Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernini, Giovanni Lorenzo - Bernis, François Joachim de Pierre de - Bernkastel-Kues - Bernkonventionen - Bernoulli, släkt - Bernoulli, 1. Jacques - Bernoulli, 2. Jean - Bernoulli, 3. Daniel - Bernshammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Bernis—Bernshammar
814
G. L. Bernini: Självporträtt. Teckning. Se även bilder
vid Altaruppsats, Barberini och Barock.
åtbörder och extatiska ansikten äro
karakteristiska för hans fritt komponerade skulpturer; i
porträttskulpturerna, som ofta ha ett liknande
drag av nervös livfullhet, framträder en sällsynt
skarp observationsförmåga, som i
ögonblicksbildens gestalt erbjuder en djupt inträngande
personskildring.
Bernis [-ni’s el. -ni’], Fr an q ois
Joachim de Pierre de, kardinal, fransk
statsman (1715—94). Han ingick tidigt i det andliga
ståndet och infördes genom madame de
Pompa-dour hos Ludvig XV. B. lyckades som franskt
sändebud i Venedig bilägga en tvist mellan
republiken och påven Benedictus XIV. Som Ludvig
XV:s förtroendeman tillrådde B. förbundet med
Österrike, vilket invecklade Frankrike i det för
hela franska väldet så olyckliga sjuåriga kriget.
B., som utnämnts till utrikesminister i juni 1757,
föreslog fredsunderhandlingar men ådrog sig
Ludvigs onåd och avskedades dec. 1758. Kort
förut utnämnd till kardinal, skickades han 1769
som franskt sändebud till Rom. B:s ”Mémoires
et lettres 1715—58” utgå vos i 2 bd 1878.
Be’mkastel-Kues [köas], stad i Rhenlandet vid
Mosel, 35 km n. ö. om Trier; 5,000 inv. Bekant
för sitt goda vin, ”Bernkasteler doktor”.
Bernkonventionen, den i Bern 9 sept. 1886
mellan ett flertal europeiska stater ingångna
överenskommelsen (”konventionen”) om bildande
av en internationell union för skydd av litterära,
musikaliska och konstnärliga arbeten. De flesta
civiliserade stater, utom U.S.A., som självständigt
reglerat frågan, och Ryssland, ha anslutit sig till
B., Sverige 1904. Vissa ändringar i B. ha
vidtagits, senast 1928. Huvudgrundsatsen i B. är,
att en medborgare i ett unionsland för sina verk
åtnjuter samma rätt i övriga unionsländer, som
dessa länders egna medborgare ha i fråga om
sådana verk. Unionen har en permanent
internationell byrå i Bern.
Bemoulli [-noji’], släkt, som undan hertigens
av Alba förföljelser flydde från Antwerpen till
Basel, där flera av dess medlemmar vunno stort
vetenskapligt anseende.
1) Jacques B., matematiker (1654—1705).
Han blev i tillfälle att tillsammans med brodern
B.2) ägna sig åt det vidare utformandet av
Leibniz’ stora upptäckt, infinitesimalkalkylen.
Framför allt upptog han differentialkalkylen
till behandling, varför han tillsammans med
Leibniz kan anses som den egentlige
grundaren av denna teori. Till B:s namn är även
knutet ett grundläggande teorem inom
sannolikhetskalkylen, framställt i ”Ars conjectandi”
(1713). Där förekomma första gången de
ber-noulliska talen, som så ofta möta inom
matematiken och framför allt uppträda vid flera viktiga
serieutvecklingar.
2) Jean B., den föreg:s broder, matematiker
(1667—1748). Han blev 1694 med. dr i Basel
och 1695 prof, i matematik i Groningen. I
högre grad än sin äldre broder kan B. sägas
vara en självständig matematiker, som gjorde
talrika och viktiga
upptäckter. Efter
broderns död 1705 blev
han innehavare av
dennes professur i
Basel, där han
vistades till sin död. I den
bekanta striden mellan
Leibniz och Newton
rörande
prioritetsrät-ten till
infinitesimal-kalkylens upptäckt tog
B. bestämt parti för
den förre och sökte
totalt negligera
New-tons betydelse. Med
Leibniz stod han i intim och vänskaplig
förbindelse, och deras betydande korrespondens
innehåller en mängd undersökningar över
differentialekvationer och problem av både astronomisk,
fysisk och mekanisk natur.
3) Daniel B., den föreg:s son, matematiker
(1700—82). Han kallades 1725 till lärare i
matematik i Petersburg men återvände 1733 till
Basel, där han blev prof, först i anatomi och
botanik samt från 1750 i fysik. B. har lämnat
värdefulla bidrag till sannolikhetskalkylen och till
grundandet av hydrodynamiken.
Bernshammar, egendom i mell. Västmanland,
vid Hedströmmen, Heds och Bro socknar; 90 har,
därav 60 åker, tax.-värde 85,000 kr.
Huvudbygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
