Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Natanael - Berg, Ole - Berg, Oscar (bildhuggare) - Berg, Paal - Berg, Ruben G:son - Berg, Stina - Berg, Theodor - Berg, Wilhelm - Berga (församling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Berg—Berga
702
(1929), ”Judith” (1936), ”Birgitta” och
”Geno-veva” (komponerad 1945).
Berg, 01 e, norsk militär (f. 1890). Som
överstelöjtnant var B. under 2:a världskriget
fungerande generalstabschef under operationerna
i s. Norge, blev därefter brigadchef på
Narvik-fronten samt chef för Forsyningsdep:s
kommuni-kationsavd. 1941—42. Han var militärattaché i
Stockholm 1943—45 och organiserade
upprättandet av de norska polistrupperna i Sverige.
Ge-nerahnajor 1945, blev B. s. å. chef för hären
samt följ, år chef för försvarsstaben,
generallöjtnant 1947.
Berg, Frans Oscar Theodor, bildhuggare
(1839—1914). Han utförde bl. a. dekorativa
figurer för Uppsala universitetshus och
Konst-akad:s nybyggnad. Ungdomsarbeten av honom
äro ”Mandolinspelaren” (på Stockholms slott)
och ett par genrestatyer i Nationalmuseum, alla
i marmor.
Berg, Paal Olav, norsk politiker (f. 1873).
Han blev e. o. assessor i Höjesteret 1913, ord.
assessor där 1918 och justitiarius (president)
där sedan 1929, var statsråd och chef för
socialdepartementet i Gunnar Knudsens andra ministär
1919, framlade som
sådan propositionen
om folkomröstning i
förbudsfrågan och
blev vid sin avgång
ur ministären åter
assessor i Höjesteret. B.
var 1907—09 norsk
sekreterare i
svensknorska renbeteskom-missionen och 1909 i
skiljedomstolen i
ren-betesfrågan. B. blev
1924 justitieminister
i Mowinckels
ministär. B. är Nordens
främste auktoritet på arbetsrättens område.
1939—40 var han ordf, i styrelsen för
Internationella arbetsorganisationen i Genève. Han utgav
1930 det grundläggande verket ”Arbeidsrett”.
Under den tyska ockupationen av Norge spelade
B. en framträdande roll. Som justitiarius tog
han initiativet till att Höyesterett utnämnde det
s. k. administrationsrådet (15 april—25 sept.
1940), i förhoppning att konungen skulle
godkänna en dylik anordning. Sedan V. Quisling
övertagit makten, övergick B. allt mera aktivt
i motståndsrörelsen mot tyskarna. Efter tyska
kapitulationen i maj 1945 framträdde B., på
uppdrag av norska regeringen i London, som det
befriade Norges främste man, erbjöds bilda en
samlingsregering men måste på gr. av
partipolitikernas motstånd resignera i juni. B. var
ordf, i den e. o. domstol, som på hösten 1945
dömde Quisling till döden.
Berg, Ruben Gustafsson (G:son),
litteratur- och språkforskare (1876—-1948). Han blev
fil. dr i Uppsala 1903, var doc. i nysvensk
stili-stik och litteratur vid Stockholms högsk. 1906
—20, led. , av Folkbildningsförbundets styrelse
1910—2g, teateranmälare i Aftonbladet 1918—30,
granskningsman i Statens biografbyrå 1918—41,
sekr. i sällskapet Idun 1921—38. B. har författat
ett stort antal uppsatser i tidningar och
tidskrifter, väsentligen i språkliga och litterära ämnen,
samt flera vittra (berättelserna ”Signe Clerck”,
1898, och ”Föräldrarna”, 1899; två
diktsamlingar, 1900 och 1919, m. m.), stilistiska (”Svenska
studier”, 1910) och litteraturkritiska (”Svenska
skalder från 90-talet”, 1906, ”Gustaf Fröding”,
1910, ”Litteraturbilder”, 2 bd, 1912—19,
”Frö-dingsstudier”, 1920) arbeten. 1925 utg. han
”Moderna amerikaner”, 1928 ”C. J. L.
Alm-quist i landsflykten” och 1935 ”Hjalmar
Bergman”. Han uppsatte och redigerade 1901—20
tidskriften Språk och
stil (med B.
Hessel-man och O.
östergren) samt har varit
mycket verksam som
utg. (samlade skrifter
av Fröding och Talis
Qualis, valda skrifter
av Almquist och
Pal-mær, Snoilskys
brevväxling m. m.). B.
tog 1905 initiativ till
bildande av Svenska
vitterhessamfundet och
har sedan 1890-talet
verkat som populärve-
tenskaplig föreläsare. Han var sedan 1902 medl.
av redaktionen för Nordisk familjeboks 2:a
uppl., sedan 1924 biträdande redaktör av dess 3:e
uppl.
Berg, Ursilia Albertina Augustina (Stina),
skådespelerska (1869—1930). Genom sina
filmroller blev hon ytterst populär under 1920-talet.
Framför allt var det hennes karaktärstyper i den
burleska genren, som slogo an, men hon kunde
också ge mer djupgående karaktär sskildringar.
Berg, Theodor, industriman, uppfinnare
(f. 1869 26/n). Han blev 1893 innehavare av
egen mekanisk verkstad, som han 1933—36
överflyttade till Lindesberg. Förutom denna
betydande rörelse driver B. med hjälp av sina söner
två andra stora företag, nämligen sedan 1942
Aug. Stenborgs gjuteri- och fabriks-ab. i Tierp
samt sedan 1944 ab. Skandiaverken i Lysekil. B.
har gjort ett flertal sinnrika konstruktioner, bl. a.
det s. k. lamellträhjulet.
Berg, Georg Wilhelm, kulturhistorisk
forskare (1839—1915). Han var 1877—1902
kamrer och 1902—10 byråchef vid
Bergslags-banan. Han utövade en mångsidig verksamhet
som historisk, arkeologisk och genealogisk förf.,
företrädesvis beträffande Göteborg och
Bohuslän. — Bland B:s talrika arbeten märkas
”Samlingar till Göteborgs historia” (4 bd, 1882—93),
”Visingsö” (1885), ”Anteckningar om Göteborgs
äldre teatrar” (3 bd, 1896—1900). B. var 1886—
1915 sekr. i Göteborgs och Bohusläns
fornminnesförening och redigerade dess tidskrift.
Berga, församling i n. Västergötland, bildar
med Hassle och Enåsa en kommun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
