Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bermuda, Bermudaöarna el. Somersöarna - Bermudagräs - Berudalilja - Bermudarigg - Bern (Verona) - Bern (Schweiz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Bermudagräs—Bern
798
Bern. Utsikt över staden mot s. v. från i,oo<? m höjd samt (t. h.) Herrengasse och katedralen.
Somers (efter vilken ögruppen även benämnts),
där lidit skeppsbrott, påbörjades på initativ av
Somers ögruppens kolonisation 1612. 1824—61
voro öarna deportationsort.
Bermüdagräs, Cy’nodon da’ctylon, ett i alla
varmare länder utbrett gräs med vida omkring
krypande utlöpare. Det motstår sommarens torka
och utgör i Nordamerikas sydstater grundvalen
för boskapsskötseln. Även i Ostindien, där det av
hinduerna anses för heligt, är det ett högt
skattat fodergräs.
Bermüdalilja, se Liljesläktet.
Bermüdarigg, se Marconirigg.
Bern, namn på Verona i forntyska och
fornnordiska sånger och sägner. I dem kallas
öst-gotakonungen Teoderik, som residerade i Verona,
Didrik av B.
Bern. 1) Kanton i n. v. Schweiz med gräns
i n. till Tyskland och Frankrike, till ytinnehållet
den näst största, till folkmängden den största:
6,884 km2, 729,000 inv. De flesta äro tysktalande
och reformerta, i Jura fransktalande. Huvudstad:
B.2). Kantonens sydgräns följer Bernalpernas
huvudkam. Det för sin storslagna
skönhet kända Berner Oberland fyller s. delen av
B. Bernalperna sänka sig här från sina högsta
toppar, Wetterhorn, Schreckhorn, Finsteraarhorn
(4,275 m), Mönch, Jungfrau, Breithorn,
småningom ned mot Thun- och Brienzsj öarna och
Mit-telland el. Schweiziska högslätten, kantonens
fruktbaraste och tätast befolkade del. Mittelland
är i sin s. del ett lågt bergland, som övergår i
ett småkulligt område och slutligen i ett brett
lågland kring Bielsjön och Aar. N. därom på
motsatta sidan om Aar och Bielsjön vidtager
Fransk-schweiziska Jura med kedjor om 900—
1,600 m höjd.
Kantonen är rikligt bevattnad. Inom B. ligga
i n. v. Bielsjön och i Berner Oberland Thun- och
Brienzsjöarna. Dessa genomflytas avB:s största
flod, Aar, som uppstår ur kantonens största
glaciär. Aar mottager inom B. många bifloder, ss.
Lütschine, Kander, Saane med Sense, Emme, den
mest betydande, och Schüss.
Huvudnäringar äro boskapsskötsel och
jordbruk. Mejerihanteringen (ostberedning) står
högt. Ryktbar är i synnerhet emmentalerosten,
som beredes i Emmental och på andra platser
i Mittelland. I det bördiga Mittelland bedrivas
även ett omfattande jordbruk (hö, säd, lin,
potatis) och vin- och fruktodling. Jurabergen äro
kända för sin urtillverkning med huvudsäte i Biel.
Dessutom märkas träsnideri och textilindustri
(Burgdorf, Langnau) och något bergsbruk (Jura).
En betydande inkomstkälla är turistväsendet med
Interlaken som medelpunkt. Näst Valais och
Aargau är B. landets mest elkraftproducerande
kanton. Väg- och järnvägsnätet är väl utbyggt.
Författningen är demokratisk. Regeringsrådet
väljes genom direkta folkval. Vid dess sida står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
