Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsvik, Kornelius Olai - Bergsvikt - Bergsvärdie - Bergsyra - Bergsåker - Bergsöe, Vilhelm - Bergtagen - Bergtall - Bergtorsk - Bergum - Bergunda - Berguv - Bergvall, 1. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Bergsvik—Bergvall
772
Bergsvik, K o r n e 1 i u s Ola i, norsk politiker
(f. 1889), urspr. verkstadsarbetare, senare lärare
i folk- och fortsättningsskolan. B. blev
stortings-man (arbetarpartiet) 1928 och socialminister i
Nygaardsvolds regering 1935 samt finansminister
1936. Som sådan förde han en energisk
krispolitik, samtidigt som han genomdrev en rad
socialpolitiska reformer. B. lämnade regeringen
1939 och blev fylkesman i Telemark.
Bergsvikt brukades fordom i Bergslagen för
vägning av malmer och bergsprodukter (utom
tackjärn och råkoppar). B. indelades i skeppund
(= 20 lispund), lispund (= 20 skålpund) och
skålpund ( = 32 lod el. 7,82i79/i25 ass). Ass var
den gemensamma enheten i alla de äldre
vikterna. — Ett skålpund b. motsvarande o,884
skålpund vikualievikt el. 0,3757 kg. B. upphörde fr.
o. m. 1863 att brukas.
Bergsvärdie kallades förr en tjänsteman vid
Sala silververk, som hade att probera malmer
och mineral, föra smältbok m. m.
Bergsyra, se Syrsläktet.
Bergsåker, travbana v. om Sundsvall, anlagd
1932.
Bergsöe [bärgsö], Vilhelm, dansk
författare (1835—1911). Han nödgades tidigt avbryta
sina entomologiska studier på grund av en
ögonsjukdom. Under sin blindhetstid tog han itu
med skönlitterära arbeten och dikterade sin första
bok, ”Fra Piazza del
popolo” (1866; 9:e
uppl. 1901, sv. övers.
1871), som är byggd
på minnen från
koleraåret i Köpenhamn
1853 och från naturen
och konstnärslivet i
Italien. Både den och
”Fra den gamle
fabrik” (1869; ”Den
gamla
porslinsfabriken”, 1872) m. fl. av
hans verk vunno en
talrik läsekrets.
Nämnas bör även hans
po
pulärvetenskapliga arbete ”Fra mark og skov.
Billeder af insekternes liv” (2 bd, 1881; ny
reviderad uppl. 1915—16).
Bergtagen, se Troll.
Bergtall, se Tall.
Bergtorsk, se Torskfiskar.
Bergum, socken i s. v. Västergötland, s. v.
om sjön Mjörn; Vättle härad, Älvsborgs län;
54,64 km2, 1,302 inv. (1950). Den odlade bygden
tillhör Lerjeåns dal. I n. och s. höglänta
områden. 1,214 har åker. Vid järnvägen Göteborg
—Skara ligger Olofstorps stationssamhälle.
Kyrkan av sten uppfördes 1775. Bildar med Angered
ett pastorat i Göteborgs stift, Domprosteriets
n. kontrakt; ingår i storkommunen Stora Lundby.
Bergunda, socken i mellersta Småland, intill
Växjö, s. om Helgasjön; Kinnevalds härad,
Kronobergs län; 59,59 km2, 1,109 inv. (1950).
Genomflytes av Helige å (Mörrumsån). Inom
socknen herresätet Bergkvara samt Marklanda
Berguv.
Foto Hj. Wollin.
och Långstorp. 995 har åker. Flera
fornläm-ningar. Äldsta delarna av kyrkan äro från 11
ootalet. Bildar med öja ett pastorat i Växjö stift,
Kinnevalds-Norrvidinge kontrakt; utgör tills,
m. öja och öjaby storkommunen B.; 128,71 km2,
3,779 inv. (1950).
Berguv, Bu’bo bu’bo, den enda europeiska arten
av uvsläktet och tillika den största ugglan
i vår världsdel. B. är spridd över större delen
av Europa och finnes även i Asien. Den är en
stannfågel. B. skiljes från våra övriga ugglor
genom att
ögonkransen av fjädrar
är ofullständig
samt att huvudet
har stora svarta
tofsar över öronen;
är ovan brokig
av mörkbrunt och
rostgult, på
vingarna och hakan
blandat med vitt. På
framsidan av
halsen en vit krage.
De stora ögonen
ha rödgul iris. B.
är en av våra
största och
kraftigaste rovfåglar.
Om kvällarna och
nattetid söker den
sitt rov, som består
av allehanda
nyttiga fåglar, harar
o. s. v. Den gör dock även nytta genom att döda
kråkor samt jagar (liksom övriga ugglor) råttor
och möss. Viloplatser och häckplats väljer den
vid bergväggar med klyftor el. träd. I april
läggas 2—3 runda, vita ägg. B. finnes i Sverige i
bergiga skogstrakter över större delen av landet
och låter, särsk. vid parningstiden, höra sitt
hemska skri: ”uhu.uhu”. Levande el. uppstoppad
b. användes som lockfågel, särsk. vid kråkskytte.
Bergvall. 1) Erik B., idrottsledare,
idrotts-publicist (1880—1950). Han ägnade sig först åt
typografyrket och var från 1910 innehavare av
Nordiskt idrottslivs tryckeri. 1900—02 och 1905
—20 var han även nämnda tidnings redaktör och
utgivare. Led. av Riksidrottsförbundets
överstyrelse från dess bildande 1904, sekr. där 1906—10,
led. av dess
förvaltningsutskott 1906—20.
B. var stiftare av
Svenska simförbundet,
dess sekr. 1904—08
och dess ordf. 1909—
32. Han var chef för
Stadion i Stockholm
1916—45. 1924—28
var han president i
Internationella
simförbundet. B:s
verksamhet föll helt inom den
svenska
idrottsrörelsens råmärken, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
