositör (f. 1886 29/s), musiklärare vid Karlstads
folkskoleseminarium 1922, vid Linköpings d:o
från 1942. B. har komponerat tre symfonier, en
formsäkert gestaltad ”Sinfonietta concertante
alFantico” för violin, altviolin och orkester,
kammarmusik, körverk och sånger. Han har också
utg. ”Koralbok för seminarium, skola och hem”
(1928).
Bengtsson, J o s u a, skådespelare (f. 1882
10/i). Efter olika engagemang i Stockholm,
Göteborg och vid turnerande sällskap var han 1911—
20 anställd hos Gustaf Collijn vid Intima teatern
i Stockholm och övergick därefter till Dramatiska
teatern, där han gestaltat en rad färgstarka typer.
Bengtsson, Simon Fredrik, entomolog och
universitetslärare (1860—1939), fil. dr i Lund
1897, föreståndare för univ :s entomologiska
samlingar 1900—29, doc. i zoologi 1898 och i
entomologi 1905. B. har författat en mängd
arbeten över insekternas anatomi, biologi och
systematik, särsk. över de svenska dagsländorna.
Bengtsson, Sven, träsnidare, ciselör,
keramiker (1843—1916), verksam i Lund. Han var
en originell och mångsidig konsthantverkare med
stor teknisk skicklighet och en rik, stundom något
burlesk fantasi. Bland hans arbeten märkes den
drivna och ciselerade jätteörnen på John
Ericssons monument vid Filipstad.
Bengtsson, Sven, politiker och
kommunalman (1866—1936), hemmansägare i Norup
(Knislinge socken, Kristianstads län), led. av Andra
kammaren 1912—36, 2:e v. talman 1931—32,
1 :e v. talman 1933—34. B. tillhörde Liberala
samlingspartiet till dess sprängning 1923, då han
anslöt sig till den folkfrisinnade gruppen och
där intog en framskjuten ställning. B. var
frireligiös nykterhetsvän, visade verksamt intresse
för sin hemtrakts andliga och materiella
förkovran och var sedan 1918 ordf, i styrelsen för
Svenska missionsförbundet.
Bengt Stensson, riksråd, se Natt och Dag.
Bengtzén, Johannes, namnet på en typ,
som K. Hj. Lundgren skapat och utnyttjat för
sina politiska satirer. Johannes B., folkskollärare
och riksdagsman, är nära släkt med hjälten i Aug.
Bondesons ”John Chronschoughs memoarer”.
Benguela [bengä’la] el. Säo Felipe de
B., hamnstad i Angola (Port. Västafrika);
18,000 inv. Stora sockerrörsodlingar.
Benguelaströmmen [beugä’b-], se Atlantiska
oceanen.
Ben-Gurion, David, judisk politiker (f.
1886). B., som 1946 blev ordf, i den sionistiska
världsorganisationens exekutiv, medverkade
kraftigt vid staten Israels bildande. Han blev den
förste premiärministern i Israel.
Bengädda, se Lepidosteus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
