Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg (jordytan) - Berg (tingslag i Jämtland) - Berg (socken i Jämtland) - Berg (socken i Småland) - Berg (socken i Västergötland) - Berg (socken i Västmanland) - Berg, Alban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Berg
690
partier, vilka förskjutits i förhållande till
varandra. Här kvarstå kärnzonerna av de gamla
veckade bergskedjorna som ett slags
rest-berg (ty. Rwnpfgebirge). — Veckberg
äro av de bergbildande krafterna genom tryck
i horisontal riktning uppresta bergskedjor, som
i regel bilda flera med varandra nästan
parallella, bågformigt böjda stråk. Veckbergen bilda
sammanhängande system, som ofta sträcka sig
över stora delar av jordklotet. —
Vulkanberg äro uppbyggda genom vulkanisk
verksamhet, och särsk. äro de framträdande i
sådana fall, då av denna såväl den explosiva som
den effusiva sidan kommit till uttryck
(blandade vulkaner). Vulkanerna äro bundna vid
svaghetszoner i jordskorpan och förekomma därför
ofta i grupper el. kedjor. Vulkanisk verksamhet
är ofta förbunden med bergskedj eveckningen, så
att stundom i veckbergen ingå eruptiva massor.
I utformningen av b. deltaga även de
nedbrytande krafterna, och särsk. spela här den
selektiva förvittringen och erosionen en
betydande roll, i det att bergarter av mjuk och lös
beskaffenhet, liksom sådana, som genom
förklyft-ning blivit genomdragna med sprickor, lättast
falla offer för desamma. Endast sällan kan man
emellertid säga, att b. verkligen bildas genom
erosionen, men i vissa fall kan dock genom
för-vittring längs en sprickzon el. annan
svaghetszon ett bergparti skäras ut från en platå.
Exempel på bergbildning, där de nedbrytande
krafterna spelat stor roll för bergens utformning,
erbjuda t. ex. västgötabergen. Genom de
skyddande diabastäckena hab:s kärnor bevarats från
erosionen, som angripit dem runt om (c i r k u
m-den u da t io n s b e r g).
Berg, tingslag i s. Jämtland kring sydligaste
Storsjön och övre Ljungan, Jämtlands län;
2,178,30 km2 land, 7,179 inv. (1950). Socknarna
äro Berg, Äsarne, Klövsjö, Rätan.
B. ingår i Härjedalens domsaga, Jämtlands s.
fögderi och Härjedalens kontrakt i Härnösands
stift.
Berg, socken i s. Jämtland vid s. ändan av
Bergsviken, Storsjön; Bergs tingslag, Jämtlands
län; 747,5 km2 land, 3,280 inv. (1950). Jordbruket,
särsk. kring Storsjön, ganska betydande. Vid
Bergsvikens s. ända finnes en större grotta,
Ho-verbergsgrottan. 2,127 har åker. B :s kyrkby med
ångbåtsstation ligger vid Storsjön. Vid
Inlandsbanan och sydspetsen av sjön ligger S v e n s t
a-v i k s stationssamhälle med tingsställe. Gamla
kyrkan av sten byggdes I795~97> den nya är
från 1909. B. bildar med Äsarne ett pastorat i
Härnösands stift, Härjedalens kontrakt; utgör
storkommunen Berg.
Berg, socken i mell. Småland, n. om
Helgasjön; Norrvidinge härad, Kronobergs län; 73,51
km2 land, 924 inv. (1950). Terrängen kuperad
med höjder upp till 283 m. Flera sjöar, som
avrinna till Helgasjön. 903 har åker. Egendom:
Berg. Talrika fornminnen. Kyrkan är från 1831.
B. bildar med Ormestorp ett pastorat i
Kinne-valds-Norrvi dinge kontrakt, Växjö stift; ingår
i storkommunen Lammhult.
Berg, socken i n. Västergötland på n.
sluttningen av Billingen; Vadsbo härad, Skaraborgs
län; 40,94 km2, 851 inv. (1950). 1,382 har åker.
Flera fornlämningar. Kyrkans kor tillkom 1774,
skepp och torn tillhöra den ursprungliga,
romanska anläggningen. B. bildar med Lerdala,
Timmersdala och Böja ett pastorat i Skara stift,
Billings kontrakt; ingår i storkommunen
Timmersdala.
Berg, socken i s. Västmanland, strax v. om
Kolbäcksån, Snevringe härad, Västmanlands län;
58,05 km2, 800 inv. (1950). 1,578 har åker. B.
ligger på gränsen mellan skogs- och slättbygden.
I socknen Åsby. Kyrkan av gråsten är från
omkr. 1300. B. bildar med Hallstahammar ett
pastorat i Västerås stift, Munktorps kontrakt;
ingår i storkommunen Hallstahammar.
Berg, samhälle i Vreta klosters socken i
Östergötland.
Berg, fiskläge i Möja socken i Stockholms
skärgård.
Berg, herrgård i s. Dalsland, Holms socken,
310 har, därav 197 åker; taxeringsvärde 192,000
kr. Gården tillhörde under 1400—1600-talet
släkten Stake, senare släkterna Reuter och
Svin-hufvud m. fl. samt från 1820 konung Karl XIV
Johan. B. inköptes 1907 av f. landshövding
A. von Sneidern.
Berg [bärk], förr självständigt hertigdöme i
Tyskland, på h. stranden av Rhen, omfattade
landet mellan Ruhr och Sieg, med bl. a.
städerna Düsseldorf och Elberfeld. 1380 upphöjdes
B. till hertigdöme och förenades med Jülich och
senare även med Kleve. Sedan Jülich-Bergska
hertigliga linjen dött ut (1609), uppkommo
arvsstridigheter. Enl. invånarnas önskan styrdes B.
gemensamt av kurfurstarna i Sachsen och
Bran-denburg, tills det 1666 överlämnades till
Pfalz-Neuburg. Därifrån övergick det 1742 till den
pfalziska linjen Sulzbach och 1799 till
Pfalz-Zweibrücken. 1806 gjorde Napoleon landet till
kärnan i ett storhertigdöme, som han gav sin
svåger Murat. Denne utbytte det 1808 mot
konungariket Neapel, varpå Napoleon 1809 skänkte
B. åt sin brorson Louis, äldste son till konungen
av Holland. B. tillföll genom Wienkongressens
beslut 1815 Preussen.
Berg [bärk], Al b an, österrikisk kompositör
(1885—1935), studerade musikteori för A.
Schön-berg. Mest bekant är B. för operan ”Wozzek”
(urpremiär i Berlin 1925), som framförts på
många utländska operascener och betraktas som
Schönbergkretsens mest representativa
musikdramatiska verk; till ett likabetitlat,
fantastiskt-rea-listiskt drama av G. Büchner har B. skrivit en
konsekvent atonal, lineärt kontrapunktisk musik,
som med mer teoretisk än praktisk påtaglighet
är uppbyggd i en serie slutna musikaliska
former. B. fullbordade 1934 en ny opera, ”Lulu”
(efter F. Wedekind). B:s även i övrigt av
Schön-berg påverkade alstring omfattar vidare en
pianosonat, klarinettstycken, två stråkkvartetter, en
kammarkonsert för violin, piano och biåsorkester,
orkesterstycken och sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
