- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
759-760

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergson, Henri - Bergspredikan - Bergspring - Bergsprängning - Bergsprängningen - Bergsregale - Bergsråd - Bergssjuka - Bergsskola - Bergs slussar - Bergsstaten - Bergstedt, 1. Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

759

Bergspredikan—Bergstedt

760

särsk. med hänsyn till Henri Bergsons teori”,
1912) och A. Ruhe, vilken sistnämnde ock
översatt hans ovan nämnda arbeten till vårt språk.
Vidare märkas Hj. Sundén, ”La théorie
berg-sonienne de la religion” (1940) och A. Cresson,
”B., sa vie, son æuvre” (1941).

Bergspredikan kallas den i Matt. 5—7
ingående samlingen av Jesuord, som där (jfr Luk.
6:12) uppgivas vara talade på ett berg i
Kaper-naums närhet. — B. ter sig som ett stort,
väl-disponerat programtal inför Jesu egentliga
lärjungar och efterföljare om Gud och Guds rike,
dess salighet och förpliktelser, dess fromhet och
allvar. Från början har det icke haft denna
enhetliga karaktär. Markus saknar det helt, hos
Lukas återfinna vi det endast delvis. Den för
Matteus och Lukas gemensamma Logiakällan torde icke
ha innehållit hela Matteusevangeliets b., samlad
på ett ställe och i en följd, och det är osannolikt,
att Jesus vid samma tillfälle och i ett enda tal
meddelat den i dess helhet. — Otaliga äro de
ansatser, som under olika tider gjorts inom
kristenheten att hävda b:s enastående upphöjda religion
och etik. Kierkegaard och Tolstoj förtjäna i
detta sammanhang särsk. nämnas från senare tid.
I den första kyrkliga undervisningen intog b.
en framskjuten plats (jfr kap. I—IV i ”De tolv
apostlarnas lära”, den första kristna katekesen).
Enl. 1919 års undervisningsplan för Sveriges
folkskolor skall undervisningen i kristen
tros-och livsåskådning byggas på b. Nutidens intresse
för b. har tagit sig uttryck i en mängd försök
till såväl vetenskaplig, religiöst uppbygglig som
pedagogiskt orienterad tolkning av densamma. —
Litt.: N. Söderblom, ”Jesu bergspredikan och
vår tid” (1898); Herm. Pfeifer, ”Die Bergpredigt
nach Matthäus” (1913) ; Em. Linderholm, ”Jesu
bergspredikan” (1922); Johannes Müller,
”Bergspredikan, tolkad för vår tid” (sv. övers. 1922);
T. Sorion, ”Die Bergpredigt Jesu” (1941); T.
Wanngård, ”Lärjungen och världen” (1943).

Bergspring, se Asplenium.

Bergsprängning åstadkommes genom
bränning, kilning el. sprängning med krut, dynamit
el. annat sprängämne. Bränning, även
kallad e 1 d s ä 11 n i n g, är ett uråldrigt, ännu i
trakter med primitiv kultur använt
förfaringssätt, som tillgår så, att bergytan el. stenen
medelst eld upphettas och sedan genom
vattenbe-gjutning hastigt avkyles, varvid stenen spricker
sönder. Kilning skedde förr ofta genom
indrivning av torra träpluggar i en rad i stenen
borrade el. hackade hål och pluggarnas
fukt-ning med vatten. Genom träets svällning kunde
sådan kraft utvecklas, att stenen
söndersprängdes. De moderna sprängämnena giva
möjlighet till b. i stor skala vid grundläggning
för husbyggnader, väg- och
vattenbyggnadsarbeten, gruvbrytning, odlingsföretag o. dyl. I
berget borras för hand el. med bergborrmaskin
hål, vilkas bredd och djup avpassas efter
sprängskottets storlek. I bottnen av borrhålet inlägges
en sprängladning, varefter hålet fylles med
förladdning av sand el. lera. Skottet avlossas
medelst vid laddningen anbragt tändhatt, som
tän

des genom stubintråd el. elektrisk ström. För
att få stor sprängverkan kan man samtidigt
avlossa en hel grupp av sprängskott; elektrisk
tänd-ning användes då med fördel, emedan man med
samma elektriska ström kan i samma ögonblick
tända alla skotten. Med användning av dynamit
kan b. även under vatten lätt utföras. —
Utvidgning av ett borrhåls botten till en s. k. gryta för
att möjliggöra inläggning av en större laddning
på en gång sker genom förberedande avlossning
av en el. flera små laddningar (urbränning).
Sprängskott, som av någon anledning ej gått av,
kallas d o 1 a.

Bergsprängningen, skämtsamt namn på den
partiella svenska ministerkris 1875, då statsråden
K. J. Berg, P. A. Bergström och G. Wennerberg
(alla tre med ”berg” i namnet) samtidigt utgingo
ur ministären.

Bergsregale, se Grundregalen.

Bergsråd, se Bergskollegium.

Bergssjuka, se Bergsjuka.

Bergsskola, en läroanstalt, vid vilken
meddelas praktisk och teoretisk undervisning i till
bergsvetenskapen hörande ämnen. Sverige har
två bergsskolor: en högre i Stockholm och en
lägre i Filipstad. 1822 inrättades en bergsskola
i Falun för utbildande av tjänstemän vid
bergslagen. 1869 flyttades skolan till Stockholm och
förenades med dåv. Teknologiska institutet samt
motsvaras numera av fackskolan för
bergsvetenskap vid Tekniska högskolan (se d. o.). En
lägre b. upprättades 1871 i Falun men nedlades
1930. Bergsskolan i Filipstad, stiftad
1830 av bergmästaren F. v. Schéele, är avsedd
för mera elementär undervisning i för praktisk
brukshantering och gruvdrift behövliga
läroämnen.

Bergs slussar vid Göta kanal (se d. o.).

Bergsstaten utgöres av de sedan 1858 under
Kommerskollegium lydande tjänstemän, som
lokalt förrätta det statliga överinseendet över
bergshanteringen, särsk. gruvbrytningen.
Befattningshavare å b. äro f. n. 4 bergmästare och
3 gruvingenjörer. — Fordom var b. i Sverige en
talrik ämbetsmannakår, men den undergick från
1855 en betydlig inskränkning.

Bergstedt. 1) Carl Fredrik B., skriftställare
och politiker (1817—1903), fil. mag. i Uppsala
1842. Doc. i grekiska 1843, ägnade sig B. snart
åt sanskrit och zendspråken och var en av de
första svenska
forskarna i dessa
vetenskaper. Som utg. av
Uppsalatidskriften
Frey och Tidskrift för
litteratur ivrade B. för
en medborgerlig
praktisk kultur och
bildning efter engelskt
möster samt
bekämpade den i Uppsala
förhärskande efterroman-tiska ”esteticismen”. I
samband härmed
riktade han ett hetsigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free