Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernfeld, Siegfried - Bernfeld, Simon - Bernhard, Stora och Lilla S:t - Bernhard VII av Armagnac - Bernhard - Bernhard (nederländsk prinsgemål) - Bernhard, Georg - Bernhard, Ludwig - Bernhard, Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Bernfeld—Bernhard
808
inom sinnesfysiologien. Han har bl. a. utgivit
”Ueber den Begriff der Jugend” (1917;
doktors-avh.), ”Vom Gemeinschaftsleben der Jugend”
(1922), ”Sisyfos oder die Grenzen der
Erzieh-ung” (1925), ”Psychologie des Säuglings” (s. å.)
och ”Trieb und Tradition im Jugendalter”
(i93i).
Bernfeld [-fält], Simon, judisk lärd och
skriftställare (1860—1939), var 1886—94
överrabbin vid sefardiska församlingen i Belgrad och
bosatte sig 1894 i Berlin. Ur hans rika
produktion på hebreiska och tyska märkas böcker om
judisk kulturhistoria och religionsfilosofi, biogr.
över framstående judiska personligheter, en
käll-samling över judeförföljelser från år 70 till 1875.
Bland hans tyska verk märkes ”Die Lehren des
Judentums” (5 bd, 1920—29).
Bernhard, Stora och Lilla S :t, alppass.
Se Sankt Bernhard.
Bernhard VII av Armagna c, greve,
fransk feodalfurste (d. 1418). B. stod under
inbördeskriget i Frankrike i början av 1400-talet
mellan de burgundiska hertigarna och Karl VI :s
bror, Ludvig av Orléans, på den senares sida.
Detta parti kallades efter honom armagnacs.
Efter mordet på Ludvig av Orléans 1407 och särsk.
1415—18 hade B. stort inflytande i Frankrike.
Han dödades 1418 av det burgundiska partiets
anhängare under ett folkupplopp i Paris.
Bernhard, hertig av Sachen-Weimar, härförare
(1604—39). Hans håg förde honom tidigt ut i det
stora tyska kriget, vari han 1622—23 kämpade
på protestanternas sida. Efter en tids vistelse hos
Moritz av Oranien gick B. 1625 i Kristian IV :s
tjänst men återvände efter dennes nederlag till
Nederländerna 1627. Efter slaget vid Breitenfeld
1631 trädde B. i svensk tjänst samt följde
konungen under det segerrika tåget genom Franken
mot Rhen. Vid anfallet mot Wallensteins läger
utanför Nürnberg
anförde han med
utmärkelse svenskarnas
högra flygel. Sedan
följde han konungen på
tåget till Sachsen och
övertog vid Lützen
befälet, sedan denne
stupat. Efter Gustav
Adolfs död sökte B.
av Oxenstierna
utverka åt sig dels
obegränsat överbefäl, dels
landvinningar. Det
förra avböjdes (han
fick endast dela
befä
let med Gustav Horn), men däremot erhöll han det
nyupprättade hertigdömet Franken som län av
svenska kronan. Efter att så ha sörjt för sin
egen maktställning fortsatte B. de militära
operationerna, intog (nov. 1633) det viktiga
Regensburg samt förde sin armé mot Böhmens gräns,
när Wallenstein i början av 1634 ville avfalla
från kejsaren och önskade samverka med B.
Efter mordet på Wallenstein såg han sig snart
nödsakad att återvända. Av uppkommen osämja
mellan hertigen och Horn förlamades de svenska
krigsrörelserna. Regensburg återtogs (juli 1634)
av de kejserlige, och då de båda svenska
fältherrarna sökte undsätta Nördlingen, som fienden
belägrade, bidrog B:s häftighet att framkalla det
fruktansvärda nederlaget vid Nördlingen 27 aug.
1634, där Horn togs till fånga. — B. trädde nu i
fransk tjänst genom fördraget i S:t Germain
(okt. 1635). Han skulle få Elsass och Hagenau
samt årligen en viss penningsumma, mot det att
han hölle minst 18,000 man i fält. Under åren
1636—38 kämpade han för Frankrikes räkning
mot de kejserlige vid Rhen och erövrade därvid
större delen av Elsass och Lothringen. Sedan
började han åter tänka på att förflytta kriget till
det egentliga Tyskland och därvid samverka med
Johan Banér men överraskades då av döden. —
Bildad i Gustav Adolfs skola, var B. en av
trettioåriga krigets största härförare, utmärkt
genom djärvhet och välde över sin här men ofta
oförsiktig.
Bernhard, nederländsk prinsgemål (f. 1911),
son till furst Bernhard av Lippe-Biesterfeld och
hans gemål Armgard.
B. förmäldes med
prinsessan Juliana av
Nederländerna 7 jan.
1937. Han blev då
prins av
Nederländerna med titeln Kungl.
höghet samt medl. av
statsrådet. B., som är
mycket
sportintresserad, deltog under 2:a
världskriget i
manövrer samt inspekterade
holländska enheter i
England, Amerika och
Afrika. Han
tjänst
gjorde även som förbindelseofficer mellan
brittiska och nederländska staberna. Då
västmakternas arméer 1944 närmade sig Nederländernas
gränser, utnämndes han till överbefälhavare för
de nederländska stridskrafterna. Hans gemål blev
vid drottning Wilhelminas abdikation 1948
drottning av Nederländerna.
Bernhard [-hart], Georg, tysk publicist
(1875—1944). B. grundade 1904 den ekonomiska
veckotidningen Plutus och var 1913—30 chefred,
för Vossische Zeitung, där hans politiska artiklar
blevo mycket uppmärksammade. B. invaldes 1928
i riksdagen av demokratiska partiet. 1933 flydde
han till Paris, där han utgav Pariser
Tageszeit-ung. Han har författat flera skrifter i
ekonomiska och politiska ämnen, bl. a. ”Die deutsche
Tra-gödie. Der Selbstmord einer Republik” (1933).
Bernhard [-hart], Ludwig, tysk
nationalekonom (1875—1935), från 1909 prof, i
statsvetenskap vid univ. i Berlin. Bland B :s
socialpolitiska skrifter märkas ”Handbuch der
Löhn-ungsmethoden” (1906) och ”Unerwünschte
Fol-gen der deutschen Sozialpolitik” (1912).
Bernhard, Waldemar, grafiker (f. 1890
8/4). Han var urspr. yrkesmålare, lärde sig skära
träsnitt och har sedan ägnat sig åt denna konstart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
