Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin - Industri och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Berlin
782
förnämsta gatuled, till sin huvuddel kallad Unter
den Linden, går från Lustgarten över
Schloss-brücke fram till Brandenburger Tor, som öppnar
sig till det bakom liggande Tiergarten, B :s
främsta allmänna park, fordom furstlig jaktpark.
De breda platserna närmast Schlossbrücke
omgivas av palats och offentliga byggnader:
tyghuset, högvakten, som senare var minneshäll för
i :a världskrigets offer, f. d. kronprinspalatset,
preussiska statsbiblioteket, operan, universitetet,
kejsar Vilhelm I:s palats. Unter den Linden
slutar i v. vid Pariserplatz. Dess fortsättning
(Charlottenburger Chaussée, Bismarckstrasse och
Kaiserdamm samt, på andra sidan Charlottenburg
över Havel, Döberitzer Heerstrasse) utgör den
gamla huvudvägen från slott och stad västerut.
Vid Pariserplatz korsas Unter den Linden av
Wilhelmstrasse, B:s regeringsgata, som i sin n.
del nästan helt upptogs av centrala ämbetsverk,
däribland utrikesministeriet, rikskansliet och
flygministeriet; här låg även rikspresidentens palats.
I n. ö. hörnet av Tiergarten ligger den väldiga
riksdagsbyggnaden. På Königsplatz framför
riksdagshuset stod Siegessäule (segerkolonnen)
till minne av de stora krigen 1864—71. Denna
liksom Bismarcksmonumentet och
Moltkemonu-mentet, det senare framför Krolloperan, flyttades
1937—39 till Grosser Stern. Söderut gick
Siegesallée (segerallén), på båda sidorna
omgiven av marmorstatyer (inalles 32) av
branden-burgsk-preussiska härskare. Den slopades för att
ingå i n.-s.-axeln, varvid statyerna flyttades till
en sidoallé.
Som af färsstad har B. sina centrala delar s. om
Unter den Linden. Här korsa varandra B:s
livligast trafikerade gator, Friedrichstrasse och Leip-
Hardenbergstrasse och Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche.
zigerstrasse, och vid Behrensstrasse närmast s.
om Unter den Linden lågo Deutsche Bank och
andra stora bankinstitut, längre åt ö.
riksbankens stora byggnadskomplex vid
Hausvogtei-platz. Leipzigerstrasse sammanbinder två av B:s
viktigaste trafikpunkter, Spittelmarkt i ö. och
Potsdamer Platz i v., samt var B :s viktigaste
affärsgata, omgiven av varuhus (Wertheim m. fl.)
och kontorsbyggnader. Från Potsdamer Platz
utstråla huvudgator åt olika håll. Stadsdelen n.
om Unter den Linden fram till Spree har en
viktig trafikpunkt vid korsningen av
Friedrichstrasse och Stadtbahn (Bahnhof Friedrichstrasse).
Till denna stadsdel hör ett flertal vetenskapliga
institutioner i anslutning till univ.; på andra
sidan Spree univ. :s kliniker. I stadsdelen s. om
Unter den Linden bildar Gendarmenmarkt ett
viktigt monumentalt inslag. Här ligga
Schauspiel-haus, Franska kyrkan och Nya kyrkan (Deutscher
Dom).
Utanför de nu nämnda inre stadsdelarna el.
”inre staden” fördelar sig det övriga B. efter
delvis olika uppgifter. Det egentliga förnämliga
B. gick s. om Tiergarten till Zoologischer
Gar-ten och därifrån utefter Kurfürstendamm till
den ståtliga villakolonien Grunewald vid
Grune-waldskogen. Förstäderna vid Potsdambanan åter
bebos huvudsakligen av medelklassfolk. På
gränsen till Potsdam ligger det vackra Wannsee med
stort friluftsbad. V. om Charlottenburg ligger
Reichsportfeld. Där har också ordnats ett stort
utställningsområde med bl. a. den väldiga
Deutschlandhalle. Till Dahlem äro en del
vetenskapliga institutioner förlagda. Av B:s övriga
delar förete de n. stadsdelarna den största
omväxlingen. Här äro äldre och nyare
sjukhusanläggningar, därjämte stora naturvetenskapliga
institutioner: naturhistoriskt museum, bergsakad.,
geologisk undersökning, lantbrukshögsk.,
vete-rinärhögsk. m. m. Intill Lehrter Bahnhof
frilagers- och tullbangården. I Moabit med den
vackra parken Kleiner Tiergarten ligga gamla
och nya Kriminalgericht samt flera stora
fabriker (Löwe & C:o m. fl.) och v. därom
Siemens-stadt (Siemens-Schuckertwerke och Siemens &
Halske), n. om Stettiner Bahnhof Allgemeine
Elektrizitäts-Gesellschafts väldiga
byggnadskomplex. I övrigt har industrien, huvudsakligen
järnindustrien, dragit sig till stadens periferi i
n. Områdets huvudpark är Humboldthain.
De ö. stadsdelarna tillhöra så gott som helt
och hållet industrien, i n. ö. hemindustrien
(kon-fektionsvaror, ylleartiklar), i s. v. snickeri-,
brons- och metallindustri m. m. Landskapliga
avbrott bilda Friedrichshain och i s. ö.
Treptow-parken intill den sjölikt utvidgade Spree med
Rummelsberger See. Även de s. delarna tillhöra
till stor del industrien: Neukölln, Tempelhof.
Mellan de sistnämnda utbreder sig som öppet
område Tempelhoferfeld, tidigare
Berlingarniso-nens övningsplats, som nu i sin ö. del rymmer
B:s huvudflygstation; n. v. härom Victoriapark
med nationalmonument på Kreuzberg (66 m) till
minne av befrielsekrigen 1813—14.
Industri och handel. B. var fram till 2 :a världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
