Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benha - Ben-Hadad - Benhinna, periost - Benhinneinflammation el. periostit - Benhorn - Ben-Hur - Benicarló - Benign - Beni Hasan - Benin - Beninkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Benha—Beninkonst
648
Klippgravar i Beni Hasan.
Benha, stad i Egypten, 45 km n. om Kairo,
36,000 inv. Järnvägsknut.
Ben-Hadad, namn på flera i G. T. omtalade
arameiska konungar i Damaskus.
Benhinna, per io’st (Perio’steum), ett lager
av fast bindväv, som bekläder benen i hela deras
utsträckning med undantag av de broskklädda
ledytorna. B. består av ett yttre, på blodkärl
och nerver rikt lager samt ett inre lager, där
elastiska trådar och bindvävsceller dominera.
Närmast benet finner man ett lager av
benbildar-celler.
Benhinneinflammation el. p e r i o s t i t.
Akut b. förorsakas, liksom övriga akuta
inflammationer, nästan alltid av bakterier, i regeln
av de vanliga varbakterierna, och förlöper
därför i allmänhet med den för dessa bakterier
karakteristiska varbildningen. Bakterierna kunna
intränga i benhinnan på flera olika sätt. På
grund av det intima sambandet mellan benhinnan
och benet intränger vanligen inflammationen även
i benet och i benmärgen, ett förhållande, som i
hög grad ökar den med sjukdomen förenade
faran.
Kronisk b. förorsakas av långvarig
mekanisk retning, kroniska hudsår, tuberkulos och
syfilis m. m. Vid kronisk b. blir benhinnan ofta
tjock och hård; ej sällan nybildas benvävnad
mera än förut.
Benhom, se Horn.
Ben-Hür (arab., ”Hurs son”) förekommer i
i :a Kon. 4:8 som namn på en av Salomos fogdar.
Hjälten i L. Wallaces bok ”Ben Hur” är icke en
historisk person.
Benicarlö [æänikarlå’], hamnstad i sp. prov.
Castellön de la Plana (Valencia), vid Medelhavet;
7,500 inv. Frambringar en av Spaniens bästa
röd-vinssorter, varmed man i Bordeaux uppblandar
färska franska viner.
Beni’gn (av lat. beni’gnus, välvillig), godartad
(om en sjukdom), särsk. om svulster. Motsats:
malign.
Beni Hasan, by i
Egypten, omkr. 250 km s. om
Kairo på högra Nilstranden,
bekant genom de därinvid
belägna klippgravarna från 12 :e
dynastiens tid (omkr. 2000—
1800 f. Kr.). Flera av dessa
gravar, som huvudsaki.
uppförts för ståthållare och
stormän i den omgivande
provinsen, innehålla historiskt
värdefulla inskrifter och
intressanta bildframställningar ur
dåtida egyptiskt liv.
Benin, stad i Nigeria, 90
km från Beninbukten (del av
Guineabukten) n. om floden
B.; omkr. 15,000 inv. B. var
tidigare huvudstad i
negerriket Benin och huvudort
för slavhandeln. Då en
engelsk expedition 1896 lockats
i bakhåll och nästan
fullstän
digt tillintetgjorts, blev konungen 1897
tillfångatagen av en straff expedition och landet
annekterat av England. Vid statens intagande
påträffades talrika märkliga konstalster.
Beninkonst. Det nu betydelselösa gamla
negerriket Benin utgjorde förr ett viktigt
kulturcentrum i det svarta Afrika. Liksom Ashanti,
Dahomey och Yoruba ägde det en egenartad
inhemsk kultur och stod därjämte i livlig
handelsförbindelse med Europa. Särsk. hade konsten där
nått högt, ett faktum, som egentligen först blev
känt efter huvudstadens erövring av
engelsmännen 1897, då betydande konstskatter fördes till
Europa, framför allt gjutna metallföremål och
elfenbenssniderier. Legeringen i de förra är ej
ren brons utan består huvudsaki. av koppar,
zink och bly, medan tennet träder starkt tillbaka.
Tekniken är s. k. ”å cire perdue”, varvid den
pjäs, som skall gjutas, först formas i vax. I
fynden ingår ett stort antal fyrkantiga plattor
med figurer i hög relief, dels européer med
dräkt och beväpning från slutet av 1400- och
1500-talet (hjälmar, armborst, hakebössor m. m.),
dels negrer i sina inhemska dräkter. Troligen
ha dessa plattor använts som prydnader i
palatsen. En annan grupp utgöres av rundskulpturer,
människor och djur. Bland dem lägger man
särsk. märke till huvuden av män och kvinnor i
ungefär naturlig storlek, vilka höra till de allra
bästa alstren av denna negerkonst. Även djur
figurerna, leoparder, tuppar, ormar m. fl., äro
mycket realistiskt utförda. Bland elfenbenssakerna
intages främsta rummet av väldiga elefantbetar,
täckta av skulpturer. Ett par präktiga sådana
finnas i Riksmuseets etnografiska avdelning, som
äger ett litet gott urval gamla Beninsaker.
Somliga forskare ha i dessa konstverk velat
se assyriska, feniciska och framför allt indiska
former. Även inflytande från Abessinien och
medelhavsregionen har tagits med i räkningen.
F. v. Luschan åter, som mera ingående än någon
annan studerat dessa fynd, anser dem till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
