Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin - Industri och handel - Kommunikationer - Svenska kolonien - Bildningsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Berlin
784
kriget Tysklands främsta
handels- och industristad.
Den största industrien var
metall- och maskinindustrien.
Därnäst kom textil- och
be-klädnadsbranschen. B. var
dessutom en av huvudorterna
för den tyska bokmarknaden
samt hade en mängd stora
tryckerier, litografiska
anstalter och stilgjuterier. Av
största betydelse var den
elektriska industrien och även
den kemisk-tekniska
industrien.
Som handelsstad omsatte
Berlin huvudsakligen
spannmål, sprit, boskap, ull och
bränsleämnen, bomull och
frukt samt i övrigt
Berlin-industriens produkter. Den
mäktiga Stinneskoncernen har
sedan slutet av 1923 sitt
huvudsäte i B.; f. ö. funnos
talrika världsbekanta grosshandelsfirmor.
Minuthandeln förmedlades genom ett flertal stora
varuhus (Wertheim, Tietz m. fl.). B. var även
Tysklands förnämsta börsstad, säte för
riksbanken. Av privata banker må nämnas Deutsche
Bank, Darmstädter und Nationalbank, Dresdener
Bank och Diskonto-Gesellschaft.
Kommunikationer. B. var medelpunkten för
det nordtyska järnvägsnätet. Från 7 stora
bangårdar för fj ärrtrafik (Lehrter, Stettiner,
Schle-sischer, Görlitzer, Anhalter, Potsdamer och
Fried-richstrasse Bahnhof) utgingo 15 järnvägslinjer i
alla riktningar. Inom B. och till förstäderna
sker personbefordran järnvägsledes medels den
öst-västliga Stadtbahn, Ringbahn i vid krets
kring stadsområdet och ett flertal Vorortbahnen;
vidare inom staden medelst Hoch- und
Unter-grundbahn (delvis över gatunivån, delvis
underjordisk), huvudsakligen i
östvästlig riktning, samt
Nord-Südbahn (helt underjordisk,
färdig 1923), de senare med
elektrisk drift.
B. är som sjöfartsstad av
mycket stor betydelse samt
äger flera betydande
hamnanläggningar på olika platser
inom staden, främst
Span-dauer Hafen och Westhafen.
Floder och kanaler sätta B.
i förbindelse med såväl
Nord- som Östersjön samt
med de stora kol- och
industridistrikten i det inre
Tyskland (Breslau,
Duis-burg) och med
Tjeckoslovakien. Fjärrtrafiken
består så gott som
uteslutande av godstrafik och
farkosterna huvudsakligen
Gendarmenmarkt med (fr. v.) Nya kyrkan, Schauspielhaus och Franska kyrkan.
av ett slags långa, synnerligen lastdryga
pråmar. Flygstation: Tempelhof.
Inom svenska kolonien i B. bildades 1903 en
svensk församling,
Viktoriaförsamling-e n, som 1939 hade c:a 500 medlemmar. Den
erhöll 1905 en av K. m:t fastställd kyrkoordning
och underställdes domkapitlet i Uppsala; pastor,
förut förordnad av ärkebiskopen, väljes sedan
1924 av församlingen. Ämbetet förvandlades
samtidigt till kyrkoherdebefattning.
Gudstjänsterna höllos sedan 1905 i Domstiftskapellet vid
Orani-enburgerstrasse, till dess 1922 en egen kyrka
invigdes vid Landhausstrasse. Under 2:a
världskriget var församlingen centrum för
hjälpverksamheten bland svenskarna i B. men fick sin
kyrka och sitt ålderdomshem förstörda.
Av B:s bildningsanstalter märktes främst univ.
(Friedrich-Wilhelms-Universität), som var Tysk-
Reichssportfeld med Olympiastadion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
