Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beri-beri - Beridare - Bering, Vitus - Berings hav - Berings sund - Berings ö - Bériot, Charles Auguste de - Berkefeldfilter - Berkeley (England) - Berkeley (Kalifornien) - Berkeley, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Beridare—Berkeley
776
nerverna. B. beror på vitaminbrist (avitaminos);
dess studium har haft grundläggande betydelse
för hela vitaminläran. I regel utvecklar sig b.,
då vid uteslutande risdiet s. k. polerat ris
användes, vars vitaminhaltiga skal, särsk. genom
moderna maskinella anordningar, fullständigt
avlägsnats.
De perifera nervernas degeneration är
sjukdomens huvudsymtom; de därav ofta följande
förlamningarna föra med sig musklernas förtvining.
Först förlamas underbenet, sedan lår, armar och
händer; abnorm avmagring åtföljer. I andra
fall, kanske de vanligaste, uppträder
vattensvull-nad i benen, som bli svaga med för tryck känsliga
muskler utan att dock förlamas. Om de felande
vitaminerna tillföras, innan sjukdomen utvecklat
sig alltför långt, sker återgång till hälsa.
Tidigare var dödligheten mellan 5 och 30 °/o. Döden
inträder i regel genom hj ärtförlamning.
Beridare, person, som yrkesmässigt sysslar med
hästdressyr, särsk. skolridning. Svenska
hovstall-staten upptar b. närmast efter stallmästare. Enl.
Sveriges stuteristat finnes vid hingstdepåerna en
b. som närmaste man till depåchefen.
Bering, V i t u s Jonassen, dansk-rysk
upptäcktsresande (1681—1741). Född i Horsens, fick
B. 1725 av ryska regeringen i uppdrag att
undersöka, huruvida Asien och Amerika voro
sammanhängande n. om Stilla havet. Vid
Kamtsjatka-flodens mynning byggde han ett fartyg och
började sin upptäcktsresa sommaren 1728. Han
kring-seglade Asiens n. ö. hörn och framträngde till 67°
15’ n. br. samt kartlade asiatiska kusten från
Kamtsjatka till östkap men lyckades icke
upptäcka Amerikas västkust, och, ehuru han två
gånger seglade genom det sund, som bär hans namn,
visste han ej, att det var ett sund. Återkommen
till Petersburg 1730, föreslog han en allmän
undersökning och kartläggning av hela n. Asiens
och v. Nordamerikas kuster från Dvina genom
Berings sund till Japan och Kalifornien. B.
lämnade 1734 Petersburg, åtföljd av över 500 man,
däribland många sjöofficerare och flera
vetenskapsmän, väl det största geografiska företag,
som utgått från något land. Nästan hela
sibiriska ishavskusten och Kurilerna kartlades 1735
—42 av olika officerare, och 1741 anträdde B.
själv en färd till Amerikas n. v. kust, upptäckte
delar av Alaska och Aleuterna samt sökte
förgäves utmed Amerikas v. kust nå Beringsund.
Fartyget strandade vid den då obebodda Berings
ö. Under övervintringen dogo många i
skör-bjugg, däribland även B.
Berings hav, nordligaste delen av Stilla havet,
n. om Aleuterna och Komandorskij öarna, mellan
Asien och Amerika; 2,275,000 km2. B. är i n.
grunt med flera stora öar men når i s. v. sitt
största djup, c:a 4,000 m; medeldjupet är 1,440
m. Kusterna äro rika på stora inskärningar,
■ss. Anadyrgolfen, Nortonsundet, Bristol Bay.
Under vintern är B. ofarbart på grund av
packis. B. upptäcktes 1648 av kosacken Desjnev.
Dansken Vitus Bering (se d. o.) utforskade det
1728 och 1741. I s. ö. delen av B. ligga de
Alaska tillhöriga Pribyloföarna, mycket rika på
sälar. Om säl fångsten där uppstod tvist mellan
Canada (England) och U.S.A.; den avgjordes
1893 av en internationell skiljedomstol, som
underkände U.S.A:s anspråk.
Berings sund, mellan Asien och Amerika,
förbinder Ishavet och Stilla havet; 92 km brett
mellan Kap Desjnev och Kap Prince of Wales,
största djup 60 m. Mitt i sundet ligga de tre
klippiga Diomedesöarna. B. passerades första
gången av kosacken Desjnev 1648 (denna resa
blev känd först på 1730-talet), därefter av Vitus
Bering 1728 och av Cook, som på sin tredje resa
1778 konstaterade, att sundet skilde Asien från
Amerika.
Berings ö, den största av Komandorskij öarna.
Bériot [-å’], Charles Auguste de,
belgisk violinist (1802—70), prof, vid
konservatoriet i Bryssel 1843. Han var berömd för sitt
virtuosa spel och huvudman för den s. k.
belgiska violinskolan. Hans kompositioner äro föga
betydande.
Berkefeldfilter [bäTkafält-], anordning för
frånfiltrering av mikroskopiska partiklar, främst
bakterier. Den för filtrering avsedda vätskan
suges genom en cylinder av på särskilt sätt
behandlad infusoriejord, i vars porer bakterierna
fastna. De mikroorganismer, som passera med
vätskan genom filtret, kallas filtrerbara el.
ultra-visibla virus. I stället för b. begagnas ofta
filter av porslin (Pasteur-Chamberlandfilter).
Filtrering genom b. brukas mest vid arbeten i
laboratorier, särsk. bakteriologiska, samt för
rening av dricksvatten i mindre mängder.
Berkeley [bä’kli], stad i s. v. England, grevsk.
Gloucester, 28 km n. om Bristol; omkr. 1,000 inv.
Berömd osttillverkning, ”gloucesterost”.
Berkeley [bä’kli], stad i Kalifornien, U.S.A.,
vid San Franciscobukten, 8 km n. om Oakland;
100,000 inv. I B. är Kaliforniens statsuniv.
hu-vudsakl. förlagt, med vilket äro förbundna flera
stora vetenskapliga institutioner.
Berkeley [bä’kli], Georg, engelsk, på
Irland född filosof (1685
—1753), o biskop i
Cloyne på Irland
sedan 1734. B. är en av
alla tiders
originellaste tänkare och har lika
stor betydelse i
psykologiens som i
filosofiens historia. I sitt
ungdomsarbete ”An
essay towards a new
theory of vision”
(1709) påvisade han,
att vi icke ha ett
särskilt sinne för
rumsuppfattning utan att
våra föreställningar om gestalter och förhållanden
i rummet grunda sig på intryck, som vi uppfatta
med syn och känsel och fullständiga genom
minnena från föregående erfarenhet. I sitt
huvudarbete, ”A treatise concerning the principles of
human knowledge” (1710), utvecklade B.
närmare samma åsikter och förnekade tillvaron av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
