- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
687-688

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beresford, John Davys - Berettini, Pietro - Berezin, Iljá Nikolajevitj - Berezina (Beresina) - Berezniki - Berg (jordytan)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

687

Berettini—Berg

688

Restberg (t. h.) uppbyggt av en eruptivbergart (fonolit), som inträngt i sedimentära lager. Hohentwiel vid Singen
i s. ö. Baden. — T. v. översta delen av en vulkan. Misti i Peru.

”The old people” (1931), ”The middle
generation” (1932) och ”The young people” (1933),
sista delen en pessimistisk skildring av
efterkrigstidens England.

Beretti’ni, P i e t r o, italiensk målare och
arkitekt, se Cortona, P. da.

Bere’zin, 11 j å N i k o 1 a j e v i t j, rysk
orientalist (1818—96). Han företog på 1840-talet
vidsträckta resor i Asien, blev 1846 prof, i
turkiska vid univ. i Kazan ooch 1855 prof, i
tur-kisk-tatariska språk i Petersburg. Han var en
banbrytare för turkologien som självständig
vetenskap.

Bere’zina (Beresina), flod i Vitryssland,
biflod fr. h. till Dnjepr. Längd 629 km, är
segelbar. Från B. går Berezinakanalen
till Düna. — B. är historiskt ryktbar framför
allt genom franska härens övergång 26—29 nov.
1812 under återtåget från Moskva. Övergången
över B. skedde 40 km ovanför Borisov på tvenne
under oerhörda svårigheter slagna broar med
bockar som stöd. Den 28 på morgonen började
fienden anfalla, och hopar av marodörer med
hästar och vagnar trängde sig mot floden.
Marskalk Victor, som kommenderade
eftertrup-perna, drev flera gånger fienden tillbaka och
räddade hären från fullständig undergång. Men
den 29 på morgonen råkade broarna i brand;
oerhörd oreda och trängsel uppstodo, varvid
tusentals människor nedtrampades el. drunknade
bland drivisen i floden. Av 70,000 man kommo
endast 40,000 över floden.

Bere’zniki, stad i ö. Ryssland, vid övre Kama;
64,000 inv. Stora saltgruvor och betydande
industri.

Berg källas varje mera betydande upphöjning
av jordytan. Man kan urskilja flera olika
morfologiska bergstyper, likaså kunna b. indelas
efter sin olika höjd. Lägre b. benämnas vanl.
bergkullar el. bergshöjder; för de medelhöga
b., tyskarnas ”M ittelgebirg e”, ha vi
knappast någon användbar svensk språkform; höga
b. pläga benämnas fjäll, i Sverige vanligen då
de nå upp över skogsgränsen. H ö g f j ä 11 bli de,
då de nå över snögränsen och genom vittringens,

vattnets och isens inverkan fått
”högfjällsfor-mer”. Större slutna bergområden utan
utpräglad dalorientering benämnas ofta massiv.

I geologiskt hänseende äro bergen
synnerligen olikartade till ursprung och beskaffenhet.
De bergarter, av vilka de uppbyggas, kunna
vara olika liksom hela deras bildningssätt och
historia, och denna mångskiftande olikhet i
material och ursprung återspeglas i deras form och
utseende. I sin första anläggning framträda b,
endast som relativt obetydliga förhöjningar i
jordskorpans yta, förorsakade genom de inifrån
jordens inre verkande (endogena) krafterna. Så
snart en sådan olikhet i nivåförhållandena
uppstått, börja de nedbrytande, utifrån atmosfären
verkande (exogena) krafterna sitt nivellerande
förstörings- och erosionsarbete, varför ett b.
sålunda alltid är resultatet el. resultanten av dessa
krafters arbete i motsatt riktning. Ett b. är
aldrig färdigt; det representerar ett visst stadium
i en utvecklingskedja el. cykel, och beroende
på vilka krafter, som ha övertaget, kan berget
tillväxa el. bortnötas.

En skillnad, som ofta framföres, är den
mellan berg och bergskedj a. Stundom blir
det endast en kvantitativ åtskillnad, i det att
större komplex av nära varandra liggande b.
av ensartad byggnad kallas bergskedjor,
stundom lägges i det senare ordet en alldeles
bestämd betydelse, nämligen att en bergskedja
är bildad genom veckning av jordskorpans
lager. — Efter bildningssättet torde tre slags
b. i första hand vara att särskilja, näml, a)
taf-felberg el. horstberg, b) veckberg och c)
vulkanberg. — Taffelberg äro i allm.
bildade av någorlunda orubbade skållor, mestadels
av sedimentära lager, vilka genom förkastningar
bringats i olika läge till varandra. De olika
bergarternas olika hårdhet och motståndskraft
spelar en ganska stor roll för detaljutformningen
av dyl. berg. Ett slags horstberg, som
ingalunda äro sällsynta (t. ex. Schwarzwald,
Voge-serna, franska centralplatån och Bretagne), äro
bildade därigenom, att veckade bergskedjor
genom förkastningar skurits sönder i mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free