Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bennedich, Carl - Bennet, ätt - Bennet, 1. Wilhelm - Bennet, 2. Carl Stefan - Bennet, 3. Jakob - Bennett, Arnold - Bennett, 1. James Gordon - Bennett, 2. James Gordon - Bennett, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Bennet—Bennett
652
för Livgrenadjärreg. 1937. B. har gjort sig känd
som framstående Karl XII:s-forskare, bl. a. som
planläggare och huvudsaki. förf, till Generalstabens
stora verk ”Karl XII på slagfältet” (1919), där
Karl XII framstår som fullkomnaren av en
nationellt svensk, av den dåtida manöverstrategiens
slagrädsla oberörd fältherrekonst. 1926 utgav B.
”Ur det gamla gardets öden”, en skildring av
Svea livgarde. B. har vidare planlagt det stora
generalstabsverket ”Sveriges krig 1611—32”.
Bennet [benä’t], friherrlig ätt, härstammande
från major James (Jakob) B. (d. 1690), som
inflyttade från Skottland och 1675
naturalisera-des som svensk adelsman. Hans son Wilhelm B.
(se nedan) blev 1719 friherre.
1) Wilhelm B., friherre, krigare och
ämbetsman (1677—1740). Han var en bland Karl
XII :s tappraste krigare. B. utmärkte sig i de
polska fälttågen, blev 1709 major vid
Kronobergs reg. och förde det som t. f. chef vid
Pol-tava. Från Bender sändes han s. å. hem, var
1710 chef för Upplands fyr- och
femmännings-reg. till häst och hade betydande andel i segern
vid Hälsingborg 28 febr. s. å. Då Karl XII
1717 organiserade ett slags generalstab, blev B.
chef för en av dess avdelningar; s. å. blev han
generalmajor av kavalleriet. Efter konungens
död 1718 sändes han av arvprins Fredrik till
Stockholm, troligen för att till Ulrika Eleonora
överbringa politiska råd. B. upphöjdes 1719 till
friherre samt blev landshövding i Hallands län
1728 och i Malmöhus län 1737 (samtidigt
kommendant i Malmö).
2) Carl S t e f a n B., den föreg:s sonsons son,
landskapsmålare (1800—78). Han ägnade sig först
åt militärbanan men senare åt måleri. Han
studerade landskaps- och arkitekturmålning i Italien,
målade sedan också svenska utsikter och
stadsbilder, bl. a. många stockholmsmotiv. Hans stil
är sirlig och vårdad och visar fint sinne för
landskapets linjeskönhet. B. utförde också
porträtt och historiemålningar; några av hans
arbeten finnas i Nationalmuseum samt på
Drottningholm och Ulriksdal.
3) Jakob Erland Fredrik B., frih., godsägare
(f. 1868 5/9). Han blev ryttmästare vid Skånska
dragonreg:tet 1905 men avgick 1907 ur aktiv
tjänst för att helt ägna sig åt skötseln av sina
egendomar örtofta och Slättäng i Malmöhus län.
I jordbrukets ekonomiska och fackliga
organisa-tionsverksamhet har B. tagit verksam del. Han
har bl. a. varit ordf, i Skånska lantmännens
centralförening och v. ordf, i Svenska lantmännens
riksförbund samt ordf, i Svenska
lantarbetsgivar-nas centralförening och i Skånes betodlares
centralförening.
Bennett [be’nit], Enoch Arnold, engelsk
författare (1867—1931). B. var född på landet
(North Staffordshire) i ett industridistrikt, blev
efter skolgång skrivare hos en jurist och slog
sig 1893 på journalistik. Från 1900 var han
uteslutande förf., en tid i Frankrike, sedan
i London. Berest, skarpsynt och
mångförfa-ren, har han i små pigga essäböcker, ”The
human machine”, ”Mental efficiency”, ”Literary
taste”, ”Marriage” m. fl., velat uppmuntra till
andlig och etisk träning för halvbildade el. av
det praktiska livet alltför uppslukade människor.
Men hans egentliga produktion är
romanförfattarens. Han har utvecklat mycket stor flit och
synnerlig smidighet. Till att börja med skrev
han en rad
sensationsromaner, ”fantasias”,
som mest lägga an på
en spännande handling
men stundom visa en
fullmogen artistisk
förmåga att göra en
komposition; så i
den fantastiska
romanen ”Hugo”, spunnen
kring ett jättevaruhus.
Med dessa romaner
vann han publik och
ett namn. Men först
därefter började hans
realistiska
författar
skap, som vände sig kring ett industridistrikt,
de porslinsfabricerande ”Fem städerna”. Hans
förnämsta böcker äro trilogien om Clayhanger —
romanerna ”Clayhanger” (1910; ”Edwin
Clay-hangers ungdom”, 1921), ”Hilda Lessways” (1911;
sv. övers. 1922) och ”These twain” (1916; ”De
tu”, 1923).
Bennett [be’nitl. 1) James Gordon B.,
amerikansk tidningsman (1794—1872). Han hade
utvandrat från Skottland och grundläde 1835 New
York Herald, som snart blev en av Amerikas
mest spridda tidningar och gjorde sin ägare
kolossalt förmögen.
2) James Gordon B., den föreg:s son,
tid-ningsägare (1841—1918). Han övertog efter
fadern tidningen, som han utvidgat med en
europeisk, från Paris utgiven upplaga. 1874
utskickade han, tills, m. Daily Telegraph, Stanley på
dennes bekanta resa tvärs genom Afrika, vilken
fick stor geografisk och politisk betydelse, samt
1879 de Longs olyckliga Jeannetteexpedition till
n. polarhavet.
Bennett [be’nit], Richard Bedford,
kanadensisk politiker (f. 1870). Han var urspr.
advokat och invaldes 1911 i det kanadensiska
underhuset. 1921 var B. en kort tid justitieminister
och sommaren 1926 finansminister. 1927 blev
han det konservativa partiets ledare och efter
partiets valseger 1930
premiärminister. Han
har livligt omfattat
imperietanken men
också framgångsrikt
hävdat dominions rätt
till ökat inflytande på
den imperiella
politiken. Så småningom
sökte han slå in på ett
slags planhushållning
efter mönster från
U.S.A., vilket väckte
skarp kritik även
inom hans eget parti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
