Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berchtold, Leopold von - Berck-Heyde, Gerrit - Berco - Berditjev - Berdjajev, Nikolaj Aleksandrovitj - Berdjansk (Osipenko) - Beredning - Beredningshuggning - Beredningsnämnd - Beredningsutskott - Beredskap - Beredskapsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Berck-Heyde—Beredskapsarbeten
682
Landskapsbild från Berchtesgaden med Berghof (nu
förstört) i förgrunden.
ningen av det förödmjukande ultimatum till
Serbien, som vållade den kris, varur världskriget
framgick. Hans avvisande hållning emot de
italienska kompensationskraven 1914—15 föranledde
hans avgång 13 jan. 1915. Han spelade därefter
icke någon politisk roll.
Berck-Heyde, G e r r i t Adriaensz, holländsk
landskaps- och arkitekturmålare (1638—98),
verksam i Haarlem. Han målade huvudsaki. realistiskt
uppfattade vyer av gator, torg och byggnader,
framställda med gott perspektiv och förträfflig
luft. Ett av hans arbeten finnes i
Nationalmuseum, ett annat i Göteborgs museum. — Också
hans broder Job Adriaensz B. (1630—93) var
en skicklig arkitekturmålare; målade mest
interiörer med fint ljusdunkel och väl utförda figurer.
Berco, pseud. för journalisten B. P. I.
Carl-berg.
Berdi’tjev, stad i Ukraina, se Osipevsk.
Berdjajev [-ja’jif ], N i k o 1 a j A1 e k s
and-ro vit j, rysk filosof
(1874—1948), var
sedan 1922 i landsflykt.
— I sin ungdom anslöt
sig B. till socialismen
men övergick till kritik
av marxismen och har
sedan utbildat en
eska-tologiskt bestämd
samhälls- och
historiefilosofi av konkret
idealistisk el.
mystiskrealistisk karaktär. I
sitt verk ”Filosofija
svobodnago ducha”
(Den fria andens filosofi; 1927—28) bekänner
han sig till en kristlig världs- och livsåskådning.
I ”O naznatjenii tjelovjeka” (Om människans
bestämmelse; 1931) framställer han det godas,
resp, ondas paradox; vartdera är av såväl positiv
som negativ betydelse. Ur idén därom härleder
han samvetslagen i människans moraliska
medvetande. Han har vidare utg. en märklig monogr.
om Dostojevskij och den intresseväckande ”Novoe
srednevjekove” (Den nya medeltiden; 1924). Han
har också författat stridsskrifter mot
kommunismen.
Berdja’nsk (off. Osipenko), hamnstad i
Ukraina, Sovjetunionen, 52,000 inv.
Beredning. Enl. regeringsformen skola alla
ärenden, innan de hos konungen i statsrådet
föredragas, vara av den föredragande beredda genom
inhämtande av nödiga upplysningar från
vederbörande ämbetsverk. För riksdagsärendenas b.
tillsättas vid varje riksdag utskott. B. av
kommunala ärenden utföres i regel genom
vederbörande nämnder och styrelser, men särskilda b.
för speciella ärenden kunna också tillsättas. På
landet är det viktigaste beredande organet
kommunalnämnden och i stad drätselkammaren. Ofta
finnas därjämte av kommunal- och
stadsfullmäktige tillsatta beredningsutskott (se d. o.).
Beredningshuggning, se Skogshushållning.
Beredningsnämnd, se Taxeringsnämnd.
Beredningsutskott är ett inom stadsfullmäktige
i svenska städer årligen valt utskott om 5—12
medlemmar. B. infördes i Stockholm 1863 och
hade ställning av en stadsregering och
omorganiserades år 1920 för att ernå större effektivitet i sina
ledande uppgifter till ett s t a d s k o 11 e g i u m.
Efter Stockholms mönster ha b. sedermera införts
i ett flertal större och mindre städer men i
allmänhet icke nått samma betydelse som i
Stockholm, då det annorstädes är drätselkammaren,
som har regeringsfunktionerna. Dess viktigaste
uppgifter i landsortsstäderna äro beredningen av
sådana ärenden, som icke tillhöra någon särskild
förvaltningsgren, samt budgetberedningen och
valberedning.
Beredskap. Ett truppförband säges vara
(”ligga”) i b., då detsamma är berett att
omedelbart el. ev. efter viss tids varsel vara klart till
anvädning. B. vid flygförband avser vanl.
startberedskap och anger den tid, efter vilken
flygförbandet (flygplanet) kan starta. Rustade
strids fartyg befinna sig i full stridsberedskap,
”klart skepp”, då varje man ombord befinner
sig på bestämd post och vapen, maskinerier,
signalanordningar m. m. i full utsträckning äro
klara att träda i funktion.
Beredskapsarbeten, allmänna arbeten, som
anordnas för arbetslöshetens bekämpande men i
motsats till reservarbetena dirigeras av
vederbörande statliga verk el. kommun samt betalas med
den öppna arbetsmarknadens löner och utföras
på dess villkor. Genom 1933 års riksdagsbeslut
blevo b. led i ett allmänt
arbetsanskaffningspro-gram för stimulerande av produktionen och fingo
en betydande omfattning. B. kunna vara rent
statliga, statskommunala, i vilket fall de anord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
