Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergholm, Paul - Bergianska stiftelsen - Bergisbröd - Bergisch-Gladbach - Bergius, 1. Bengt - Bergius, 2. Peter Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Bergianska stiftelsen—Bergius
728
ansvarig utgivare av
Nordisk
Försäkrings-tidskrift sedan 1920.
Han har utg. arbeten
om den inre
kolonisationen i Preussen och
skrivit en mängd
uppsatser i
försäkrings-frågor.
Bergianska
stiftelsen kallas en av P. J.
Bergius i testamente
av 20 dec. 1784 till
Ve-tenskapsakad. gjord
donation, vilken akad.
1791, året efter
Bergius’ död, kom i
besittning av. Den bestod dels av ”100,000: de
daler kopparmynt el. 5,555 riksdaler 26 schillingar
och 8 runstycken”, dels av ett mycket
värdefullt bibliotek på mer än 5,000 större
och mindre skrifter, huvudsakl. botaniska
verk från 1500-talet till Bergius’ tid, dels
av ett herbarium av 15,363 ”örter”,
representerande mer än 9,000 arter, dels ock av gårdarna
n:o no och m vid Karlbergsallén i Stockholm.
Av jordegendomen hade donator skapat en
trädgård, som av sin samtid hade vitsordats vara den
förnämsta fruktträdgården i mell. Sverige.
Den innehöll 1791 ej mindre än 425 äppelträd,
282 plommonträd m. m. Avsikten med
donationen var, ”at B e r g i e 1 u n d” — så kallades
efter donators önskan den nämnda
jordegendomen — ”nu och i framtiden skall blifva en
schola för horticulturen i riket, och at
natural-historien, i synnerhet studium botanicum, genom
denna inrättning vinner årlig tilväxt”. I
överensstämmelse med donators föreskrift utser akad.
en ”professor bergianus”, vilken har högsta
uppsikt över hela anläggningen; under honom
sorterar en trädgårdsmästare.
Åren 1791—1885 lågo trädgården och
trädgårdsskolan på ovan nämnda plats. Under denna
tid verkade som bergianska professorer de i den
svenska botanikens historia bekanta O. Swartz,
J. E. Wikström, N. J. Andersson och V. B.
Wittrock. Då Stockholm under 1870-talet
började tillväxa efter storstadsmåttstock, blev det
ursprungliga Bergielund intaget i stadsplanen och
därmed odugligt för sitt ändamål. Efter
vederbörligt tillstånd försåldes också 1884 av akad. det
gamla Bergielund för 1,020,000 kr., och för
Bergianska stiftelsens räkning inköptes
egendomen Haga-Frescati vid Brunnsviken. Dess storlek
(3V2 ggr större än det gamla Bergielunds) tillät
att bättre och allsidigare förverkliga testators
önskningar. Med stöd av dessa delades
trädgården i två avdelningar, en rent
vetenskaplig-botanisk och en praktisk. Därmed erhöll också
Stockholm sin första botaniska trädgård.
Försäljningen och inköpet genomdrevos, och planen
för hela den nya anläggningen uppgjordes av
Wittrock, bergiansk prof. 1879—1914.
Trädgårdsskolan har utvidgats, och kursen är i-årig
med n elever. De vetenskapliga anläggningarna
Italienska terrassen i Bergianska trädgården. I
bakgrunden Brunnsviken.
ha främst ett biologiskt och växtgeografiskt
syfte. 1935 tillkom genom en donation på 150,000
kr. från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
en modern institutionsbyggnad med bl. a. ett
storartat bibliotek och en betydande samling
porträtt av mera kända botanister. Intendent för
anläggningen var 1914—44 R. E. Fries och efter
sistn. år R. Florin. B. har egen vetenskaplig
publikation, ”Acta horti Bergiani”, som utgivits
sedan 1891.
Be’rgisbröd, se Vallmo.
Be’rgisch-Gla’dbach, stad i Rhenlandet; 20,000
inv. B. har mångsidig industri och är en
omtyckt utflyktsort.
Be’rgius. 1) Bengt B., historisk samlare
(1723—84). Efter studier i Lund, där han 1747
blev doc., överflyttade han till Stockholm,
utnämndes 1758 till e. o. assessor i
Antikvitetsarkivet samt 1762 till bankokommissarie. B.
samlade under hela sitt liv material till Sveriges
politiska och lärdomshistoria (20 stora bd, nu i
Vet.-akad:s bibi.) och utgav även själv åtskilliga
för hävdaforskningen viktiga källskrifter, främst
Karl IX :s rimkrönika (1759) och ”Nytt förråd
af äldre och nyare handlingar rörande nordiska
historien” (4 bd, 1753—54)-
2) Peter Jonas B., den föreg:s bror,
läkare och botanist (1730—90). Han studerade
från 1749 under Linné i Uppsala; med. dr 1754.
S. å. flyttade han till Stockholm, där han fick
stor praktik. Han kallades 1761 att intaga den
nyinrättade professorsstolen i naturalhistoria och
farmaci vid Collegii medici läroanstalt och ut-
Paul Bergholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
